torsdag 20 november 2014

Eli och hans söner

1 Sam 1:25 De slaktade tjuren, och sedan förde de pojken till Eli.
(Levande Bibeln, 2009)

De flesta av oss känner bakgrunden. Elkanas två hustrur, Hannas barnlöshet och hennes utgjutande av sin nöd inför prästen Eli, som "satt på sin vanliga plats vid ingången" (1 Sam 1:9) när hon gick till Herrens tält. Vi har också läst och hört om Samuel, och känner till de böcker som upptecknats om honom och folket han ledde. Det var den pojken som fördes fram till Eli. Det var den pojken som nyligen avvants från bröstet och som var denna barnlösa kvinnas första barn.

Vi läser att Hanna lämnade Samuel hos Eli med orden, "så länge han lever tillhör han Herren". (1 Sam 1:28) och vi ser vidare att Elkana återvände till Rama utan Samuel, som blev en Herrens tjänare under Eli. (1 Sam 2:11)

Vidare läser vi om platsen där den lille pojken lämnades. Platsen där prästen Eli tjänstgjorde. Platsen som var helgad för tjänstgöring för Herren.

Elis söner var onda män. som inte älskade Herren. När någon offrade ett djur brukade de skicka ut en tjänare med en treuddig köttgaffel. Den stötte han ner i grytan medan köttet från det offrade djuret kokades, och krävde sedan att den bit som kom upp skulle tillhöra Elis söner. Detta råkade alla israeliter ut för som kom till Silo för att tillbe. Ibland kom tjänaren till och med innan man förbränt fettet på altaret och sa: "Ge mig det råa köttet, inte det kokta, så att jag kan steka det åt prästen". Om då mannen som offrade köttet svarade: "Du får så mycket du vill ha, men först måste fettet brännas som lagen kräver", brukade tjänaren säga: "Nej, ge mig det nu, annars tar jag det med våld". (1 Sam 2:13-16)

Och detta råkade alla israeliter ut för som kom för att offra. Vi vet att Hanna och Elkana kom varje år för att offra. Och varje år hade Hanna sytt en ny linneefod till Samuel. Vi vet också att Hanna och Elkana blev trogna sitt löfte till Herren, men hur svårt måste det inte ha varit för dem! Att se dessa onda Elis söner! Hur de hanterade offren och på vilket sätt människorna som kommit för att offra bemöttes. Hur svårt måste det inte ha varit för moders- och fadershjärtat att stå fast i löftet om att lämna Samuel på denna plats? (obs! detta är reflektioner och framgår inte i texten)

Denna synd var mycket stor i Herrens ögon. Den visade att man behandlade folkets offer utan respekt. (1 Sam 2:17)

Synden var stor i Herrens ögon. Herren ser med allvar på folkets offer. Idag offrar vi inte kött eller brännoffer som i gamla förbundet, men vi offrar tid, pengar, arbetskraft och kärlek till Guds verk. Att trampa detta under fötterna är en allvarlig synd i Herrens ögon. Vi måste hantera offren på det sätt som blir Herren till behag.

Eli hade blivit mycket gammal men var ändå uppmärksam på vad som hände omkring honom. Han fick till och med veta att hans söner förförde de unga kvinnorna som assisterade vid ingången till templet. (1 Sam 2:22)

Den här synden var mycket grov. Förförelsen av dessa unga kvinnor var illa nog, men att det skedde av Herrens tjänare och i ingången till Herrens tempel var inte ens för prästen Eli möjligt att sona. Synden var direkt riktad mot Herren själv.

Idag pågår också liknande och ännu värre kränkningar av Herren. Så kallade kristna bildningsförbund ansluter sig till RFSL:s pridefestivaler där i år bl.a. besökare kunde introduceras till BDSM (sadomasoschism) och andra erotiska tekniker. Vi vet också att Härnösands domkyrka lagt in en regnbågsmatta i kyrkorummet för att hylla denna synd. Att Visby stift var först bland stiften att låta föreningen RFSL certifiera sig (godkänna kunskap om hbt). Att en efter en s.k kändis klivit fram "ur garderoben", samt att land efter land stiftat lagar som godkänner människans agerande. Denna synd är mycket stor i Herrens ögon. I Elis familj kunde han inte ens sona sina söners synd. Två av dem fick efter profetord mista livet på samma dag. Det var Hofni och Pinehas.

Profeten som besökte Eli påminde honom först om Guds löften och Guds kraft, därefter sade han att han inte frångick sitt löfte om att Levi stam alltid skulle få vara präster men att den synd som försiggick omöjligt fick fortgå.

Därför förklarar jag, Herren, Israels Gud, att även om jag har lovat att din del av Levi stam alltid ska vara präster, är det otänkbart att ni ska fortsätta handla som ni gör. Jag kommer bara att ära dem som ärar mig, och jag kommer att förakta dem som föraktar mig. (1 Sam 2:30)

Gud ärar bara dem som ärar honom. Det betyder att vi ska leva vårt liv till hans ära. Inte bara på en söndag, eller på ett möte eller i åsyn av andra kristna. Vi ska alltid leva till hans ära, och det är att lyssna till honom, lyda honom och att ge sitt liv för honom. Om vi säger att vi har gemenskap med Honom men väljer att vandra i mörkret, då ljuger vi och sanningen finns inte i oss.

I Elis fall blev följderna enorma. Det vilade en sådan förbannelse över prästerskapet. Varje familjemedlem skulle dö i förtid och de skulle under sin levnad få möta mycket sorg, nöd och bedrövelse. Och dessutom skulle alla Elis ättlingar tvingas böja sig för att tigga om sitt bröd.

Om du som inte är kristen läser det här blir du kanske avskräckt och tänker; en så sträng Gud kan jag inte tro på. Men jag vill säga till dig att Herren är god och långmodig, full av nåd och barmhärtighet. Han förlåter de värsta synder och han förlåter om igen! Hans nåd är oändlig, så länge vi tror på honom och bekänner hans namn. Men detta som hände Elis familj var tyvärr tvunget att hända. Eli var präst och tjänade varje dag i tabernaklet. Hans söner tjänade även de i templet och deras fruktansvärda, våldsamma och vidriga beteende gav så allvarliga följder.Något annat hade varit omöjligt. Folkets förtroende för Herren själv stod på spel.

Och, min älskade vän, så är det idag också! Människornas förtroende för Herren själv står på spel.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar