måndag 6 februari 2012

Skam och stolthet

I mitt förra inlägg berörde jag kort vikten om att få känna sig stolt över sig själv och över sitt sammanhang. Man ska inte behöva mumla fram namnet på sin församling eller arbetsplats.

När jag jobbade på Umeå universitet undervisade jag en hel del i socialpsykologi och ett av mina ämnen var just skam, tillit och bemötande. Att tala om skam avkläder den. Den visar på revirtänkande och avslöjar dolda normsystem i samhället. Vi vet att det som unga skäms för idag är inte alls detsamma som det som orsakade skam för 100 år sedan och vi vet att olika typer av grupper skäms för olika saker.

En sak som däremot är av något mera generell art är tyvärr att vi skäms allt lättare trots alla "må-bra" - och- "tyck-om-dig-själv"-trender. Förr i tiden (ett uttryck för den som vill göra det lätt för sig) så var skammen ett socialt och gemensamt ansvar. Den som betedde sig fel, korrigerades öppet och kunde därmed lättare ändra sitt beteende. Den underordnade fick stå med mössan i hand utanför direktörens dörr och kanske skämmas över statusmarkeringen.

Idag är skammen så påtaglig och ändå så svår att korrigera. Den är så allmän och ligger ibland som en blöt filt över ett samhälle eller en stad. Ingen kan göra något åt den - skammen har blivit kollektiv.

Den kollektiva skammen kan vi alla känna när Sverige t.ex. förlorar i hockey mot Vitryssland eller något lag som ingen trodde på. Eller när undersökningar visar att svenska barn inte håller sig framme i Europa vid jämförelse. Vi kan också skämmas för en annan svensk utomlands eller saker som vi är länkade till.

Men vi vet att som kristna ska vi INTE bära skam. Vi kan känna den. Vi kan vara delaktiga och vi kan hamna i bönekamp när det gäller stor kollektiv skam som har med kyrkans tillbakaskjutna läge att göra. Jesus vår Konung ska inte trampas under fötterna, då skäms vi för landet.

Vi vet också att i ett bekräftat barns ögon där lyser stolthet som är skammens motsats. Det lyser en stolthet som inte ser ner på andra utan som bara ÄR i nuet. Den stoltheten vill Jesus att vi ska ha i honom. Att vi ska vara beroende av honom och hans underbara nåd till oss människor. Då kan skammen bekämpas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar