Tre påminnelser på samma dag! Det måste betyda något.
1. Blogginlägg som avslöjar oss var och en. Hur vill vi och orkar vi umgås med "den eller de jobbiga" - de som inte är som "vi" - förståndshandikappade m.m. http://ikon1931.se/blogg/i-need-some-help
Hur lätt är det inte att man visar en sida till dem som har makt att förändra ens liv. Till den som har kunskap, till den som har mycket pengar och status och sen visar man en annan sida till den som ingenting har, den som ingenting är och till den som behöver oss mest. Jag trodde att jag aldrig i hela mitt liv skulle göra så, men har funnit mig tänka helt fel. Satt mig själv och mina behov i centrum i stället för Jesus.
2. Kritiklusta- dömarsjuka, Så blir man en ny människa, M. Basilea Schlink. Precis idag hade jag läst detta kapitel och funderat på om jag ska ligga lägre vad gäller kritik kring "världskyrkan". Tänk om det inte är Babylons bord som dukas där inne, tänk om Jesus ligger till bords i det jag kallar Världskyrkan?
I denna bok döms den synden mycket hårt. Till döds. Kritiklust kallar ner Guds vrede så att han kan ställa sig emot oss. Det farliga är inte att lysa upp det som tidigare varit fördolt. Det farliga ligger nog snarare i att tro sig ha funnit en slutlig sanning, att tro att man själv vet mer än andra om olika frågor. Då är man på hal is.
3. Sen slår jag på Joyce Meyer dagens avsnitt och vad talar hon om? Ödmjukhet och att inte tro att man är bättre än andra. http://www.joycemeyer.org/BroadcastHome.aspx?video=Humble_Yourself_Under_the_Mighty_Hand_of_God_-_Pt_2
Balansen mellan ödmjukhet och mod är svår. Kliva ut och samtidigt vara respektfull mot andra människor. Men respekten får ju inte gå så långt att den kliver på Guds eget ord. Balansen mellan sanning/rättfärdighet och nåd är också svår.
Bön: Hjälp mig Herre att ha samma respekt för den som är sjuk och svag som jag har för personer som har hög status. Hjälp mig att inte ständigt söka människornas bekräftelse - utan din!
För mig är och förblir ekumeniken död. Medan syskongemenskapen mellan troende männiksor är de liv genom vilken Gud verkar. Har du djupt i ditt hjärta den grunläggande pricipen om alla männiksor lika värde då behöver du inte vara rädd. Vi kritiserar inte människor utifrån deras människovärde utan utefter de hanlingar som inte stämmer överens med biblen. Gud uppenbarar för oss genom den Helige Ande vad som är rätt och de följer vi.Jag är själv mycket kritisk till vad jag hör från predikstolen eller vad jag läser från människor vilka man inte känner ett med i Anden.Så fortsätt att vara som du är skriv vad som läggs på ditt hjärta och strunta i vad andra tycker.
SvaraRadera