lördag 14 januari 2012

Några spontana reflektioner om frihet

Den sonen gör fri, den blir verkligen fri!

Vilket underbart budskap! Så fantastisk Jesus är. Han vill inte bara se oss så och skörda, och arbeta för Guds rike, han önskar även se oss fullständigt fria när vi gör det!

Och visst är vi rätt så fria i församlingarna idag. Inte ser man många överspända i bänkarna utan det är en "mysig" och "avslappnad" samvaro. På samma sätt är det med sommarkonferenserna. Så kravlöst och "underbart". Alla kan vara som de är och göra som de vill och precis på vilka tider och stunder som helst. Jesus fick rätt! Vi blev fria!

Men är det då denna typ av frihet som Jesus tänker på?

Nej, jag tror att den frihet som Jesus tänkte på har vissa kännetecken.

* Den är från Gud och född av den Helige Ande.
* Den är ren, helig och fridsam.
* Den är av en fullständigt annan kvalité än världens ande.
* Den orsakar konfrontation och avskiljande från världen.
* Den sanna friheten förföljs av världen.

Men om den sanna friheten blir så förföljd, då är man ju inte heller fri (?). Friheten vi är lovade är från mörkrets makter, från världen och från allt som vill binda oss vid dessa. Det är oerhört mycket. Tänk efter en stund du som läser...

Och vad skulle det kosta att göra upp med dessa band.

Den frihet vi är kallade till är inte "shorts-på-estraden-frihet", "byxhäng-med-synligstjärtskåra-frihet", "femton-lager-smink-frihet", "läser-aldrig-Bibeln-frihet", "orkar-inte-möten-frihet", "film-maraton-helg-efter-helg-frihet", "vin-sprit-öl-drickande-frihet", "pub-evangelisation-i-påverkat-skick-frihet".

Ja, listan kunde göras hur lång som helst. Ingen vill väl tillbaka till syndakatalogens tid heller, men vad gör vi för att undvika att jaga varandra? Ingen vill bli jagad och framförallt INGEN vill jaga.

Det finns en väg. Vägen heter Jesus Kristus. Han är uppenbarad i Ordet, bönen och anden. När vi närmar oss honom så närmar han sig oss och då smälter olikheter och småsynder all världens väg och ingen behöver säga ett ord. Bönens och väckelsens ande drar oss in i en underbar atmosfär där vi av oss själva vill göra oss av med sådant som vi förknippar med det gamla, med det orena och med det som vi av oss själva förstår att Gud inte tycker om.

Guds rika välsignelse till oss alla.

fredag 13 januari 2012

Polsk riksdag och världens ande

Jesus sade att det skulle uppstå splittring där Guds rike utbredde sig. Historisk har så även varit fallet när väckelser bryter ut. Lika lite som olja och vatten kan sammanblandas, kan världen och Guds rike sammanblandas.

Inför böneveckorna, som jag tidigare nämnt, står vi med det dilemmat, att å ena sidan främja lokala grupperingar av samförstånd, mot detta att i elfte timmen slå bakut mot den starka katolska styrning som sker i det ekumeniska arbetet.

Årets underlag för böneveckan är "ekumeniskt" framarbetat i Polen! Ett land som nästan helt saknar frikyrkor! Sedan tar man dessa dokument och översätter till alla de länder som genomför böneveckor. Den katolska påverkan på dokumentet blir högst påtaglig! Detta har man (skickligt) manövrerat för genom att lägga in tillräckligt många samtals- och bönestunder om högmod, enhet, ödmjuhet, osv.


I Sverige har vi också den katolske biskopen Anders Arborelius som ordförande för Skr. seden årsmötet 2011. http://www.skr.org/faktaomskr.4.95ef17103e1e03476800020316.html

Ser man t.ex. till Pingströrelsens förändringar den senaste 10-årsperioden så kan man inte nog betona vilken stor och avgörande betydelse det ekumeniska arbetet i kombination med den ekonomiska och strukturella omvanlingen från verkligt fria församlingar till ett nationellt trossamfund med siktet inställt på "likhet", utbildning, generationsväxling, församlingsplantering, naturlig församlingstillväxt m.m. har haft. Tyvärr måste man vara djupare insatt än vad jag är för att spåra kanalerna för hur verksamheten finansieras och från vilka källor  verksamhetsidéerna växer fram, men tydligt blir det att många av benämningarna, arbetsgrupperna och idéerna kommer från Skr.

http://www.skr.org/sokresultat.4.c791f41027c5c29c9800059921.html?query=naturlig+f%C3%B6rsam&submit=S%C3%B6k

http://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=211

Jag vet inte om det är för att skapa ett rum att arbeta ostört i, så att man behövde en fasad, eller om det möjligen kan vara så att församlingsplanteringarna betalas av en fond, församlingsplanterarfonden. http://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=281&oid=4957 Eller om det möjligen är så att planteringarna bekostas av frivilliga medel. Klart är i alla fall att någon form av hållhake finns, eftersom de inte får kalla sig församling innan de döpt ett bestämt antal personer och genomfört vissa i förväg bestämda planer. (här skulle länken till riktlinjerna för församlingsplantering ha legat, men dokumentet är inte tillgängligt på sin förra adress eller någon ny. http://www.pingst.se/download.do?ug=Administrator&f=Riktlinjer+f%C3%B6r+Pingst+f%C3%B6rsamlingsplantering+2010%2C+antagna.pdf Men några ord om riktlinjerna nämns på Linköpings pingstförsamlings hemsida. http://pingstlinkoping.se/forsamling/foersamlingsplantering

Åter igen tvingas jag avbryta eftersom ämnet är så stort. Måste återkomma i vissa andra delaspekter av detta.

Avrundar därför med en kommentar kring vad jag skrivit: Jag är inte emot församlingsplantering eller friska församlingar. Inte heller är jag emot gemensam bön. Det jag är emot är det strukturella, mänskliga, organisatoriska, strukturella försöken att tygla Guds Ande! Det låter sig inte göras. Vi kan inte ens tygla naturen som människan ändå haft i besittning i årtusenden, ändå kommer den med överraskningar för oss ganska ofta. Jordskred, jordbävningar, översvämningar och mera. Hur mycket svårare är det inte att tygla Gud? Gud som är upphovet och ursprunget till allt som lever, rör sig och är till. 

torsdag 12 januari 2012

Kort om framtid!

Igår lovade jag att återkomma med delaspekter av den stora problembeskrivningen. Men eftersom en blogg ger väldigt mycket frihet till skribenten så tänker jag nu istället skriva något mycket kort om problemen och framtiden så som jag ser det.

* Frikyrkorna i Sverige har i flera årtionden varit i avsaknad av väckelse. Historiskt sett har aldrig en väckelse administrerats fram.
* Förutom den organisatoriska bindning till strukturer, vanor, liturgier, ägande, företag, ekonomi och allt som kedjar oss till känd (men för den sakens skull inte nödvändigtvis dålig) verksamhet, så har vi idag två andra lika allvarliga bojor. Teologisk (Skr. Världskyrkoråd och Katolicism) och Samhällelig/Världslig.

Detta innebär att...


* Vi omedelbart måste vakna och se över vad som händer!
* Vi istället för all verksamhet måste börja be och återvända till Ordet!
* Vi å det snaraste måste i första hand protestera mot den oerhört starka katolska styrningen inom det ekumeniska arbetet och i andra hand om våra röster inte blir hörda bryta oss ur!
***********************************************************************
Dessutom måste vi när väckelsen bryter ut, även bryta med vår bekvämlighet. Vi måste ha möten flera gånger per vecka, vara beredda att öppna våra hem. Vara beredda på bönenätter och andra aktioner från ungdomarna. Vi får inte klaga och knuffa ut nyfrälsta. De ska in i båten och inte ur!
****************************************************************



onsdag 11 januari 2012

Ekumenik i världskyrkans namn!

Vårens bönevecka närmar sig. Här i Umeå har det blivit något av en tradition och min egen inställning till den har varit oerhört positiv. "En Herre, en tro, ett dop...". Något naivt har jag tänkt att de som håller på och skriker om världskyrkan, EU, Rom och påvar är en exklusiv grupp av förvillade människor i marginalen. För några år sedan tänkte jag till och med tankar om att det var en god förening om vi gick samman med katolska kyrkan. Jag såg inte ens någon större fara i dessa Mariastatyer som många köper och inte heller i de böner som bads till och genom Maria. På något sätt tänkte jag lite dimmigt, helgon, vadå (?), "det är väl bara fina förebilder, så som ungdomar kan ha (bra) idoler".

Mitt uppvaknande har tagit flera år. Och ännu står jag kvar som medlem i både Svenska kyrka och i Umeå pingstförsamling, båda medlemmar i Skr.

Sveriges Kristna Råd (Skr) är i sig inte någon särskilt uppseendeväckande eller "farlig" organisation. Här sker samordning och här samlas en mängd skrifter om frågor i många kristnas intressefält. Rapporter sker från utsända fredsivrare och Skr tar parti för papperslösa och fattiga. Det blir lite politiskt ibland men Skr verkar ganska genomgående snarare ta parti för svaga grupper (som ligger i allmänhetens intresse) än för bibliska sanningar.

Vari ligger då det oerhörda, det som är så skakande, så alarmerande att vi ska se upp!

1. För det första så har vi sedan 1998 en lag om trossamfund där varje sådant förbund på ett mycket tydligt sätt blir statligt kopplade. Vi fick alltså inte en fri statskyrka utan vi fick i förlängningen statliga frikyrkor! Det här är allvarligt. Vi är uppbundna både genom att verksamheten förpliktigas bidra till samhällets grundläggande värderingar och det ska också vara stabilt och ha egen livskraft. (Lag om trossamfund 19981593). Samtidigt görs vi beroende av statliga bidrag (Lag om stöd till trossamfund 1999:932). Regeringen är ansvarig för vilka trossamfund som ska erhålla sådana bidrag. Verksamhet som får stöd ska vara (a) långsiktig, (b) aktiv och (c) religiös. Den ska också bidra till att stärka samhällets grundläggande värderingar.

Kommentar: Som kristen vet jag att 1. Guds ord är fullkomligt, 2. Ingenting ska dras ifrån eller läggas till Ordet. Jag vet också att skapelsen är absolut fullkomlig och att den Gud som jag tror på har ALL makt i himlen och på jorden. Han kan leda konungarnas hjärtan som vattenbäckar. 


Om vi då ser till denna första del som gäller trossamfunden så ser vi att Guds Ord blir för det första underställt Regeringen i landet, och för det andra samhällets grundläggande värderingar. Dessa värderingar ändrar sig över tid och det gör inte Guds värderingar. 


Vi ser också att inte nog med att Gud ska ställa sig på knä för ett sekulariserat nordiskt land fullt av synd, så ska också Guds barn, födda av Jesu dyra blod, ta emot Mamons smutsiga pengar. Dessa bidrag är inte Guds pengar. 


2. För det andra har vi sedan år 2001 ett teologiskt styrdokument, Charta Oecumenica, vars innehåll ger starkt bindande åtaganden till medlemmarna i Skr. (http://www.skr.org/download/18.a791285116833497ab800015122/charta_oecumenica.pdf
När detta undertecknades såg det ut som om en fjärdedel av kontrollen/makten låg hos frikyrkorna men tiden har visat att detta var till stor del ett spel för gallerierna. I den s.k. frikyrkofamiljen ingår snart sagt alla svenska frikyrkor. Adventistsamfundet, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Vineyard Norden, Pingst FFS, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistförbundet och Svenska Missionsförbundet tillhör Frikyrkofamiljen och ingår i en mängd olika kyrkliga råd.

Sveriges kristna råd är i sin tur medlemmar i Världskyrkorådet, http://www.oikoumene.org/, och andra internationella organisationer som katolska biskopssamråd, http://www.comece.org/, och världsalliansen för reformering av kristna kyrkor, http://warc.jalb.de/warcajsp/side.jsp?news_id=2&part2_id=19&navi=8.

Om dessa teologiska bindningar, katolicism, interreligiositet, islam, med mera ska jag återkomma men jag vill också hänvisa till vad andra skrivit i frågan. Holger Nilsson är t.ex. en av de mest kritiska (http://www.flammor.com/artiklar/artikel064.asp), men även många andra skriver i frågan (http://www.vaknasverige.se/tag/charta-oecumenica/).

Det finns som alla förstår hur mycket som helst att både skriva och säga, men för tillfället nöjer jag mig med ett exempel som ligger nära oss i tiden. Nämligen materialet till årets bönevecka. 
http://www.skr.org/download/18.53ee94ff132ea995528800019810/B%C3%B6neveckan%2C+hela+materialet.pdf
Materialet är "ekumeniskt" utarbetat i Polen (som knappast har frikyrkor). Det innehåller en historisk reflektion och "hyllning" till Polens självständighet som katolska kyrkan (95% av alla kristna i landet) bidragit till. Den har gett Polen nationell identitet och i samma land pågår "ekumeniskt" arbete med ett nytt ekumeniskt NT, Nya Testamente. Redan i år föreslås det sånger ur den ekumeniska psalmboken.

När man ser på de böner och ord som ska sägas under böneveckan och vet att samma dokument finns ute i många av Europas länder så blir man verkligen förvånad. Varför har vi inte varit vakna? Allt är ju i princip katolskt.

Kommentar: Detta område är så komplext, men det jag som lekman direkt kan se och läsa är att katolicismen inflytande inte alls står i proportion till de övriga kyrkornas inflytande. De personer som jag tidigare hade förutfattade meningar om, som jag trodde överdrev, måste jag idag be om förlåtelse. Vi har varit helt blinda vänner! Här i Umeå är böneveckorna mycket trevliga och inte är jag emot att vi träffas och ber gemensamt, men jag är emot den katolska agendan och förminskningen och utplånandet av fria apostoliska församlingar. Bra undervisning om vad en äkta apostolisk församling är hittar du här. http://maranata.se/2012/01/08/undervisning-fran-bibeldagarna-3-8-januari-2012/
Vill du veta mera om katolicismen så lyssna här. http://aletheia.se/2011/12/06/hogaktuell-predikoserie-katolicism-kontra-evangelikal-kristendom/
Redan här ser vi att summan av de två punkter jag nämnt redan räcker för att utplåna kristendomen totalt. Och då har jag inte på något sätt ens berört de argument som Andreasson m.fl. har i sitt förråd. Jag har inte ens med ett ord nämnt överbyggnadernas inverkan på vår köttsliga natur och mänskliga maktsträvanden och hindrande strukturer. 


3. Sekularisering, förvärldsligande. Under denna punkt "vet" vi alla en hel del. Knappast någon kristen i Sverige skulle vara utan synpunkt eller åsikt om man började tala om detta. Den "underhållningskristendom" som överlevt i många årtionden ska nu samarbeta med ortodoxi, biskopsväsende och islamister. Samtidigt pågår historiens största avkristnande. I Sverige har vi en generation som vuxit upp med mycket bristfälliga kunskaper. Denna generation är nu medelålders och sen kommer deras barn och deras barn. Alla dessa är vi kallade att vinna för Jesus, men hur ska vi kunna vinna dem med så trubbiga redskap? Guds rike är inte av denna världen och det normala när kristendomen utbreder sig är att det blir krockar med världens ande. Den populära kristendomen är troligen ganska tandlös.

Som jag påpekade ovan har väl alla exempel på detta men här följer några från mig.
* Kyrkor hyrs/lånas ut till djävulsdyrkare och musiker utan tro.
* Vi reagerar inte på att barnen i skolan ska se sexualupplysningsfilm som säger att all form av sexualitet är precis lika normal, oavsett hur många eller av vilka kön de inblandade är.
* Präster, predikanter och kristna har med en tydlig medvetenhet ständigt gjorts till bovar, lögnare, tjuvar, menedare, sexualfixerade barnförgripare m.m. i film, teater, media och övrig kultur.
* Vi ger företräde till muslimer när det gäller diskriminering. Kristna tas inte på allvar och i universitetslitteratur och teorier sammankopplas ständigt kristen kultur med imperialism, patriarkalism och kapitalism.
* RFSU m.fl. har fått ett alldeles oerhört stort förtroende och kan "låna" våra barn att leka med chokladkondomer och mera på lektionstid. Till och med nämns krav på att få avskaffa juridiskt kön. http://hbtsocialisterna.wordpress.com/category/pride/page/3/


Detta är bara exempel.

OCH eftersom ovanstående ämne är så omfattande så vill jag gärna komma tillbaka till delaspekter av Värlskyrkan. Vart ska vi vara med? Vad kan man göra? Hur ska man agera om man vill vara medlem i en apostolisk fri församling?