måndag 23 december 2013

De anhöriga överklagar

Nu har Centrum för rättvisa offentliggjort att de överklagar domen som tingsrätten fattade idag angående stämningen av Uppsala läns landsting. Anna Rogalska Hedlund, en av de ombud som representerade kärandena, är oroad över utslaget och menar att det det ger klartecken till att filma i stort sett vad som helst. I Dagens Nyheter uttalar sig Johan Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, och menar att han inte är förvånad över domen eftersom patienter och närstående har så svagt rättsskydd.

Själv har jag suttit och läst igenom dom och domskäl och jag måste instämma i de anhörigas reaktion som känner sig "tomma och överspelade av juridiska teknikaliteter efter domen". Jag läste översiktligt, domen är 32 sidor lång och för en person som inte är jurist är den också svår i sina olika delar. Vissa delar verkar även ha varit fullständigt nya för rätten. Lagrum ställdes mot varandra som tidigare aldrig prövats och som jag förstod det var det sjuksköterskornas brott mot tystnadsplikten som var den allra ömmaste punkten där rätten fick väga för och emot flera gånger. Denna tystnadsplikt ställdes mot något som de kallade meddelarfrihet och denna kunde i denna kontext, filmning, anses vara utökad och på det sättet skulle den kvalificerade sekretessen sättas åt sidan. (s. 20 och framåt)

Landstinget har vidgått att mannen eller hans anhöriga inte gett något tillstånd och eftersom de samtidigt vidgår en långtgående sekretess blir resonemanget kring meddelarfriheten och dess förhållande till avtalet som Titan och Tv 3 skrivit med landstinget. I det avtalet undertecknar de många ansvarsområden rörande integritet och personlig hänsyn som frikänner landstinget från sitt ansvar.

Man säger att, "I och med att sjukhusledningen således medverkat till och godkänt att filminspelningar gjordes på sjukhuset finns det anledning att utgå ifrån att sköterskorna haft uppfattningen att de inte bröt mot tystnadsplikten när de medverkade vid filminspelningen på det sätt som skett. Detta gäller oavsett om de kände till att villkor som skulle utgöra sekretssförbehåll hade uppställts eller inte."

Förstår jag det här rätt så skulle sköterskorna kunna tillämpa en annan tystnadsplikt än vad de vanligen är underställda på grund av att de inte "hade uppfattningen" att de bröt mot tystnadsplikt vid filminspelning.

De talar också om EKMR- lagen och hur den införlivats i svensk rätt. Hela förhandlingen har rört sig på en sådan nivå att folkrättsliga skyldigheter och Europadomstolens tolkning av dessa. Dessa folkrättsliga rum ställs sedan mot de andra lagrummen om tystnadsplikt och meddelarfrihet. Dessa rör helt olika områden och krockar i vissa delar med varandra och dessutom finns hela tiden detta särskilda avtal som jag tidigare nämnt.

Den meddelarfrihet som tingsrätten stöder sig på hör hemma i lagrummet YGL, yttrandefrihetsgrundlagen, och ombuden från Centrum för rättvisa menar att redan där har tingsrätten gjort ett tankefel. "Den lagen finns till för att skydda enskilda personer och ett landsting är inte en enskild person," menar de.

Ja, som sagt, skulle man gå igenom domskälen noggrannare skulle troligen bilden klarna ytterligare. Men vi kan väl helt klart konstatera att:

* Landstinget har vidgått att de saknat tillstånd från personen.
* Tingsrätten kunde konstatera att sköterskorna åsidosatt tystnadsplikten.
* Tingsrätten sedan valde att ställa tystnadsplikten mot meddelarfrihet enligt YGL och på så sätt ge dem en utökad möjlighet att tala om en patient p.g.a. filminspelningen.
* Tingsrätten i hög utsträckning beaktade filmbolaget Titans avtal med landstinget och de utfästelser som var undertecknade i det avtalet.

Nu ska de anhöriga med hjälp av Centrum för rättvisa överklaga domen. Om de ska ha någon möjlighet att vinna nästa prövning i Svea hovrätt måste de hitta nya argument och framförallt hitta sätt att kunna visa att Titan åsidosatt de åtaganden de hade ansvar för.

Om någon juridiskt insatt vill läsa domen så gör det gärna och kom med  ytterligare klargöranden!


Tidigare inlägg och hänvisningar på denna blogg under etiketten rättegång och utförlig information i hela rättsaken från början till slut finns på www.centrumforrattvisa.se





De anhöriga förlorade mot tjuvfilmarna!

De anhöriga förlorade rättegången mot Uppsala läns landsting! Jag har tidigare skrivit om den här rättegången som initierats av de anhöriga till en döende man som smygfilmats utan tillstånd. De anhöriga har tagit mycket illa vid sig av hanteringen, och landstinget sände inte ens en representant till rättegången utan lät i allt sina frågor representeras av kändisadvokaten Peter Danowsky.

Dagens Nyheter skriver idag "Döende man i dokusåpa - landstinget frias". De anhöriga ska nu i stället betala 600 000 kr, vilket utgör landstingets rättegångskostnader!

På sidan Centrum för rättvisa har man ännu inte hunnit uppdatera hemsidan med denna nyhet, men sidan är sprängfylld med stoff kring rättegången och de anhöriga ber om stöd för att driva processen (vidare?). Nu får vi se hur de orkar med detta. Om de ska överklaga står de ju inför risken att ytterligare skuldsätta sig i den här frågan.

Men hur kan det få ske? Hur kan ett landsting sälja ut filmrättigheter till ett dokusåpabolag och låta dessa gå runt i korridorer och sjukrum utan de sjukas medgivande?



Som barn och God Jul



Matt 11:25 Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens skapare, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små."

Det här är en underbar sanning. Jesus uppenbarar sig för de små, dem som behöver honom. Han har lovat att vara med oss alla dagar intill tidens ände. Han kom för att frälsa och befria en hel mänsklighet. Men många tycker att de redan är fria:

Joh 8:33 De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi ska bli fria?"

Samma tonläge hörs idag, "hur kan du säga?", "vi är redan fria", "vi har redan allt", medan Jesus står utanför. Jesus har älskat oss så oerhört och låtit sig födas i en människas gestalt för att han i allt skulle bli som oss och denne Jesus bar all vår synd, all vår skuld, all vår smärta, all vår sjukdom, all vår nöd till korset.

Jes 9:6 Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste

God Jul till Alla! Var rädda om varann. Stäng inte Jesus ute! 


söndag 22 december 2013

Ockult invigning av kulturhuvudstadsåret Umeå

Den 1 februari kommer kulturhuvudstadåret i Umeå invigas med en isshow som utgör en betydande del av invigningskostnaden för fyra dygn på 19 miljoner (+4 milj)! Jag har personligen fått Vk artikeln i pappersform av god vän och där finns den bästa informationen. Du som klickar på länken kommer (tyvärr) till en betalsida på Västerbottens Kuriren.

Arrangemanget ska utspela sig på Umeälvens is nedanför Rådhusparken. Det byggs upp som en cirkel och ljuspelare som är 30 meter höga ska ge intrycket av en samisk kåta. I denna kåta har isstatyer byggts upp av samiska gudinnor som är vardera fem meter höga. Cirkeln är 120 meter i diameter och ska även innehålla en mängd ljusfenomen, bland annat brinnande snö. Sedan ska åskådarna bjudas på en show som varar i 45 minuter och där artister kommer in i olika delar.

"Inom cirkeln representerar gudinnorna Sarahkka, Juksahkka och Uksahkka - döttrar till Maderakka, livets moder" (VK, 2013-12-10)

Det handlar alltså om ren samisk magi, ockultism och shamanism. Hela showen heter Burning snow.



Nu ber jag dig som läser, bed för Umeå! Det är illavarslande att dessa gudinnor och den här invigningen ska prägla kulturhuvudstadsåret.



Svar till Maria

Ni som läser min blogg vet att jag en tid försökt behandla det mycket komplicerade ämnet hbt. Nu senast skrev jag ett inlägg om hbt i Uganda och Sverige för att i någon mån belysa hbt-frågornas spännvidd i tiden. Spännvidden och kontrasterna är idag så enorma att vårt förstånd har svårt att ta in det. Homosexualitet kan vara alltifrån ett mycket grovt brott som förtjänar hårda fängelsestraff och till och med dödsstraff, till en mycket upphöjd norm i samhället, som förlänar favörer och uppmärksamhet på olika sätt.

Men så till dig Maria som skrev på Twitter att "Jag vill se offentliga proteser från UD!!!!!!" och länkade till en artikel i QX. Artikeln du länkar till visar beskrivning av protester gällande händelseförloppet i Uganda. Jag skrev sedan mitt bidrag och förutom att posta det i vanlig ordning, skickade jag även en personlig länk till dig Maria. Du svarade mycket måttfullt så här: "Intressant läsning....Dock lite svårt att veta vad du själv tycker är rimligt". 

Mitt svar blev då: "Verkligheten politiskt mycket svår. Etablerade livsformer, men fel. Vrida tillbaka"

Varpå ditt (Marias) svar blev: "Jag respekterar att folk tycker annorlunda än vad jag själv gör...Men anser du att jag gjort fel??? Förklara i så fall varför?

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och eftersom frågan är så komplicerad väljer jag att svara i det här formatet. I det inlägg som jag nu länkar till beskriver jag den personliga våndan av att livsformen är etablerad och Guds ord säger något annat. Innesluta synden eller syndaren? Väljer vi att stå kvar kvar på Guds ord måste vi döma synden men frige syndaren.

Sedan kommer vi till nästa svåra del. Varför kan en del kristna innesluta synden och syndaren samtidigt och andra inte? För att svara fullständigt på den här frågan skulle det krävas långtgående teologiska resonemang, men låt mig försöka förklara det på ett enklare sätt. Den som tror på Guds ord så som det står, eller mycket nära, kallas ibland för bokstavstroende eller för att vara konservativ i sin tro. Båda dessa ord snarare dödar än gör levande. Vi vet att Ordet är inandat av Gud själv som är levande och Ordet innehåller både informativa och verksamma delar. Det betyder att de som verkligen levat nära Gud och trott hans ord, kanske mist livet för Ordets skull, inte kan meritera sig för att vara "konservativa" i sin tro. Snarare är den radikal och levande, enligt mitt sätt att se på saken.

Och den radikala, levande tron har alltid stått i stark opposition till världen och dess makter. En av dessa världsliga makter är hbt-rörelsen som inte alls handlar om människors lika värde och kärlek som man lätt skulle kunna förledas att tro, utan precis som Arne Imsen redan 1982 skrev:

"Den homosexuella rörelsen är ett alarmerande tidsfenomen med många oöverskådliga konsekvenser". Imsen, Finn Arne - Låt dig inte skrämmas av homosexmaffian! (1982)

Imsen var en av dem som såg att den homosexuella rörelsen skulle få oerhört långtgående sociala och moraliska konsekvenser. Idag lever vi mitt i dessa konsekvenser och observera att jag nu inte talar om att alla samhällsproblem beror på detta, utan det jag säger är att denna rörelses inriktning, ideologi, efterlevnad och politiska anspråk utgör en av grundpelarna i ett omfattande antikristligt system som utgör världens trosgrund. 

Därför är mitt svar på den svåra frågan ovan, hur vissa kristna kan innesluta homosexualitet medan andra inte kan det, att det beror på i vilken utsträckning de kristna sammanhangen tagit till sig och är delaktiga i detta världsliga och antikristliga system!

Vi som inte tror på att innesluta synden utan syndaren, vi är övertygade om att Bibeln är tydlig och klar vad gäller homosexuellt leverne. Vi vet också att Jesus dött för våra skulder  och Hans blod är det enda blod som kunde frälsa en hel mänsklighet eftersom han föddes genom den helige ande och var fullständigt syndfri. Därför finns det ingen synd som inte kan förlåtas. Men om vi med vett och vilje lever kvar i synden och aldrig ångrar oss, aldrig ber om förlåtelse, utan i stället kräver och gör olika rättighetsanspråk vad gäller den livsstil som är fel, då kvarstår synden.



Och Maria, så till den svåra frågan som gäller individplanet, öga mot öga. Som jag sagt ovan, livsformen och livsformerna är relativt etablerade och när man möter människor i verkliga livet som hävdar sin rätt till ett liv som de redan lever, då är det svårt att sätta fingret rakt på den människans liv och hävda det jag hävdar ovan i generella ordalag, men sanningen är densamma. Det är synd att byta kön och det är synd att leva transsexuellt och det är synd att ha många partners. Allt detta som du skriver om på din sida är synd! Men det underbara är att synd kan förlåtas.

Sedan då denna svåra fråga med en person som redan bytt kön. Ingenstans i Bibeln kan vi få svar på hur vi ska behandla en sådan fråga i denna tid. Här kan jag inte säkert säga hur andra kristna ser på saken, jag kan bara säga hur jag ser på det, med ledning av hur Guds ord ser på andra sammanhang.

Jag tror att om en person som hette Martin byter kön och nu heter Maria och Maria får ett möte med Jesus och bekänner sina synder, kan hon även fortsättningsvis heta Maria, så länge hon kan leva i den nya identiteten som kristen. (Många andra lever med andra ärr och skador från tidigare liv.) Och jag är övertygad om att den som redan är en kristen inte ska tänka på att byta kön eftersom Gud inte skapar någon till fel kön. Den som däremot efter sin frälsning lider djupt av sitt tidigare könsbyte bör få hjälp till återkorrigering.

Detta är vad jag anser och jag hoppas att det är Gud som har lett mina tankar i den här svåra frågan.

Bön: Jag beder dig Herre att du ska väcka ditt folk till besinning och nykterhet




fredag 20 december 2013

Hbt i Uganda och Sverige

Kontrasterna är verkligen markanta idag när det gäller hbt frågorna! Land efter land antar lagstiftningar som ger homosexuella rättigheter så som heterosexuella. Nu senast har Norge varit aktuellt eftersom det blåser storm kring vigselfrågan, enligt tidningen Världen idag.

Och idag är det Uganda som är på tapeten. Men i rakt motsatt riktning. I Uganda är utlevd homosexualitet en brottslig handling. Så har det även varit i Sverige och andra länder, och läser vi i Bibeln så ser vi i gamla testamentet att Gud ansåg det vara ett brott mot naturen som skulle straffas med döden. Men vi vet också att Jesus Kristus dog för våra synder i vårt ställe så att vi skulle få frid med honom. Dock inte för att vi skulle fortsätta synda!

 I Uganda gäller alltså fortfarande denna syn och nu har en ännu strängare lag antagits. Nu kan till och med homosexuella handlingar i vissa fall föranleda dödsstraff. Det gäller återfallsbeteende samt smittobärare av HIV. Lagen som antagits innebär även att kampanjer och information blir bestraffningsbart. Alla hbt-aktivister tvingas på så sätt till tystnad, säger Frank Mugisha, talesperson Smug.

Och kontrasterna kunde inte vara större...

En snabb översikt över hbt-frågorna i Sverige visar att:

* Hbt-socialdemokrater lagt en motion som kräver bättre livsvillkor för trans-personer, samt en annan motion som kräver ökad kunskap om hbt-frågor i skolan. Samma grupp (hbts) begär också asylrätt för hbt-personer.
* Stockholms läns landsting har antagit hbt-policy, samt utbildar sina anställda i frågorna.
* På Gärdet i Stockholm öppnar det första äldreboendet för hbt-personer. De exkluderar heterosexuella av den anledningen att de själva varit exkluderade så länge och inväntar större samhällsförändringar innan man kan inkludera heterosexuella personer.
* Hallonbergen i Stockholm bjuder på det första hbt-certifierade biblioteket.


Ja, detta är bara ett axplock. Tidigare har jag skrivit om hbt-certifieringen av Visby stift och den regnbågsjesus som numera utgör deras ikon. Det är också många andra långtgående politiska förslag på gång, där partierna numera nästan kämpar inbördes i sin välvilliga inställning. Att ifrågasätta levnadsformen i det här långt framskridna läget vore alltför oklokt av den som har minsta ambition att passa in i samhället.

Vi vet också att RFSL-ungdom går ännu längre och till och med önskar att 15 årsgränsen för byte av kön ska tas bort! Orsaken skulle enligt deras definition vara att transpersoner skulle riskera att mobbas på skolan, i omklädningsrum o.s.v. Men då ställer man ju motfrågan: Är ett barn moget före 15 års ålder att byta kön?

Det vi kan konstatera efter den här korta genomgången är att kontrasterna knappast, ens i någons vildaste fantasi, skulle kunna överträffa dagens verklighet! I land som Uganda skärps lagen. Livstids fängelse kan homosexuell aktivitet medföra och det blir även straffbart med någon form av sådan propaganda. I Sverige däremot kallar vi inte detta propaganda, utan vi ger denna rörelse rätt att forma lagar och att utbilda präster och biskopar. De ska utbilda läkare, sjuksköterskor och bibliotekarier. De upphöjs till en norm som går utanpå och över alla andra normsystem i samhället. De kan troligen även utbilda professorer och forskare, riksdagsmän och företagsledare.

Och i Frankrike, där den sida som ville genomföra homovigslar vann med knapp majoritet, där fortsätter striderna, men man är konsekventa och ger ingen präst eller borgmästare rätt att vägra viga. Därför får vi räkna med att spänningarna kring denna fråga fortsätter. Ännu har "bara" 16 delstater antagit homovigslarna i USA, och stora delar av Europa bär på motstånd. Ryssland tillåter inte homosexuell propaganda till minderåriga, och i Norge stormar det just nu.






Ofredanden i mans hem

Jag sitter här och läser mina länstidningar. De nyheter som förmedlas i Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad är av naturliga skäl till stor del lokalt förankrade även om de stora nyheterna från landet och världen också förmedlas.

Nu läser jag en nyhet som gör mig skakad. Alldeles i närheten av mitt hem, på Ålidhem i Umeå, har en man dömts för ofredande av barn och han har även försett flickor och pojkar med cigaretter, öl, vin och cider. I artiklarna, som är referat från tingsrättsförhandlingar mot mannen, vittnar fem barn. De uppger att de fått cigaretter om de suttit i mannens knä, och de uppger även att mannen ofta varit berusad och lutat sitt huvud mot någon av dem, samt att han vid något tillfälle gått längre i fysiska närmanden.

Detta är kanske inte ovanligt, men här har allt skett i mannens bostad! Ungdomarna har "hängt" hos honom så ofta att det har uppfattats som en ungdomsgård! Mannen uppges vara "snäll och generös" som bjöd på allt detta.

Min reflektion
1. Hur har dessa barn/ungdomar kunnat vistas så många gånger i mannens hem utan att någon vuxen reagerat? Barnens föräldrar eller andra vuxna i barnens liv? Lärare?
2. Hur kan det komma sig att dessa barn/ungdomar röker och dricker alkohol i den mannens hem?
3. Och hur kan det komma sig att de stannar i bostaden (gång på gång) trots att mannen är berusad och tafsar på dem?

Vanligen är sexuella övergrepp gränsöverskridande och signalerar makt. Den ene personen har gett sig själv rätt att träda över en annan människas gränser för sitt liv. Här är det en märklig mix av barn/ungdomar som "hänger" så ofta hos mannen att det betraktas som en ungdomsgård. Har mannen ständigt inbjudit? Eller har barnen  helt enkelt tagit lägenheten i besittning? Vilken fysisk status har mannen som sitter i sin lägenhet berusad?

Jag vill absolut inte försvara hans beteende, men det gör mig upprörd att veta att så många barn/ungdomar kan vistas i en sådan miljö så många gånger utan att vuxenvärlden reagerat. Reaktionen som föranlett åtalet kommer tydligen från flickorna själva, som enligt tingsrätten är "samstämmiga och trovärdiga".

Mannen själv uppger att han aldrig tafsat på någon av flickorna och att de endast suttit i hans knä av fri vilja. Mannen döms för sexuellt ofredande och olovligt anskaffande av alkoholhaltig dryck men frikänns angående köp av sexuell handling av barn.

Om någon yngre läser min blogg så vill jag be dig tänka på att:

* Du är utvald och dyrbar
* Du ska inte gå in till personer som du inte känner
* Du ska inte förgifta din kropp med cigaretter och alkohol
* Du ska inte umgås med fel kompisar
* Tro på Gud och försök få kristna vänner



Jesus älskar dig för den du är. Släng inte bort ditt liv på dumma saker. Jag har när jag var yngre slängt bort många år. Jag önskar idag att jag inte gjort det, men hoppas att du är rädd om dig eftersom du är en gåva till den här världen.





Sifo, humanister och DN om julen

Jul väcker många känslor. Det är mycket traditioner och många vill träffa sina nära och kära dessa tider. Många är ensamma. Andra saknar resurser. Vissa njuter men vet kanske inte riktigt varför.

I Dagens Nyheter ställer man frågan: "Vad firar vi egentligen?" Ärkebiskop Anders Vejrud säger i artikeln att "det är synd att glömskan kommer fort". Det han syftar på är att allt färre firar jul för att fira Jesu födelse.

Tidningen DN fortsätter i artikeln med att säga att det inte är någon självklarhet för många varför vi firar jul och sedan presenterar de resultatet av en Sifo-undersökning som SvK låtit utföra. Bara (obs! min kursivering) 82% av de tillfrågade visste varför vi firar jul. Detta ord - bara - som jag här valde att kursivera har humanisterna också reagerat på och kallat det "en av de okunnigaste artiklar jag läst om julfirandet." Skribenten på humanistbloggen som går i taket på grund av DN:s artikel gör det av det skälet att Anders Vejrud senare i artikeln säger;

-Hade vi frågat för 40 år sedan hade alla svarat rätt. Ska vi ha perspektiv på samhällslivet önskar jag att 100% hade kläm på vad som var huvudmotivet.

Svaret, som klart förutsätter att det finns ett rätt svar är det som upprör. Skribenten på humanistbloggen skriver:

"Svarat rätt?" "Huvudmotivet"? Möjligen för Vejrud och hans kollegor men för oss andra kan det handla om saker som gemenskap, värme, familj, generositet, mat, vacker musik, stämning, ljusets återkomst, etc. Inte om åminnelsen av ett 1600 år gammalt politiskt beslut att expropriera en romersk solhögtid i alla fall. 

(en liten parentes; visst liknar den uppräknade rekvisitan många kristnas?)

Och barnet i mig ler när jag ser att fortfarande lyckas en enkel Sifo-undersökning reta en humanist. Ännu berör Jesusbarnet. Ännu är det tid att verka. Mörkret är inte fullständigt.

Men jag tänkte säga ett par ord till om undersökningen. De ställde endast tre frågor, 1. Vet du varför vi firar jul? 2. Vad tycker du julen handlar om? 3. Vad tycker du julen borde handla om?

Och, du kan läsa de exakta resultaten på humanistbloggen. På första frågan var det alltså hela 82% som visste varför vi firar jul! Fantastiskt, i ett land med så många invandrare och många kulturer. Visst kunde det ha varit 100%, men lika gärna kunde det ha varit mycket lägre med tanke på landets befolkning och att det inte undervisas mycket om kristendom i skolan. På andra frågan ser vi dock att det bara är 21% som tycker att julen handlar om Jesus, och det blir ännu lägre på tredje frågan vad julen borde handla om. Då är det 19% som tycker att den borde handla om Jesus.

Det är trots allt uppmuntrande att se att så många känner till varför vi firar jul och att 1/5 firar jul med tanke på Jesu födelse. Många vill också gå till kyrkan och hela 36% tycker att julen handlar om omtanke om människor utanför familjen som har det svårt.

Bön: Tack Herre att du fortfarande berör vårt folk på många sätt





torsdag 19 december 2013

Sektvarning!

"- Andra församlingar fjärmar sig från dem och de bedriver ju hemundervisning för barnen i Bromma. Det är ingen tvekan om att de vill ha ett annat Sverige än det vi har idag och med tanke på att de bara är några hundra medlemmar uppfyller de alla kriterierna på att vara en sekt."

Den som yttrar de orden är Curt Dahlgren, professor emeritus i religionssociologi vid Lunds universitet och de som fick det här omdömet var Maranataförsamlingen i Stockholm. Det fälldes 2010-06-11 i samband med att en grupp kristna lånat en kyrkolokal för möten i Oskarshamn. Den föga smickrande rubriken på detta blev att de "bluffat" kyrkan och inte utgett sig för att vara en församling. Den "lurade" pastorn, Bosse Carlsson, säger att han kan ju inte hindra dem att ha möten, men att han kommer att ha en ordentlig diskussion med dem.

Man får nästan intrycket av att de lånat ut kyrkan till brottslingar. Och är de inte brottslingar så är de något som är nästan likvärdigt eller värre. De är delaktiga i en sektrörelse. Och sekter ska vi ta avstånd ifrån. Det har vi absolut lärt oss. De är skadliga och kontrollerande och troligtvis även manipulerande.

Curt Dahlgren som 2010 slår fast att Maranata definitivt fyller alla kriterier för att vara en sektrörelse hade långt tidigare, 1982,  stämplat dem på detta sätt i och med publiceringen av sin avhandling, Maranata - En sociologisk studie av en sektrörelses uppkomst och utveckling. I avhandlingen går Dahlgren igenom några av de teoretiska perspektiv som då var mest dominerande som definition av ordet sekt. För tillfället har jag inte tillgång till dessa definitioner men de skilde sig åt framför allt i sina betoningar av slutenhet, påverkan, inträdeskrav med mera. Det Dahlgren sedan gjorde var att utifrån en viss definition söka i den dåvarande Maranatarörelsens utveckling och se om de i praktiken kunde uppfylla de kriterier som han i förväg fastslagit gällde för en sekt. Vi vet svaret på den huvudsakliga forskningsfrågan redan innan vi öppnat boken eftersom titeln presenterar rörelsen som en sekt. Och vi känner också till att ordet sekt huvudsakligen fått en enbart negativ betydelse. Ingen talar om en sekt på ett positivt sätt.

I Bibeln nämns ordet sekt endast tre gånger, alla gånger i apostlagärningarna. Och alla gånger handlar det om Jesu Kristi efterföljare. Den första gången, i Apg 24:5 anklagar Tertullus Paulus inför landshövdingen Felix med orden att han (Paulus) var en varböld som ställde till med oroligheter och att han var ledare för nasareernas sekt. Längre fram i samma kapitel använder Paulus själv ordet sekt när han försvarar sig inför Felix.

Apg 24:14 Men det bekänner jag för dig att enligt ´den vägen´som de kallar för en sekt, tjänar mina fäders Gud på det sättet att jag tror på allt som är skrivet i lagen och hos profeterna.

Slutligen ser vi i Apg 28:22 att ordet sekt används igen om Jesu efterföljare.

När ordet sekt används i Bibeln har det inte någon värdeladdning, vare sig positiv eller negativ. Att de kallas "den sekt" kan i och för sig vara en statusmarkering från ledare av olika slag. Så länge de "bara" är en sekt äger de inte makt och kan inte påverka större grupperingar. Detta visar att orden och ordens makt alltid har använts för att markera status.

Hur ser då religionssociologin på definitionen av vad som utgör en sekt. En av de mera använda definitionerna har sociologen Roy Wallis stått för och han anger dessa kriterier för sekten.

1. Frivillig organisation där medlemsskapet förtjänas.
2. Medlemsskapet är exklusivt och fråntas de medlemmar som inte följer gruppnormerna.
3. Medlemmarna ser sig som en elit som är i besittning av särskild kunskap.
4. Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning.
5. Inom sig är sekten vanligen egalitär, d.v.s. alla troende är ett prästerskap.
6. Sekten är etisk och asketisk, alltså att man har vissa levnadsregler och offrar tid och pengar på sin grupp.
7. Slutligen är sekten totalitär, det vill säga kräver totalt engagemang och försöker styra individens liv.

Mina funderingar kring dessa kriterier (och andra likartade definitioner angående ledare, karismatik m.m) är att hela definitionen är ett oerhört angrepp på den seriöst levande kristna tron. Genom att skapa dessa definitioner och sedan i media av alla slag förmedla bilder av manipulativa och farliga sekter så skapas ju bilden av att en rörelse - hur bra den i övrigt än är - måste vara farlig om den innehåller ovanstående kriterier!

Om du tänker så - låt mig då få berätta för dig att Jesus Kristus, som du kanske tror på, undervisade lärjungarna och folket angående alla dessa regler.

1. Frälsningen är frivillig. Att medlemsskap behöver förtjänas är världens lögn om kristna, men du behöver däremot av din fria vilja delta i efterföljelse och helgelse.
2. Kriteriet om exklusivt medlemsskap gäller inte kristna grupper, däremot kan vissa delar av en verksamhet vara exklusiv. Som kristen kan du aldrig fråntas din frälsning men du kan fråntas en uppgift om du inte klarar den eller passar för den. Vi vet också att många vände sig bort från Jesus på grund av hans "hårda tal". Det talet gällde tro och efterföljelse.
3. En kristen får aldrig känna det som att han/hon tillhör en elit. Jesus kom i en tjänares gestalt och så ska vi också komma. Men om gruppen är liten så kan en känsla av att inte höra hemma i samhället finnas.
4. Sekten är vanligen i konflikt med sin omgivning. Det kriteriet borde alla kristna församlingar uppfylla! Guds rikes principer står i skarp motsättning mot världens normativa system. De är oförenliga entiteter, som vatten och olja.
5. Den egalitära principen om att alla troende är ett prästerskap är också något som tillhör den kristna tron. Det finns tydligt uttryckt på många ställen och vi får till och med kalla Jesus för broder.
6. Även denna punkt, om asketism och etik, är heliga principer uttryckta i Bibeln. Vi har mängder av information om hur en kristen bör leva och vilka frukter den helige ande ger i våra liv. Därför är det något som varje kristen församling borde undervisa om och efterleva.
7. Och slutligen, Wallis sista kriterie och totalitarism. Och även detta har ju Herren uttryckt på många ställen, bl.a. Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, hela din själ och hela ditt förstånd.

Redan här ser vi att följer vi denna definition av sekt så är kriterierna skrivna på sådant sätt att varje seriöst menad församling borde uppfylla de flesta av dem. Kanske borde de sändas ut som hälsotillståndsmätarverktyg till pastorerna?

Om Djävulen lyckas få alla församlingar att "akta" sig för sektstämpeln då har han vunnit mycket. Men den som är vaken i denna tid kan uppmärksamma att vissa av dessa församlingar som hängs ut i media som sekter, kanske bara är mera hängivna än andra. Här gäller det att var och en är vaken över snedvriden medierapportering.

Och för att återkoppla till Maranataförsamlingen så kan jag med glädje meddela att en hel del av dessa kriterier uppfylls! Och det är ett hälsotecken, käre Curt Dahlgren, m.fl.




50 präster lämnar sitt jobb i Norge

När Norska kyrkan vill införa vigsel av likakönade, eller s.k. homovigslar har det blivit stora avhopp bland prästerna. Tidningen Dagen talar om massavhopp, medan det norska prästfacket tonar ner frågan och talar om liturgi, biskopsmöten och att de som vill viga bör få rätt att göra det, medan de också vill ha en rätt att frånsäga sig vigsel av samkönade. Biskopsmötet i Norge gav till resultat att åtta av tolv biskopar enades om samkönade vigslar. Prästföreningens egen skrivelse angående rätten att avsäga sig homovigslarna är även den hållen i en mycket samarbetsvillig ton, Kanske är det svårt att bita den hand som föder dem? Men ett femtiotal präster har vågat hoppet, och frånsagt sig sin försörjning. Detta är modigt och starkt i den tid vi nu lever.

I Frankrike förde inte protester från vigselförrättare och borgmästare någon vart. De får inte vägra att viga dessa par. Ser man till dessa yttre skeenden skulle man kunna bringas att tro att homorörelsen vinner seger efter seger. I USA var t.ex. Illinois den 16:e delstaten som erkände homovigslar.

En av de avhoppade prästerna, Erling Kopperud, hoppar av både sitt yrke och sin fackförening och kallar homovigslarna för "ett helt obegripligt tilltag". Han kan inte "ställa sig bakom en sådan fackförening längre".

Och utifrån det mycket tydliga budskap som Bibeln ger i denna fråga måste vi säga att vi står på hans och de övriga avhopparnas sida. Vi ber om Guds välsignelse över dessa präster.


tisdag 10 december 2013

Förklara hoppet

1 Petr 3:15 Herren Jesus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som begär att ni ska förklara det hopp ni äger.

Petrus första brev var, enligt Svenska studiebibeln (2004), skrivet en kort tid innan han själv led martyrdöden. I beskrivningen av brevet framkommer det att mycket tyder på att det riktar sig till judekristna som redan är väl insatta i gamla testamentet medan det å andra sidan förekommer delar som verkar rikta sig till hednakristna. Men oavsett mottagare, så sammanfattar studiebibeln beskrivningen av brevet genom att säga att de ord som förekommer allra mest är lidande och hopp. Förföljelsen mot kristna var stor, och många fick mista sina liv, men här uppmanas de att ha tålamod och att skåda framåt mot hoppet i Kristus.

Vi är födda till ett levande hopp, säger Petrus, och ett arv som inte kan förstöras eller fläckas. Han uppmanar dem också till helighet och påminner om att de har renat sina själar genom att lyda sanningen. Och därför ska i älska varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta.

Och för att bevaras måste vi lägga bort det onda och komma till honom, den levande stenen!

1 Petr 2:5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. 

Detta andliga hus hålls samman av hörnstenen som blev förkastad av människor, Jesus Kristus, och vi som tror på honom är inte bara ett heligt prästerskap utan även ett helt nytt släkte.

1 Petr 2:9 Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 

Allt detta underbara tillhör hoppet som vi är kallade till! Tänk om vi kunde få syn på detta hopp och kunde förmedla det hoppet till andra människor. Innan Petrus talar om hoppet tröstar han dem som lider. Vem kan göra er något ont om ni ivrar för det goda? Petrus säger också att de inte ska låta sig skrämmas utan hålla Kristus helig i sina hjärtan och vara beredda att förklara det hopp som de äger.

Förföljelserna som följde efter den här tiden är så barbariska att vi har svårt att ta till oss att det har hänt. Under kejsare Nero dödades många kristna och jagades ända ner i katakomberna. Kristna kastades levande till vilda djur och dödades på alla upptänkliga sätt. Man tror att både Paulus och Petrus led martyrdöden under denna tid.

Många av dessa martyrer dödades troligen helt skoningslöst utan minsta möjlighet till rättegång eller prövning av sin sak. Det hopp som de var kallade till, och det hem där de regerar med Kristus, fick de i den stunden ingen möjlighet att förklara för människorna. Men detta, att de inte avsade sig sin tro, trots alla risker, att de fortsatte att ses och bedja, allt detta vittnade om vem de tillhörde.

Vi som lever nu kan ännu vittna fritt om det hopp vi är kallade till. Vi behöver inte bekymra oss över om den bibelnära tron ska kallas konservativ eller radikal, mycket beror på vem som uttalar orden och vem som äger språket. Det som idag myntas som konservativ tro, det var den tron dessa stod upp för och dog. Ganska radikalt.





Bön: Herre, jag ber dig att jag ska kunna förklara mitt hopp i dig för dem som behöver dig idag.



söndag 8 december 2013

Moralpanik!

Definition i Wikipedia: Moralpanik är en pejorativ beteckning på kraftiga och fördömande reaktioner på vissa, ofta nya, kulturfenomen, verkliga eller påstådda, som uppfattas skadliga för samhället.

Begreppet är (enl. Wikipedia) myntat av en sociolog  och kriminolog, Stanley Cohen, 1972, som en reaktion på dåtida ungdomsfenomen. Idag används det både allmänt, i media, och även inom samhällsvetenskap. Det anses utgöra en överreaktion på ett kulturellt fenomen.

Uttrycket moralpanik är ett nedsättande ord. Det antyder att de som reagerar på ett kulturellt fenomen gör det panikartat och med låg urskiljning. Det antyder även att kulturella fenomen av olika slag aldrig kan vara felaktiga eller oetiska i sig själva. I själva ordets innebörd ligger det en slags förklaring om överreaktion och det säger ingenting om fenomenet i sig som orsakade reaktionen.

Vi skulle kunna ge många exempel på det som media och allmänhet definierar som moralpanik. Det finns mängder med kulturella fenomen som ständigt tänjer på gränserna. Och ordet har blivit oss så bekant att även de som reagerat och reagerar på olika saker använder det själva utan att tänka på att ordet kränker dem själva. Om reaktionen är sund på ett sjukt fenomen, så är ju inte reaktionen panikartad utan man kunde säga vaken, nykter, uppmärksam. Vad sägs om följande förslag?

* Etiskt klarvaken!
* Friskt samvete!
* Sund moral!
* Klartänkt!
* Uppmärksam!

Om jag reagerar på något, vilket jag gör då och då, vill jag inte höra att jag drabbats av moralpanik. Jag tycker inte heller samhällsmedel från vetenskapråd ska gå till forskning kring detta. Hela formuleringen innehåller en stark perspektivförskjutning som i sin tur innebär att på den kulturella (samhälleligt gemensamma) arenan får vad som helst framföras eller hända. Om något inte passar så är det reaktionen det är fel på - inte fenomenet i sig.

Nej, tänk om! Använd inte det ordet. Det finns andra ord. (jämför t.ex. med äldre ordet skandal, där ligger "felet" på den som orsakade fenomenet, inte på den som uppmärksammade det)

Bön: Herre, låt inte människorna trampa på allt heligt och sedan skratta och håna dem som reagerar. I Jesu Kristi namn.



Per Oscarsson orsakade 1966 en kraftig reaktion när han klädde av sig i direktsänt Hylands hörna allt medan han berättade om hur barn blir till.







lördag 7 december 2013

Per-Arne Imsen ser det infrusna kapitalet!

Den 3:e december skrev Per-Arne Imsen ett debattinlägg i tidningen Dagen där han konstaterar att "Vi behöver en ny gräsrotsrörelse". Bläddrar man bland inläggen på Dagen debatt kan man mycket snabbt konstatera att Imsens inlägg är uppskattat och mycket delat, allra helst på facebook, men även andra medier. Jag tror att orsaken till att inlägget väcker gensvar är att det är många som upplever förtvivlan idag över situationen i församlingarna och Imsen sätter fingret på kärnan i problematiken när han säger att "jag är helt övertygad om att det finns ett stort behov av att bryta den religiösa kontrollen".

I vissa av argumenten fångar han precis det centrala, problemen med både liberalteologi kontra centralstyrning, liksom den apologetiska kampen mot villoläror. Och eftersom han uttrycker sig bäst själv lägger jag in en del av texten här.

"Vi har den senaste tiden på nytt fått höra de gamla katolska argumenten: De protestantiska kristna är alldeles för splittrade och behöver enas under påven. Det har också framförts synpunkter på att det behövs ett samlande läroämbete för de karismatiska kristna. Visst finns det problem med spretighet, liberalteologi och smygande villoläror. Men lösningen heter inte centraliserad makt.
Vår tids postmodernism liknar i flera avseenden det romerska rikets mångguderi. De kristna apologeterna hade precis som i dag ett tufft jobb att bekämpa judaisering, gnosticism, antinomianism med mera. Men ett ännu större problem uppstod när den framväxande katolska kyrkan började göra diktatoriska anspråk på att ensam äga tolkningsrätten."

Bedrivs civilt #FRA spionage i märkliga koalitioner?

FRA spionerar tydligen också på civila mål. Det handlar om "ekonomisk underrättelsehantering", enligt Wilhelm Agrell,  professor i underrättelseanalys. Denna typ av underrättelsetjänst är vanlig och bedrivs av "regeringar, myndigheter och företag ofta i märkliga och sällan redovisade koalitioner".

För min egen del så övergår det här området vida min möjlighet till analys, men jag konstaterar efter en stunds läsning att FRA har 700 personer som arbetar inom området. Det handlar om signalunderrättelseverksamhet och informationssäkerhet och deras vision är att "alltid ligga steget före". Ulf Bjereld, statsvetare, som också bloggar på det här temat, tar spaningen med ro och menar att det är "möjligt att ta avstånd från spioneriet mot Ryssland". Han menar att uppgifterna ännu är relativt allmänna och reser några frågor som är viktiga att få besvarade. Dessa frågor berör frågor om uppdragets natur, har det varit fråga om ren beställning och en annan fråga är om svenska medborgare är berörda och har privat kommunikation lämnats ut. Om Bjerelds frågor skulle kunna besvaras med ja, då först menar han att vi har en inrikespolitisk konflikt. Men, undrar jag, är detta en inrikespolitisk fråga?

Vi har redan fått information i detta oerhörda att FRA spionerar på ryska toppolitiker för USA:s del, nu får vi veta att spionaget även gäller civila företag och området utsträcks väsentligt och inkluderar nu även Baltikumländerna. Stig-Erik Westman har vid flera tillfällen undervisat om vad Bibeln och dess profetior kan lära oss om denna yttersta tid. Nu senast talade han om Birger Claessons bok Dom över Sverige som utkom första gången 1951. Den gången skonades Sverige från grannen i öst, men hur blir det om vi retar björnen som sover, frågar Westman.

Vi som har vårt hopp till Herren behöver inte frukta, men vi ska varna människorna. Kan vi ingenting annat så kan vi säga: Vakna och stå upp! I Jesu namn.



Maranatafolket

Maranata kommer från arameiskan och är sammansatt av två ord marana och ta, och betyder Du vår Herre kom!Herren kommer! eller Herren har kommit! 

I bloggen Sub Umbra talar Hans Lindelöw om politiseringen av ordet och hur det kan användas på slarvigt sätt i vardagsspråk för att förstärka en stämning, tillrop eller politisk hållning. Men Lindelöw visar i sitt blogginlägg att den faktiska betydelsen av ordet manar till nykter besinning, bön och vakenhet. Men vi vet också att den som verkligen tar Guds ord på allvar kan få lida smälek för Namnets skull. Vill dela med mig av en underbar sång om detta.
                                         Maranatafolket

                    


Denna sång är ett exempel på en kristen kampsång, vilka vi nästan aldrig hör nu. Första texraden: Fram i striden går en här, vittnar omedelbart om att det är en kamp och en strid, men att Guds folk går framåt. Vi får veta att Jesus leder striden och att folket som går i hären är lyckliga trots hån. Vi får också se att Inget kan vårt mod slå ned eftersom Jesus är med och på vår sköld står Seger. Halleluja!

(jag delar med mig sångtexten om du vill sjunga den här sången)

1.Fram i striden går en här, tänd utav Guds And´. Jesus hövding för dem är, de ledas av Guds hand. 

kör: Maranatafolket lyckliga vi är. Hånade men saliga , för Gud står med oss här.

2. Satan står oss starkt emot, brukar list och makt. Starkare är Jesu blod, och säker är hans pakt. 
kör
3. Över sten och sumpig mark, över berg och dal, genom vatten, storm och eld, vi går mot himlens sal. 
kör
4. Intet kan vårt mod slå ned, Jesus är ju med, framåt marsch med säker fot, riv otrons fana ned.

5. Seger står det på vår sköld, seger i hans blod. Han på korset seger vann, och satans välde slog. 

6. Sjung i kampen bäst det går, under sång och bön. Snart vi Sions höjder når, och undfår nådens lön.


fredag 6 december 2013

Hbtq tillit till polisen och vad är hat?

RFSL presenterar en undersökning där det visar sig att hbtq-personer litar mindre på polisen nu än vad de gjorde 2008. Förtroendet har också minskat för deras egen brottsofferjour, samt för kvinnojourerna.

RFSL föreslår omfattande åtgärder för att komma tillrätta med problematiken.
* man vill utveckla en plan mot hatbrott
* poliserna måste få tydliga instruktioner om hatbrott, samt höjd prioritet för brottet.
* långsiktig finansiering av RFSL:s brottsofferjour
* polisen borde etablera lokala hatbrottsgrupper
* kompetens hos polis och socialtjänst om hbtq-personers utsatthet måste öka.

Om alla dessa förslag finns inte mycket att säga. De är alla följdverkningar och naturliga utväxter på det som sedan länge varit planterat. Livsstilen är inte något som vi som kristna kan förespråka. I Bibeln finns tydliga riktlinjer för vår sexualitet. På flera ställen i denna blogg har jag förut berört problematiken, men idag vill jag beröra ett annat problematiskt ord nämligen hat.

Vad är hat? Och vad säger Bibeln om hat?

Ordet hat används ganska frekvent i Nya testamentet. Vi ska hata vårt gamla liv, inkluderat sådana saker som vi förut hållit kära, för att prioritera Gud.

Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, kan inte vara min lärjunge. (Luk 14:26)

Detta låter konstigt men Jesus är väldigt tydlig på den här punkten. Man kan inte tjäna två herrar. Då riskerar man att älska den ene och hata den andre, eller se upp till en och ner på den andre. Men Jesus säger också att vi ska vara saliga när vi skymfas, hånas och stöts bort för hans skull.

Skulle det då innebära att hbtq-personer skulle kunna känna sig extra saliga om de möter förföljelse. Svaret är nej, eftersom de inte skymfas för Jesu skull. Det är endast smälek för namnets skull som ger salighet. Vi ska inte tillåta mobbning för att de ska bli saliga. Endast de som skymfas för Jesu skull, kan känna sig saliga. Kanske inte i stunden det sker men saligheten kommer.

Bibeln säger också att vi ska avsky det onda, men vi ska älska varandra uppriktigt!

I Bibeln om vi läser om hat och avsky så handlar det alltid om att ta avstånd ifrån, lämna, tycka illa om, känna avsmak för. Det är något som vi inte längre vill kännas vid utan det tillhör det gamla, döda, livet som är begravt i en död lik hans. Nu lever vi inte längre i det livet, utan i det nya livet med honom.

Men vad har hänt med människornas definition av hat? Nu definieras hat som allt som har en avvikande uppfattning eller åsikt. Även relativt klara och tydliga meningsskiljaktigheter definieras som hat. Och de som definierar hat på det här sättet har med olika slags maktmedel tillskansat sig ett tolkningsföreträde som innebär att de som hävdar annan åsikt inte på något sätt kan göra sin röst hörd. Dessa grupperingar lanserar också ett annat maktbegrepp, nämligen medvetenhet. Genusmedvetenhet, miljömedvetenhet och så vidare. Motsatsen, att inte vara medveten om dessa ting, är alltså att vara genusomedveten och miljöomedveten. Det är inte ett önskvärt utgångsläge att utgå ifrån om man vill tala med någon på lika villkor.

Och den undersökning med tillhörande önskelista till polisen och socialtjänsten som RFSL grundar sig just på denna maktfullkomlighet som i undersökningen framställs i dess raka motsats. Undersökningen visar på en grupp som har en ökad risk för att bli utsatt för hatbrott. Samma grupp har inte förtroende för myndigheten som ska iscensätta och ta ansvar för den lagstiftning som de själva drivit fram och de ska åtgärda detta förtroendeglapp genom att undervisa dem och ge dem en ökad kompetens. Snart ska RFSU och RFSL utbilda hela samhället. För en tid sedan skrev jag om hbtq-certifieringen av Visby domkyrka och sedan har fler kyrkor talat om att följa detta exempel. Det innebär med andra ord att präster och diakoner ska utbildas av RFSL, borde det inte vara tvärtom? Och sedan vet vi sedan många år att RFSU har en unik ingång i skolorna i landet, och dessutom en övergripande och fullständigt dominerande kontroll över media och tv-utbudet. Men mycket vill ha mera. Nu väntar polisernas och socialtjänstens utbildning hos RFSL.





Felix den frigivne slaven

Felix betyder lycklig. Vår katt heter Felix. Jag kan inte avgöra om han är lycklig.


Men en sak jag vet det är att han bär namn efter en frigiven slav som sedan blev landshövding! Vem har sagt att det inte fanns karriärmöjligheter förr. Det måste ha varit en väldig klassresa för den slaven. Han hade varit slav hos kejsar Claudius mor , men han steg i graderna och blev landshövding över Judeen år 52-60. Och han var beryktad för sin grymhet!

Jag undrar hur mycket Paulus hört om honom och om han kände till detta när han titulerade honom "högt ärade Felix". Paulus berömmer honom också och säger att det tack vare honom hade rått fred och han menade också att folket hade fått det mycket bättre, det ville han erkänna med tacksamhet. Och vi vet från andra brev att Paulus var en mästare i hur han skulle formulera sig när han hamnade inför makthavare, men vi känner också till att han var rakryggad och hellre led smälek än att bara ställa sig in, så frågan är om denne man både ordnade med många förbättringar och samtidigt blev känd för grymhet?

Felix fängslade Paulus, men han fick berätta om sin tro, inte bara en gång, utan många gånger under två år. Sedan kom nästa makthavare.

Och vår käre Felix, kattungen, är han då en lycklig katt eller...?




#Elin och #Kevin #Idol2013 #Final

Sitter med min dotter och ser idolfinalen. Vinnarlåten, "This is where I belong", får mig att tänka på alla dessa tusentals förväntansfulla ungdomar och barn som brukar trängas för att få provsjunga någon minut inför idoljuryn i olika städer. Så många vill bli kända, så många som tänker att "det är där jag hör hemma".
Och, jag betvivlar inte alls att du kommer att få en musikkarriär Elin men jag önskar att du hade ett annat hem, ett evighetshem. För när vi har hittat det hemmet i Herren sätter vi en ära i att vara honom till behag vare sig vi är hemma eller borta. Men vi får ändå heja lite på dig ikväll. Elin från Midgårdsskolan i Umeå. 




Vi kommer inte att se hans like igen

Alla vet vid det här laget att Nelson Mandela lämnat jordelivet. Alla hyllningar äger sitt berättigande. Hans livsgärning är i sanning unik, men jag vill inte tala om den nu utan om en annan person vars like vi aldrig får se på denna jord igen.

Barack Obamas tal innehöll orden i rubriken, samt orden "vi har förlorat en av de mest inflytelserika och i grunden goda människor som någon kommer att tillbringa tid med". Det är inga små ord. Men alldeles säkert sanna. En journalist som sammanfattade kondoleanser från Johannesburg berättade att en av hans uppskattade och unika egenskaper var att han var så fullständigt befriad från egocentricitet. Så snart han nämndes eller upphöjdes ville han byta ämne och tala om något annat och han hade också den egenskapen att han kunde sätta sig in i andra människors perspektiv, enligt utsagorna.

Tittar man på internet jämförs han faktiskt med vår Herre, Jesus Kristus, eftersom så många av dessa goda egenskaper och kvalitéer anses närmast gudomliga. Men skulle vi ha frågat honom själv skulle han troligen
ha viftat bort den tanken omedelbart eftersom han själv var en kristen.

Men de absolut underbaraste egenskaperna, de har vår Herre Jesus Kristus Guds son. Han är en direkt avspegling av Fadern och han kan bara göra det som han ser sin Fader göra. Och eftersom Fadern älskar sonen så visar han honom allt vad han själv gör och vi ska få se gärningar som får oss att häpna.



Och Barack Obama kanske hade rätt på ett sätt. Det är kanske få förunnat att få tillbringa tid med en sådan person som Nelson Mandela, men personer som är lika Jesus och har delar av hans egenskaper och avspeglar Fadern, sådana finns det en del av. Vore vi kristna hängivna skulle vi alla lysa och visa på Jesus i våra liv. Och den som verkligen lever nära Gud ser också det goda i andra människor. Jesus och hans egenskaper kan lysa fram i många fler än Nelson Mandela. De kan lysa fram i dig om du låter den Helige ande verka i dig. Tänk att Mandela utan bitterhet kunde kliva ut ur ett fängelsestraff som varade i 27 år! Men tänk på det Jesus gjorde! Han lämnade sin himmelska härlighet för att komma till jorden och låta sig födas som en människa. En människa som föddes i ett stall i Betlehem och som var Gud och människa på samma gång och som vann en seger för tid och evighet. Hans like får vi aldrig se igen.

Kristna ungdomar och alkohol

Det fanns en tid när det var en absolut självklarhet att den som blivit en kristen skulle vara helnykterist. Och, många har säkerligen diskuterat och vridit och vänt på detta och sett det ur olika perspektiv från ord som vi kan läsa i vår Bibel. Det finns exempel på personer i Bibeln som drack sig druckna och det finns även exempel på ställen där vi uppmanas att dricka och göra oss glada. Dessutom vet vi att Jesu första under var vinundret. Nu har många även skrivit om detta och förklarat att vinet inte var jäst o.s.v. men oavsett hur alkoholhaltigt vinet var så kan vi i texten se att vinet kom fram i slutet av kvällen och även om det inte uttryckligen sägs i bestämd form att just dessa gäster var druckna så yttras i alla fall frasen att man brukar sätta fram sämre vin i slutet av kvällen när gästerna börjar bli druckna, medan du har sparat det bästa vinet ända till nu.

Men det finns också ställen där dryckenskap framställs som en synd och en last. Och den som är drucken kan börja bete sig illa mot andra. Vi uppmanas att inte berusa oss utan istället låta fylla oss med den Helige ande.Vi vet också från pingstundret att den äkta glädjen i Herren kan misstolkas och att det fanns människor som trodde att de var druckna när de talade tungomål.

Så, utan att gå för djupt i detta, kan vi redan nu konstatera att Bibeln i sig, inte förbjuder oss att dricka alkohol eller vin, men den varnar oss för att göra det. Det är också uppenbart att berusning och dryckenskap ställs i en motsatsställning till ett heligt och rent liv med den Helige ande. Därför är det inte alls förvånande att väckelserörelser fört med sig nykterhetsrörelser och att samhället som helhet har fått en moralisk uppryckning i tider när Gud talat till folket. Eller, kanske borde jag säga, när människorna lyssnat på Gud, eftersom det inte är han som flyttar på sig, eller ändrar sig.

Kristnas beslut att leva helnyktert var troligen mest grundat i överlåtelsen och viljan att följa Gud och då blev dryckenskapen en icke-fråga. Den fick ingen substans för den som tror och tänker att Jesus snart ska komma tillbaka, för den som söker Guds rike först och för den som vill löpa framåt på vägen. Men för andra kanske frågan behövde stötas och blötas mera och det är troligt att dessa senare blev helnykterister av andra skäl. Det finns så många sociala, samhälleliga och ekonomiska vinster i ett helnyktert folk. Brottslighet och våld minskar och sjukhusen skulle nästan kunna tömmas om vi vore helnyktra. Och dessa beslut var heliga. Sedan finns gruppen som väljer helnykterhet av solidaritetsskäl. Man vill inte locka någon svagare, någon som kanske blir fast för alkohol och får mista sitt liv för den drogen. Då väljer många att hellre avstå, även om de bara kan rädda någon. Dessa skäl har tillsammans utgjort grund och grund för kristna att avstå alkohol i de allra flesta fall.

Men hur är det då idag? Vi känner till och hör att många kristna dricker ibland, men hur många dricker och hur mycket och i vilka sammanhang? På vilket sätt motiverar sig denna grupp?

Jag kan berätta att jag själv tillhörde den gruppen för ett antal år sedan och jag minns ju mina egna (falska) föreställningar från den tiden. Jag trodde t.ex. att:
* jag var lika kristen oavsett om jag drack eller inte
* Jesus drack alkohol hos publikaner och syndare
* att Bibeln i det närmaste uppmanade till drickande (genom liknelser, Timoteus mage, m.m.)

Nu vet jag mera, men kanske finns det någon som har lika svaga argument som jag hade, då kan du skärskåda dem i ljuset av Guds ord och finna att de inte håller! De håller inte för livet här på jorden och de håller inte för evigheten.

Men en sak vet vi och det är hur mycket kristna ungdomar dricker. Jag har tagit del av en undersökning som Anders Sjöborg, Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet, presenterat. I den undersökningen framgår det tydligt att normerna förändrats kraftigt. Mellan 20-30% av de kristna ungdomarna dricker flera gånger per månad. De som uppgivit att de dricker "aldrig eller nästan aldrig" är mellan 40-50%. Om du sedan följer undersökningens presentationsdel sida för sida ser du en mängd fakta om varför de dricker och varför vissa avstår drickande. Det i särklass viktigaste fyndet tycker jag kunskapen om att daglig bön, bibelläsning och att bo hemma, är de i särklass mest nykterhetsbevarande faktorerna i undersökningen!

Däremot är det tråkigt att se många kristna par som lever sambos och där båda dricker. Många ökar markant sitt drickande i samband med att de flyttar hemifrån, och att över 60% tycker det är helt ok. med ett glas vin på stan efter ett möte. Det är inte heller så upplyftande, ur kristen synvinkel, att läsa argumenten bakom valet att avstå att dricka. Över 40% (av den gruppen) avstår för att alkohol skapar problem och nästan 14 % p.g.a. att de aldrig givits tillfälle. Endast 24,7% (ur gruppen som avstår) menar att det inte passar ihop med deras kristna tro.

Vi vuxna måste avstå alkohol, inte bara för vår egen skull utan för den här generationens skull. Och om vi söker Herren och hans nåd ryms inga tankar på detta. Herren fyller oss med andra tankar och andra känslor.





onsdag 4 december 2013

Jo, han finns Pernilla!

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om Andreas Dregen och Pernilla Anderssons framträdande i tv-programmet Go´kvällMin reaktion gällde den framförda sången Flat tire on a muddy road, i vilken textraden, My Lord sweet Satan upprepades gång på gång som ett mantra.

Eftersom jag tror på Gud och är kristen tycker jag att det var (och är) allvarligt. Sången spelades på bästa möjliga programtid och båda dessa artister är mycket etablerade och syns i både intervjusoffor och i olika underhållningsprogram. Mitt inlägg om sången gav en väldig respons. Många tyckte att jag var inkrökt, dömande, trångsynt m.m. Detta gjorde att jag, trots att jag var ganska säker redan i första läget, beslöt att lyssna ännu en gång på texten och därför gick jag till youtube för att lyssna noggrannare (vilket jag fått flera råd om). Och, nu kunde jag inte alls klara av att lyssna på hela sången. I videon blir det ännu tydligare. Detta NAMN som jag reagerade på uppvisas över hela skärmen och bokstäverna rinner i fönstret.

Nu kanske du tycker att detta är ingenting att fästa sig vid, för kanske tänker du som Pernilla Andersson, som skrev flera tweets om mitt inlägg och i ett av hennes inlägg lät det så här:

"Det är ingen "Lovsång", och det finns ingen "Mörkrets herre"...möjligen "en dam som famlar i religionsmörker".

Om du tänker att "Mörkrets herre", "Satan" och "Djävulen" - det är bara något som hör till musiken, det är något symboliskt, det betyder ingenting för Han finns inte och de som tror på honom "famlar i religionsmörker", då vill jag säga till dig att lika säkert som att Gud finns, lika säkert som att Jesus finns, lika säkert som att den Helige Ande finns, lika säkert är det att Satan finns.

Är du ovan att läsa bibeln, börja då med att gå till www.folkbibeln.net och sök på ord. Du kommer att hitta att Satan omnämns 37 gånger i Bibeln, men denne äresvurne fiende har många namn. Ett annat av hans namn är Djävulen och ibland kallas han orm och drake. Om du då läser de allra sista verserna som kommer fram med hans namn - då får du se vad som väntar honom. I Uppenbarelseboken 20:2 nämns han med alla dessa fyra namn och om du läser så ser du att han ska bindas i 1000 år, och sedan ska han släppas lös en liten tid. Därefter ska han försöka bedra så många han hinner för att slutligen kastas i den brinnande sjön, en gång för alla.

Att hylla denne som Gud eller konung är alltså ingen framkomlig väg, varken i denna tid, eller i den kommande tiden. Han förlorade allt när Jesus dog på korset. Han hade räknat med att förnedringen, skammen, smärtan och förbannelsen skulle göra slut på Jesus (och Faderns) anspråk på en kärleksrelation med människorna. Säkerligen var han fylld av segervittring, men då brast förlåten i templet, det blev mörkt mitt på ljusa dagen och till och med vakterna blev tvungna att säga, "denne man var verkligen rättfärdig". Och sedan vet vi att Jesus visade sig efter sin uppståndelse för mer än 500 vittnen.

Vi som tror på Jesus Kristus och hyllar honom som vår herre, vi har valt en segerväg. Vi vet utgången och vi litar på att Guds ord steg för steg går i uppfyllelse. Men vi vet också att så länge vi är här på jorden så finns det två makter, två riken, det är Guds rike och det är världen. I världen har Satan stor makt ännu och vi vet också att det inte är mot varelser av kött och blod vi strider utan mot ondskans andemakter i himlarymderna.

Därför, Pernilla, hör jag ju det du skriver och säger "att du är troligen närmare ljuset än dig (mig)" och att du absolut inte är satanist, vilket jag naturligtvis  hoppas på, men vi vet att Gud är ljus och inget  mörker finns i honom och den som vandrar med Jesus och har umgänge med honom och Jesu blod renar oss från all synd. Detta kan du läsa om i första Johannesbrevet.

Jesus sa också vid ett tillfälle att människorna älskade mörkret mer än ljuset eftersom de inte trodde på honom som Fadern hade sänt. Och den som älskar mörkret kommer inte gärna till ljuset. De tycker ljuset är obarmhärtigt, avslöjande och inträngande. Människorna trivs bättre i mörkret med ord som integritet, privatliv och hemligheter. Men en dag ska allt ropas ut från taken. det har vi också Guds ord på och redan idag finns kristna ungdomar som sjunger om att ropa från taken. Men de vill inte ropa ut andras hemligheter, utan de vill ropa om sin Herre och Gud, Jesus Kristus, för att om möjligt rädda någon.

Det hoppet är äkta och sant och något att lita på, däremot är den ideologi, religion som t.ex. Sabbath Assembly står för fullständigt utan hopp. Att hoppas på en försoning mellan Jesus och Satan är utsiktslös! Läs slutet av uppenbarelseboken och även om du inte tror på Bibeln så försök tänka på alla profetior som redan inträffat! Boken kan ju vara sann.

Och åter då till Pernilla Anderssons twittrande, efter det inlägget som jag beskrev ovan, så skrev jag till henne; #Jesus #Kristus är min #Herre och #Han famlar inte. Jag följer #Honom. #Gudsordhåller #Jesuswillcomeback

Varpå Pernilla svarade: tänk vad förvånad du kommer att bli när han ignorerar dig, "hon som dömde", ...blir ensamt Gun-Britt. Frid vare med dig stackare.

Och i ett avseende har Pernilla rätt, vi ska inte döma, men det jag gjorde i min text var att döma handlingen inte människorna. Vi ska ta avstånd ifrån och till och med avsky det onda. Det vore faktiskt mera kärlekslöst att tiga. Om du till exempel såg människor med förbundna ögon på väg att gå över "en bro" som inte finns och du har en möjlighet att rädda några i den långa kön, gör du då inte allt du kan. Ropar - som Jesus Culture, eller som de blinda männen vid vägen när de hörde att Jesus kom.



måndag 2 december 2013

Zacharias

Igår lyssnade jag på Ravi Zacharias och han är verkligen värd att lyssna på. I fyra årtionden har han på olika sätt tjänat Herren och det underbara är att det här är inte bara förkunnelse. Här är en man som brinner för att människor inte bara ska tro på Honom utan Ravi vill se förvandlade människor som tar budskapet på allvar i sina individuella liv.

Den predikan jag lyssnade på handlade nästan uteslutande om unga människor, barn och föräldraskap. Om vikten av att tala till och faktiskt påverka sina barn i rätt riktning. En av många livsöden som han talade om fick problem när hon började på ett universitet och fick problem med innehållet i undervisningen varpå hon tillfrågades om varför hon inte kunde acceptera det som lärdes ut. Hon svarade då att läraren i fråga hade fört in så många sidospår som inte alls hörde till undervisningen utan helt enkelt bara syftade till att indoktrinera studenterna i en viss riktning, varpå rektorn (som hon var inkallad till) svarade: "helt fel, i 18 år har du varit indoktrinerad, nu ska vi utbilda dig!" Han såg alltså hela hennes uppväxt i ett kristet hem som en indoktrinering.


Detta är bara ett exempel på den väckelseton som han höll i det mötet som jag lyssnade på. Om du liksom jag inte lyssnat på honom förut, så börja göra det nu. Han har mycket att säga även till de lärde och har ofta gjort det. Han anses vara en av de största evangeliska apologeterna av vår tid.

http://www.youtube.com/watch?v=y57nLkvWFNA

Reaktioner på inlägg

Så har man då blivit uppmärksammad idag, men jag kan ju inte direkt säga att det var helt och hållet positivt. Det enda jag hoppas är att alla dessa som nu läser inlägget "Så sjukt Dregen!!!", inte bara skakar på huvudet och ser mig som extrem. Det är faktiskt texten som är extrem!

För inte alltför många år sedan, kanske ett drygt hundratal, sågs människor med uttalad skepticism till Gud som annorlunda. De som var troende var fler än de som inte trodde! I och för sig kanske inte alla troende var väldigt aktiva men man hade sin grundmurade tro på att allt skapat fanns till på grund av en skapare och man trodde att denne skapare och Gud hade sänt sin egen son till världen för att sona vår synd. Man trodde också på att denne Gud och Fader lyssnade när man bad. Och tänk det är precis den guden jag tror på än och det är den guden som lyssnar på mig när jag ber i hans sons namn.

Ska man då behöva höra tillmälen om att man har skador än här och än där och att man inte fungerar på ena eller andra sättet för att man tror på Gud? Varför har samhället blivit sådant att den som tror sitter med bevisbördan. Den som inte tror, är ateist eller till och med sjunger sånger offentligt som hyllar Guds fiende nummer ett, den personen behöver inte försvara sig bara angripa.

Men på sin hemsida har Pernilla Andersson skrivit till mig personligen och till och med gett mig en sång, vilket jag tackar ödmjukast för. Den sången är bra mycket finare än den andra sången och den Gud som du sjunger om Pernilla heter Jesus och han ska komma tillbaka. Tro på det.

http://www.pernillaandersson.com/pernilla-gastar-dregen-i-gokvall-samt-replik/

söndag 1 december 2013

Frukt i rätt tid

När jag var nyfrälst fick jag höra undervisning om de andliga frukterna och de andliga gåvorna. Vi skulle söka gåvorna och veta att Herren vill ge dem och frukten, den var något som helt enkelt följde på det nya livet. I det gamla livet bar vi usel  frukt, i det nya livet skulle vi bära alla de goda frukter som anden ger.

Och inte tänkte jag på, då som nyfrälst 30-åring, att göra jämförelser med naturen vad gäller andliga frukter. Jag läste och trodde. Jag litade på Gud att han skulle ta stort ansvar för frukten, och på väggen hängde jag upp ett ord ur Romarbrevet.

Rom 8:30 Och dem han har förutbestämt, dem har han också kallat. Och dem han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat. 

Detta ord litade jag verkligen på. Visst hörde jag ibland predikningar som påtalade min del i det hela och den var i verkligheten påtaglig, det har jag förstått i efterhand av närstående. Jag läste allt vad jag kunde komma över, stängde min tv, slutade i princip att följa med i dagsaktuella händelser och försökte fokusera på Guds ord och bön. Ja, ibland blev det nog väl nitiskt. Och när mitt humör eller närståendes humör inte stämde ihop med det jag läst så hade alltid Gud rätt, och det var ju en bra inställning i och för sig, men blev kanske svår för de nära. Inom vetenskapsteori brukar man ibland tala om att om en teori har allt för många anomalier (ickeförklarbara teser) så är den till slut inte användbar längre. Kanske skulle jag ha märkt att jag inte bar de frukter som jag trodde jag bar, kanske skulle jag ha fått mera undervisning och kanske skulle även nykristna av idag behöva höra det jag skriver nu. Och det jag skriver nu har jag heller inte lärt mig själv utan många har undervisat mig genom åren och den som klarast uttryckt detta med andens frukter tror jag är Tage Johansson, Maranata.

Man ska inte vänta sig frukt för snabbt på ett träd. Trädet måste planteras, få rötter och fäste. Sedan måste jordmånen vara rätt och det måste också vara andra förhållanden för att trädet verkligen ska ta fart och växa. De första åren är trädet en liten planta och visar endast upp grenar och lövverk och dessa behöver dessutom kapas rejält ibland så att plantan inte blir så ranglig. När slutligen trädet är stabilt, grönt och vackert kanske du tänker att nu tjänar trädet verkligen ett gott syfte. Det ger skugga och svalka och det är vackert att se på. Ännu mera hänförd över ditt träd blir du den gången det blommar. Blommorna tar andan ur dig! Inget träd kan jämföras med detta träd i trädgården. Men om du är hungrig mättar varken bladen eller blommorna dig. Magen knorrar fram till den dag ditt träd bär frukt. Vilken underbar dag när du får skörda frukten från ditt träd!

Ja, jag önskar att jag förstått det här då på den tiden, men även om någon försökte säga liknande saker till mig så kanske jag inte alls tog emot det. Hela jag var så full av idéer och verksamhetsiver. Inte tänkte jag på att jag var i kartstadiet eller ännu tidigare.

Och sedan tänkte jag också på Psalm 1, där löftet finns, inte bara om att få bära frukt, utan dessutom frukt i rätt tid.

Saliga är de som inte följer de ogudaktigas råd 
och inte går på syndares väg eller sitter bland
bespottare, utan har sin glädje i Herrens undervisning 
och begrundar hans ord dag och natt.

Han är som ett träd planterat vid vattenbäckar,
vilket bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar.
Allt vad han gör lyckas väl.

Så är det inte med de ogudaktiga, de är som agnar som 
vinden för bort. Därför ska de ogudaktiga inte bestå i domen, 
ej syndarna i de rättfärdigas församling.

Ty HERREN känner de rättfärdigas väg, men de 
ogudaktigas leder till fördärvet.

På ordet ovan, att inte ta råd av ogudaktiga, inte följa efter syndare och inte sitta bland bespottare följer detta underbara löfte. Tänk den som är ett träd planterat vid en vattenbäck, ett träd, som inte bara växer, blommar och bär frukt, utan dessutom gör det i rätt tid. Tänk så värdefullt att frukten kommer i rätt tid.

De ogudaktiga förs bort som agnar i vinden. Det låter hårt, men vi har en Gud som vill att vi ska samla alla dessa agnar så att de får bli frälsta. Och när en människa blir frälst börjar Gud ett väldigt arbete med den personen. Hjärtat ska renas, och det som förut varit krokigt ska bli rakt. Jag hörde någon som vittnade om att Gud gav honom en ryggrad, och det kan jag nog instämma i för egen del också. Det är Gud som verkar i vår vilja och vår handling.

Och hur var det då med ordet som jag trodde så blint på? Jo, ordet var rätt, och tron var det heller inte något fel på, men förväntningarna stämde kanske inte med verkligheten och det sätt som Gud arbetar med en människa på. Vi fick undervisning att det gamla är förgånget och något nytt har kommit. Detta är sant, men det finns en aspekt där man inte kan plocka frukt från alltför späda plantor.

Till detta vill jag bara säga att undantag finns. Det finns personer som blivit totalt förvandlade i ett nu, men det vanliga är att helgelse och efterföljelse är ett livsprojekt som du delar med Herren.