torsdag 25 februari 2016

Folkmord: Hur viktiga är orden?

Margot Wallström har gjort det igen! Nu menar Wallström att det inte är så viktigt att vad man kallar de systematiska och oerhört utstuderade morden. Att kalla dem folkmord kan till och med skapa moralisk press, menade Wallström i riksdagen den 23 februari enligt tidningen Världen idag.

"Möjligheterna och skyldigheterna att agera för den utsatta befolkningen är inte beroende av exakt vad vi kallar det systematiska dödandet i Syrien och Irak, menade utrikesminister Margot Wallström (S) i sitt svar på interpellationen från Sofia Damm (KD)." Världen idag, 20150223

Frågan (interpellationen) hade väckts av KD:s representant, Sofia Damm, med anledning av att Europaparlamentet valt att definiera massövergreppen som folkmord. KD tryckte även på vikten av att FN erkänner folkmorden så att mera press skapas på hjälp till försvar. 

Wallström och Damm var dock eniga vad gällde vikten av att få till stånd något sätt att kringgå säkerhetsrådets veto som i många fall kan innebära handlingsförlamning i brådskande situationer. 

Redan i mars 2015 pekade dock FN ut en del av IS härjningar som folkmord. Uttalandet gällde då yazidierna, men medvetenheten om grymheten i avrättningar och övergrepp är stor då FN genomfört ett hundratal djupintervjuer med drabbade människor och ögonvittnen. 

Wikipedia definierar begreppet folkmord enligt följande: Folkmord, även kallat genocid, är avsiktliga och systematiska handlingar i syfte att helt eller delvis förinta en etnisk, religiös eller nationell grupp.

Det finns olika typer av folkmord, som utrotning av urbefolkningar, etniska grupper (ofta förenat med kolonialism), utrotning av minoriteter och politiska massmord. Det har skett mängder av folkmord av olika skäl och i olika delar av världen under 1900-talet (och tidigare). Men det som är svårt att förstå är att folkmordsbegreppet tydligen gör sig bäst i historiska kontexter. När morden pågår som intensivast diskuterar höga makthavare om begreppet ska användas eller inte! Och, vår svenska utrikesminister menar till och med att det skulle utgöra en nackdel att det skapades "moralisk press att agera". 

Nyligen har också Wallström i sin utrikespolitiska deklaration slagit fast att hon fortsatt ska verka för en feministisk säkerhetspolitik och hon önskar samarbeta med FN, EU m.fl. Wallström pekar ut Ryssland som det största säkerhetshotet och annekteringen av Krim som den allvarligaste sedan kalla kriget. Hon tryckte också på kandidaturen till FN som angelägen. I deklarationen fick även klimathotet sin belysning, liksom arbetet med globala frågor och tillsättande av konsulat, mm.  När man läser deklarationen i sin helhet ser man en rad angelägna områden staplas på varandra på politiskt korrekt sätt, men ingenstans syns en hjärtefråga eller ett engagemang. I den utrikespolitiska deklarationen uppges Sverige också vara "en global röst för sexuell och reproduktiv hälsa, och för varje människas rätt oavsett sexuell läggning". En rad miljömål ska också infrias och som icke helt politiskt införstådd svensk medborgare ställer jag mig frågan - vad ska utrikespolitiska departementet syssla med? Vilka frågor kan anses utrikespolitiska och vilka frågor platsar bättre på andra departement? Jag reser också frågan om vi har så mycket att framhålla i världen för övrigt vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Vi har väldigt höga aborttal, och ungdomar står i kö för psykiatrisk vård i Sverige (av flera anledningar, varav denna kan vara en). 

I början av deklarationen kan vi läsa: Det talade ordet gäller. 

Det talade ordet borde alltid gälla och det borde alltid vara viktigt att benämna saker för vad de verkligen är. Ett folkmord är ett folkmord även i nutid. Folkmordsbegreppet tappar sin verkan om det bara kan användas i historiska kontexter, när faran är över. Det bör användas när människor systematiskt avrättas p.g.a. sin tro och sin etnicitet. Att det handlar om etnisk, kulturell och religiös rensning vittnar ju förstörelsen av historiskt värdefulla platser om.