fredag 27 juli 2012

Wellstam/Jareteg

David Wellstam är en av de unga förkunnarna i Sverige som står för nätverket New Wine.
http://davidwellstam.wordpress.com/
I år väckte den svenska New Wine konferensen en hel del uppmärksamhet i blogg- och mediavärlden. Vi som inte besökte konferensen och inte har egna förstahandsintryck får försöka läsa och bilda oss någon form av uppfattning i frågan. I mitt fall upplever jag att jag inte alls kommit längre än när jag läste Bill Johnsons bok   När himmelriket tränger fram.

Läser man olika sidor om denna väckelse, som av vissa härleds till Torontoväckelsen, så anser vissa att det är villolära, medan andra är begeistrade. Läser man och följer t.ex. Wellstam så ser man att de unga har ryckts med av ett evangeliskt budskap med följder. Bön, andliga nedslag, tecken och under, medan andra tar just dessa manifestationer som ett "bevis" på att det är fråga om villfarelse.

Nu senast idag läste jag Lennart Jaretegs blogg där han under rubriken Heidi Baker och hennes grumliga vin bjuder på en mängd tvivel kring rörelsen och dess uppkomst och fortlevnad.
http://bibelfokus.se/heidi_baker
Och trots Jaretegs saklighet kan jag ändå inte riktigt köpa hans argumentation som i huvudsak bygger på mänskliga funderingar, enkel matematik och funderingar kring (Guds?) möjligheter och kapacitet.

Många menar ju att själva grunden, Latter rain-rörelsen, skulle vara bevis nog för att detta är något som inte håller, men många försvarar också dess upphovsman, John Darby, och menar att han kom med en väckelse som betonade Jesu återkomst och människornas behov av frälsning.
http://www.midnattsropet.se/2009/02/tva-1800-talsprofeter-pa-gott-och-ont.html

För oss som inte är teologer eller oerhört insatta i alla detaljer kring dessa rörelser i tiden vore det fantastiskt att få höra fler röster. Röster som inte är fördömande på helt mänskliga grunder (matematik, möjigheter, resultat osv.) och som kunde fånga det fantastiska i att ungdomar nås av budskapet, hänger sig och går ut i tro för att utbreda riket. Riket som har bara en Konung.

Om du som är insatt läser detta inlägg och kan komma med klarhet så ge mig gärna en kommentar nedan. Vi ska komma ihåg att en stor del av vår väckelsetradition har dessa rötter sedan tidigare och därför bör väl fördömanden ske på biblisk grund om de ska ske.

Är du med dom?

Igårkväll när jag gick en promenad så gick jag en väg som jag inte gått på några år och när jag kom fram till den del där man ger sig in på ett skogsspår så hittade jag inte omedelbart rätt ställe, utan jag gick genom en stilla byggarbetsplats och genade sedan in på spåret igen. Där mötte jag ett motionerande gäng som pratade och såg ut att ha trevligt men de var på väg åt motsatt håll. Sedan kom jag snabbt fram till en liten "lekplats", om jag nu vanvördigt får kalla två-tre ramper för skateboard och cykling för lekyta. Där stod två grabbar. Den ena var i en perfekt ålder för den utmaning som låg utstakad. Hindret, i form av en sten och jordhög, verkade egettillverkat, och den unge utmanaren stod beredd med båda händerna på cykelstyret, cykelhjälm på huvudet och blicken stadigt fäst på den utmanande rampen. Men han hade även blicken fäst på omgivande omständigheter, som t.ex. motionerande grupper eller som i mitt fall personer. Trots att gångvägen låg på behörigt avstånd från både cyklist och ramp ville han tydligen försäkra sig om att ingen olycka skulle hända så han ropade till mig.
- Du.
Jag förstod inte först att det var mig han menade så det kom en gång till...
-Du...
- Ja, svarade jag.
Varpå han pekade bortåt vägen och frågade...
- Är du med dom?
- Nää, svarade jag.

Sedan fortsatte jag färden men orden ringde i mitt inre. - Är du med dom?

Är jag med på vägen? Är vi med på vägen? Vägen som heter Jesus Kristus och som leder till evigheten. Det enda namn som kan rädda mänskligheten. Är jag med bland dom? Och är de som jag älskar med mig?

Vilka går på den rätta Vägen, vilka ska vi vara med?
Ordet, Tron, Anden och Livet är alla tecken att följa och lyda och frukten i våra liv ska vittna om vilka vi är. 


Må Gud välsigna oss alla att vara med bland dem som reser till himlens underbara land. 

torsdag 26 juli 2012

Hopp och framtid

Vi är födda till ett hopp och en framtid. Vi ska utbreda Guds rike. Vi ska öva oss i tacksamhet och allt gott.

Detta och mycket annat känner många av oss redan till. Vi lever och lever ut vår tro så långt vi har fått kunskap och insikt i vad som är rätt och dagligen lever vi i balansen mellan nåden och sanningen. Sanningen är det som gör oss fria, även om den svider ibland, och den som har Sonen har livet.

Man jag undrar ofta  hur och på vilket sätt Gud ska förnya sitt folk i denna tid. Ska han använda vinläglarna som redan är fyllda eller kommer han att hälla helt nytt vin i nya läglar? På vilket sätt ska de olika församlingarna och inriktningarna påverkas i den väckelsetid som kommer? Ska gränser utsuddas eller ska skiljelinjerna bli skarpare? Kommer splittring eller enhet? Kommer svärd eller kommer kärlek? Eller kommer både nåd och sanning?

Kristus är ju Sanningen och den Helige ande ska undervisa oss om allt och leda oss in i allt djupare kunskap om honom som gick före, men de sammanhang som finns idag har ju alla hittat "sanningen", funnit ramar och "identitet" både inom sin rörelse och mot omvvärlden, där alla betonar olika aspekter av Kristi fullhet.

Går man in helt och hållet i ett sammanhang bör man ju acceptera vinet i lägeln, man kan ju inte komma och begära att det ska bytas ut och ställer man sig utanför ett eller flera sammanhang så har man ju på något sätt gjort en markering som innebär att man själv som person skulle vara så oerhört insatt och unik att man inte skulle behöva församlingen och dess kärlek, korrigering och gemenskap. Och då är man ju verkligen på hal is. Men min fråga idag blir denna: Är inte isen lika  hal om man förnekar en stor del av det man tror på, om man kapar Kristus till förmån för gemenskap?



Bön: Jag beder idag att Herren ska komma med sin förnyelse.