måndag 2 mars 2015

Kort replik till Bo Rothstein om religionens betydelse

Bo Rothstein skriver en artikel som fått det att storma i twitterflödet.

Artikeln är laddad med underförstådda meningar.

1. Ett bättre samhälle är ett samhälle där människor uppger sig ha tillit till varandra som medborgare samt till myndigheter och organisationer i samhället.
2. Ett bättre samhälle har mindre uppgiven korruption än ett sämre.

Rothstein inleder artikeln med förvåning över att religionens ställning ökat de senaste årtiondena. Argumenten för detta är få, KD:s plats i Riksdagen samt Israel-Palestina konfliktens karaktär. Rothstein pekar även på den kristna högern i USA som mera framträdande idag än i tidigare årtionden och århundraden. Inget av dessa argument upplever jag som uppbyggt av fakta.

Därefter gör Rothstein fyra nedslag i fyra världsreligioners program och använder dessa som argument för att världsreligionerna har det gemensamt att de hävdar att de kan skapa en bättre värld. Här måste vi ge Rothstein helt rätt. även om inblicken i världsreligionerna sträcker sig till en halv mening om vardera. Men det Bo Rothstein helt bortser ifrån är att dessa världsreligioner har olika programförklaringar och olika vägar att nå sina mål. Målen är heller inte likartade för religionerna, utan bättre samhällen nås som en bieffekt av att samhällena befolkas av mera troende människor.

Därefter kommer han in på frågeställningen, hur väl dessa lyckas i sina föresatser. Och även denna gång utan att tänka på att religionerna har helt andra mål än att skapa politiskt korrekta samhällen. (Tvärtom sa t.ex. Jesus att kejsaren/världen skulle ha sitt och Gud sitt, det sammanföll alltså inte alls, utan världens ande stod honom emot)

Sedan besvarar Rothstein frågorna med World Value index, och de sex frågor som ställs över många länder, nu senast ett hundratal. Data visar som Rothstein visar inga tydliga samband mellan tillit och religion.

Rothsteins menar att om världsreligionerna lyckats "leverera" det de utger sig för att leverera så skulle de mest religiösa länderna i detta index ha visat på att länderna blivit mindre korrupta samt att tilliten mellan samhällsmedborgarna i allmänhet ökat. Så var inte fallet i indexet utan snarare fanns motsatta värden där det såg ut som de mest religösa länderna var mest korrupta. Av detta drar han slutsatsen att religion inte skapar bättre samhällen.

Men här finns många frågetecken.
1. Vad är ett bättre samhälle?
2. Är med nödvändighet ett samhälle med låg korruption ett bra samhälle i övrigt?
3. Är ett samhälle där människor uppger sig ha hög tillit till varandra och till samhället också ett samhälle med hög grad av sammanhållning?
4. Finns skillnader i indexet mellan länder som har en majoritet av någon av dessa världsreligioner till de som innefattar flera religioner?
5. När man talar om bättre och sämre samhällen tar man ju också hänsyn till fattigdom, levnadsstandard mm. hur samvarierar dessa med religiositet?

Jag tycker att det vore mycket intressant att se en uppföljning av det som presenterats eftersom det säger något. Beror hög korruption i mycket religiösa länder på den motsatsställning som t.ex. kristendomen ger uttryck för till världen och det världsliga? Eller kan det helt enkelt bero på att de sekulariserade länderna också har mer tillförlitliga röstningssystem, vilket utgör grund för tillitsindexet?