tag:blogger.com,1999:blog-51691059173356829042024-02-20T22:37:44.511-08:00Ord i tidenReflektion, Vägval och Trogbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.comBlogger386125tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-91122013310302366112020-10-11T08:04:00.003-07:002020-10-11T08:04:41.247-07:00Vovvepost<p> Några ord från hundar man möter:</p><p><br /></p><p>Vovve 1: Jag är ledsen. Matte är ledsen. Hon ser mig inte. Hon orkar inte göra mig glad och jag kan inte göra henne glad.</p><p><br /></p><p>Vovve 2: Jag är snygg, snygg, snygg. Pälsen glänser och jag går precis rätt, så som man ska. Jo...jag vet att ni tittar, men jag har lärt mig att låtsas som om jag inte ser.</p><p><br /></p><p>Vovve 3: Ser du mig, jag ser dig. Vill du hälsa på mig? Min husse vill ha kompisar. Märker du att han är med? Jag kollar och kollar, vem blir vår kompis?</p><p><br /></p><p>Vovve 4: Just nu sitter jag i mattes knä. Det går an. Men ofta står jag på bordet där jag verkligen är i centrum. Min matte fattar inte mycket. Tyvärr får jag tänka för oss båda.</p><p><br /></p><p>Vovve 5: Jag är stark och lite rädd. Lite arg faktiskt. Min husse är ännu räddare. Faktiskt lite arg också. Han håller mig i så långt koppel. Kan aldrig fatta vad han vill. </p><p><br /></p><p>Vovve 6: Jaså...du tycker jag är fin. Matte, ska vi bry oss? Jag och du har ju varann, behöver vi prata med nån verkligen? </p><p><br /></p><p>Vovve 7: Jag är så trött. Samma väg. Husse går så sakta. Aldrig nåt kul. Aldrig, aldrig nåt kul. Men förresten jag är gammal. Jag får finna mig i det. </p><p><br /></p><p>Träffar du några hundar när du är ute? Brukar de säga något till dig? </p><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-7621757942607352042020-07-07T03:48:00.000-07:002020-07-07T03:49:15.270-07:00Du säger du vet vägenDu säger du vet vägen<br />
Du säger du är stor<br />
Du säger du är trägen<br />
men du frågar ej din bror<br />
<br />
Du säger du vet vägen<br />
Du säger utanför<br />
Du säger du är liten, du säger du är skör<br />
men du frågar ej din bror<br />
<br />
Du säger du vet vägen<br />
Styrkan är ditt svar<br />
Du dundrar fram med hästar<br />
men du frågar ej din bror<br />
<br />
Du säger du vet vägen<br />
Att äta är ditt sätt<br />
I Kristus blir du andlig<br />
men du frågar ej din bror<br />
<br />
Du säger du vet vägen<br />
I kunskap vet du allt<br />
Skriften ensam räcker<br />
men du frågar ej din bror<br />
<br />
Du säger du vet vägen<br />
Profetisk är du visst<br />
Om länders öde vet du<br />
men du frågar ej din bror<br />
<br />
Du säger Du är Vägen<br />
Den enda vägen fram<br />
Ordet som blev kött<br />
och bar vår synd och skam<br />
<br />
Den enda som vet vägen<br />
är själv det rätta svaret.<br />
Å, Jesus, hjälp oss att hålla oss till Dig.<div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-86390806052762617322020-07-07T02:40:00.000-07:002020-07-07T03:22:06.765-07:00Kasta migKasta mig ut i rymden<br />
Ta mig sedan ner igen<br />
På platsen där jag landar finns<br />
skönhet, vila, ro.<br />
<br />
Om platsen där jag landar<br />
är sjukdom, mörker, nöd,<br />
om allt som sedan väntar<br />
är en lång och plågsam död.<br />
Var med mig då i nöden och för<br />
mig sedan hem, till andra sidan där<br />
ej nöden finnes mer.<br />
<br />
Men om jag landar högt, med utsikt över berg, där bara godhet finns och allting till mig ges, ber jag Herre Jesus, vakta mina steg. Låt mig inte somna på platsen där jag är.<br />
<br />
Landar jag bland skaror av allehanda slag, och rösterna blir många, öppna mina öron och ge min ande ljus att jag i den mängden förmår att höra Dig, Du som i mitt inre ditt ankarfäste har.<br />
<br />
Kommer jag tillbaka till platsen där jag var, lär mig tacka Dig, Du som är så underbar.<br />
Ej ville du mig kasta, bara visa vem Du var.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiMXyhjA-iUojBiPEmIqADe6XstXuHxTlQoKE9rjUdIUk1b1iDRK2wheC1QY_dJlLvh0JVFCiVhl6pD3grAwWwImwmp6A1o5BkbQlNIkkKzDtYnCUMzI3dvjZRJyZM-SLfIk8ciPWd0NCP/s1600/IMG_20200702_184903.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1200" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiMXyhjA-iUojBiPEmIqADe6XstXuHxTlQoKE9rjUdIUk1b1iDRK2wheC1QY_dJlLvh0JVFCiVhl6pD3grAwWwImwmp6A1o5BkbQlNIkkKzDtYnCUMzI3dvjZRJyZM-SLfIk8ciPWd0NCP/s320/IMG_20200702_184903.jpg" width="240" /></a></div>
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-22512512630597450622020-07-07T00:58:00.000-07:002020-07-07T01:10:43.568-07:00Väglöst landHar någon gått en fin promenadväg i skogen och sedan tagit in på en nästan lika fin stig? Då vet du nog om att de flesta stigar grenar sig, inte en gång, utan många gånger. Ibland hamnar åtminstone jag mitt i en klyka där båda stigar ser ut att leda rätt. Det har också hänt mig att stigen tunnas ut, liksom försvinner i intet och man tänker, "var gick de sen, dessa människor eller djur som trampade upp den?"<br />
<br />
Och, hamnar man i det läget så vill åtminstone jag komma framåt. Det känns alltför tråkigt att gå samma väg tillbaka. Så man börjar gå med ledning av förnuft, tro och vilja. Lite på känsla och intuition också. Och riktningen verkar helt rätt. Så, plötsligt märker du att du kommit in i en passage med kvistar och snår och att komma runt skulle bli en väldigt stor omväg. Du försöker komma fram och sedan kommer nästa problem, den fasta fina marken blir tuvig och våt. Ändå fortsätter du ännu en sträcka i hopp om att du befinner dig i utkanten av en myr och sneddar åt rätt håll. Ibland lyckas det. Du finner fast mark och tar dig upp på någon liten kulle där du kan orientera dig en smula. Hittar kanske viloplats innan du fortsätter din färd. Men ibland är tuvorna så många och du vågar inte på egen hand fortsätta. Skulle du kliva fel eller om det skulle dölja sig okända djup under det blöta kan du fastna och inte ta dig loss. Då finns ingen annan väg än den du kom dit på.<br />
<br />
Och, har det någon gång hänt dig så som det hänt mig, att när jag slutligen kommer fram till en trafikerad väg då befinner jag mig långt ifrån där jag trodde jag skulle komma fram? Liksom yrvaken undrar man lite vilket håll man ska gå?<br />
<br />
Många som suttit i kyrkbänkar i många år väntar sig nog att jag ska peka på Bibeln och Guds Ande som vägvisare nu. Och, visst, Bibeln har räddat mig många, många gånger i livet, men det jag tänkte ta upp något lite nu är lärarna.<br />
<br />
Inget fel med lärare. Inget fel med pastorer. Inget fel med goda råd, vägvisare och skyltar. Men går du till A så pekar han väst, går du till B så pekar han öst. Båda med starka och bibelgrundade argument. Blandar du så in än fler röster räcker inte skyltarna till. Ibland måste vägen bli väglös. Ibland måste rösterna tystna. Hur gott de än vill.<br />
<br />
<i>Du kallar dig X,A eller B (jude) och har din trygghet i lagen (läran) och din stolthet i Gud. Du känner hans vilja och kan avgöra vad som är rätt, eftersom du är undervisad av lagen, ledaren, traditionen, Anden. Du ser dig som en vägledare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker, en uppfostrare för oförnuftiga och en lärare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen formulerad i lagen, läran, traditionen. </i><br />
<i>(fritt från Rom 2: 17-20)</i><br />
<i><br /></i>
Ibland är lärarna fler än publiken. Munnarna som talar fler än öronen som ska lyssna. Då måste vägen bli väglös. För en tid.<br />
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<br />
<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-61993859124229401292019-10-09T18:13:00.001-07:002019-10-09T18:15:35.346-07:00Brinnande ögonBrinnande ögon, vad brinner ni för?<br />
Är det hoppet om staden som kommer ner ifrån ovan? Eller, brinner ni ännu av längtan till världen? Små skärvor av ljus i en mörknande tid? Eller lyser din Herre där inne i hjärtat, Han som du väntat och väntat ska bättra ditt hjärta?<br />
<br />
Brinnande ögon, vad lyser ni för? Har ni en väg att visa till andra? Brinn, lys, se och lev. Tiden är nu. Ännu är liv.<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-13056068599530881742019-04-23T09:17:00.000-07:002019-04-23T09:17:23.474-07:00Landet utan nådI landet utan nåd är allt så fruset. <br />
Inte ens blodet vill blöda och tårarna kommer allt mer sällan.<br />
<br />
I landet vet man mycket. Kan svara på många frågor, men svaren ekar i tomheten. <br />
<br />
I landet utan nåd ser vi utan att se och hör<br />
vi utan att höra. Vi möts utan att mötas och erfar utan att känna.<br />
<br />
Vi har många rättigheter i landet och var och en bevakar sin rätt. I landet utan nåd tycker vi inte om skyldigheter, ändå är alla skyldiga. <br />
<br />
Vi finns, vi tar och vi erfar. En dag finns vi inte mera. Slut. <br />
<br />
<i>En gång levde vi där. Utan Gud. Utan tro. Utan hopp. Utan framtid. Utan kärlek. Utan omsorg. Utan glädje. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Tack Jesus att du kom! </i><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-35703922365475790562019-01-18T03:08:00.001-08:002019-01-18T03:09:32.557-08:00Handplockad<p dir="ltr">Det var länge sedan jag skrev något här men vill dela några tankar som kommer till mig och hoppas att åtminstone någon läser.</p>
<p dir="ltr">Handplockad, hur blir man det?</p>
<p dir="ltr">Började med att tänka på alla buketter vi plockade som barn. Vilda blommor, på ängar, vid vägkanter, ja, till och med i skogsgläntor. Sommaren i Västerbotten är kort och under den korta tiden samsas många slags blommor både tid och rum. Ja, du undrar hur vi valde i mångfalden?</p>
<p dir="ltr">Som jag minns det så finns viktiga nycklar i den enkla sysslan. </p>
<p dir="ltr">1. Vi plockade allt eftersom. <br>
2. Vi höll oss i rörelse<br>
3. Vi tog de blommorna som såg fina ut och som såg ut att passa in bland dem vi redan plockat.<br>
4. Vi försökte blanda olika sorter.<br>
5. Första blomman var ofta väldigt fin. Kanske var det just den, eller gruppen den stod i som gav upphov till hela idén om buketten.<br>
6. Vi valde dem som var nära.</p>
<p dir="ltr">Alla de här små nycklarna visar också på viktiga sanningar om vad vi inte gjorde.</p>
<p dir="ltr">1. Vi gjorde inte förundersökningar på många fält för att vara helt säker på att få de bästa blommorna.<br>
2. Vi trampade inte ner stora områden med gräs för att plocka.<br>
3. Vi plockade inte hela gruppen, även om de var vackra.<br>
4. Vi gick inte långt för att få våra buketter.</p>
<p dir="ltr">Och, om vi jämför det här med samhället och arbetsmarknaden. Är det inte så här vi gör, ofta? Vi tar dem som är nära, vi tappar inte fart, vi håller oss i rörelse. Dessutom har vi inte tid och kraft att försäkra oss om det finns bättre exemplar på det stora fältet någonstans. Men det är inte bara närhet och rörelse som spelar roll. Vi vill också att färgen ska vara rätt och passa in i både buketten som helhet och platsen där den ska stå. </p>
<p dir="ltr">Plockar man blommor så finns det kanske också en mottagare och då vet vi vad hon eller han tycker om och önskar att kunna förmedla att vi sett dem och att vi vill möta deras behov. Ett extra plus är det om buketten samtidigt ger en hälsning från avsändaren. </p>
<p dir="ltr">Även detta kan man likna vid en arbetsplats. Hur perfekt man än komponerar ett arbetslag så måste de även passa in i uppdraget och helst även ha förmågan att bära in något nytt.</p>
<p dir="ltr">Och Gud - hur handplockar han? Alla som kommer till honom är ju kallade, samtidigt som vi vet att han ser alla, vet om alla och i djupet av sitt hjärta önskar sluta alla till sitt hjärta.</p>
<p dir="ltr">Därför vet vi att Gud ser alla. Även den spädaste av blommor som växer där det knappast finns jord. Han vet om dig. Han vet om mig och i Guds ögon finns inga favoriter. Alla är vi hans favoriter. </p>
<p dir="ltr">Men håll dig nära. Var i rörelse. Lita på honom som kallat. </p>
<p dir="ltr">Gud är god. ❤️</p>
<div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-58467765728410740352018-05-14T06:16:00.000-07:002018-05-14T06:16:16.007-07:00Låt oss gå och dö med honomOrden ovan yttrades av Thomas, han som kallades tvillingen, i samband med att lärjungarna hade fått veta att deras gode vän Lasarus var död. Jesus hade väntat två dagar med att gå dit och nu när Lasarus redan är död säger Jesus:<br />
<br />
Joh 11:15 Och för er skull, för att ni ska tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.<br />
<br />
Det är då Thomas svar kommer.<br />
<br />
Joh 11:16 Thomas, han som kallades Tvillingen, sade då till de andra lärjungarna: "Låt oss gå och dö med honom."<br />
<br />
För oss som har facit är det lätt att le åt Thomas tvivel, men vilka miner och vilken tro hade de övriga lärjungarna? Det vet vi inte. Ingen yttrar något mer som blivit nedtecknat innan de började vandringen till Betania.<br />
<br />
Men vi kan dra några lärdomar från Thomas trots allt.<br />
1. Han fäste ingen uppmärksamhet alls till Jesu ord.<br />
2. Han uttryckte inte bara otro, tvivel och sorg. Hans yttrande avslöjar att han inte har tro på Jesus eller deras verksamhet heller. Han är uppgiven.<br />
3. I sitt uppgivna tvivlande tillstånd vänder han sig till de andra lärjungarna och förmedlar till dem: "Låt oss gå och dö med honom."<br />
<br />
Och...ingen av lärjungarna hade svar att ge till honom. Vilken skara Jesus hade vid sin sida! De bad inga böner i tro, de gav ingen uppmuntran, utan de gick uppgivet med Honom för att dö med Lasarus. Ändå fick de ingen tillsägelse. Jesus förde dem framåt mot målet där de fick se och höra vad Jesus gjorde. JESUS är en görare.<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-87593852784190104022018-02-08T10:27:00.002-08:002018-02-09T05:04:48.500-08:00Ni säger att ni ser - Vi säger att vi serOrdspr. 16:2 <i>En mans vägar är rena i hans egna ögon, men Herren är den som prövar andarna</i><br />
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
Joh 9: 41 <i>Jesus sade: "Om ni vore blinda så skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni att ni ser. Därför står er synd kvar. </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
Jag har börjat läsa "Krossa kryptonit: ta kål på det som stjäl din styrka", av John Bevere. Redan i inledningen slås jag att de radikala frågorna. (Ännu har jag inte läst boken klart så det här är inte en recension). Författaren uppmanar till reflektion och aktion efter varje litet kapitel, och ska den uppmaningen följas kommer läsningen att ta tid. Kortfattat handlar boken om den stora skillnaden mellan Guds löften och egenskaper till det vi ser framför oss i dagens församlingar. Hur kan någon i en församling lida brist, t.ex.? Skiljer vi oss som kristna verkligen på ett markant och tydligt sätt från världen? Och vår natur, vi är ju <i>födda</i> av Gud! Det vore mot Guds natur att föda något som inte är gudomligt. Och frågorna fortsätter. Och eftersom jag ännu är i början på boken har jag just avverkat frågan om synd och hur en enskild persons synd kan försvaga hela församlingen. Många kan bli sjuka och svaga i församlingarna när någon dold synd finns i kroppen. Bevere exemplifierar det här med Akars synd när han hade undanhållit av det tillspillogivna och folket förlorade slaget i Ai. Herren var vred på <i>Israel, </i>inte på Akar. Han tar upp hur Paulus talar med församlingen i Korint om den gemensamma måltiden och att vi måste pröva oss själva innan vi tar emot den. Först och främst behöver vi gå tillrätta med oss själva. Vi säger att vi ser - Ni säger att ni ser, er synd står kvar, vår synd står kvar. Och våra vägar syns rena i våra egna ögon, men Herren är den som prövar andarna. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<i>Bön: Herre, hjälp oss att se Dina vägar och att inte stå kvar i synd och säga till människorna att vi ser. Hjälp oss att söka dig först. </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-47548726899491387312018-02-05T13:10:00.001-08:002018-02-05T13:10:49.090-08:00Vem har syndat?<i>Vem har syndat? Vem har syndat eftersom...? Vem är det som syndar så att vi förblindas, av hat eller kärlek, av nitälskan eller apati, vem är det?</i><br />
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
Joh 9:2 <i>Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem är det som har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
Lärjungarna frågade. Jesu närmaste vänner och medarbetare frågade, Rabbi, vem är det som har syndat? Frågan saknade inte grund. Det var känt att både förbannelser och välsignelser drabbar i flera generationer. Och, här fanns en man som varit blind sedan födelsen. Inte kunde han ha orsakat sin blindhet, menade de kanske, men hur var det med hans föräldrar? </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Denne pojke föddes blind, hade aldrig sett ljus, aldrig sett växter och människor. Han hade fått förlita sig på sina andra sinnen och sina medmänniskor i hela sitt liv. Men ändå talar lärjungarna i det här läget endast om den fysiska synen. Ingen hade ännu fört något på tal om hjärtat och den inre människan, om det ljus som ger ljus, om den sanning som föder sanning, om det liv som ger liv, och inte bara i nuet, världen, utan i evigheters evighet. Så oerhört värdefullt. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jesu svar till lärjungarna var att varken pojken eller föräldrarna hade syndat utan att det skett för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Guds gärningar är inte något som bara händer för att lama ska gå, döva ska höra och blinda ska se. Visst är alla dessa gåvor värdefulla, mycket värdefulla, men det finns något som är ännu mera värdefullt, evigt liv i Jesus Kristus. Nåd, försoning, helande och en ljus framtid med Honom. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Så då borde vi kristna aldrig förblindas mera? Eller, hur är det? Tänker på en krönika jag läste nyligen i <i>Världen idag</i> av Hans Weichbrodt, "Det som Jesus efterfrågar är alltså inte perfektion eller felfrihet, utan törst (2018-01-18). Weichbrodt tar i krönikan upp Jesu ord om att han kan släcka all törst om vi kommer till Honom. I texten dras resonemanget till sin spets när Weichbrodt säger att det är möjligt att äta sig hungrig och svälta sig mätt. I svältläget känns inte Bibeln attraktiv. Orden får inte liv och bönen är trög eller saknas helt. Om man har den känslan måste man ta tag i ätandet oavsett om man är hungrig eller inte. Den som har svultit sig mätt ser inte sina egna behov, ser inte heller orsaker till något och blir först partiellt blind sedan drabbar det område efter område tills mörkret tagit över. Så, du som är hungrig. Tacka Gud för att du är hungrig. Risken är mindre för att du ska drabbas av blindhet, blind kärlek, blint hat. Blir du ändå drabbad kommer du ur din blindhet eftersom Guds Ande är liv och den förändrar och förnyar oss varje dag. <br />
<br />
<i>Bön: Herre, hjälp oss att inte svälta oss mätta. Hjälp oss att inte förblindas. Öppna våra ögon så att vi kan se Dig. </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<br /></div>
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-18200430767444178942018-02-05T12:20:00.000-08:002018-02-05T12:20:17.062-08:00Synda mer?Rom 6:1 <i>Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden ska bli större?</i><br />
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
Rom 5:20 <i>Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli så mycket större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer. </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
De flesta känner igen den mycket kända frågan som Paulus ställer i romarbrevet. Lika många känner säkert till hur han svarar på frågan; "Bort det", han avvisar ju med bestämdhet att vi inte ska synda mer eftersom vår gamla människa dött i Kristus kan vi inte synda mer. Rom 6:7 <i>Ty den som är död är friad från synd</i>. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men hur är det med oss kristna idag? Är vår gamla människa död eller inte? Var är rågångarna mellan sanning och lögn, ljus och mörker, tro och otro och synd och rättfärdighet? Så många frågor vill tränga in i vår tro. Som samhällsmedborgare borde vi omfamna och innesluta än det ena och än det andra. Det handlar om vår sexualitet, identitet och det handlar om synen på liv och död och det handlar om avguderi och om att likformas med världen. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Den smärta, synd och skam som Jesus bar till korset försvann inte från jorden med Hans offer. Smärtan, synden och skammen är kvar och den smärtar ännu Kristi kropp på jorden. Vi får bära allt till Honom som förlåter, lyssnar och gör nytt, men faktum kvarstår, världen är i den ondes våld och vi får känna av den smärta och det våld som Satan orsakar på jorden. Dessutom har vi vårt eget kött, som visserligen är besegrat genom Jesu blod, men som vi ändå lever med så länge vi har vår plats på jorden. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Därför bör vi hata synden, på samma sätt som Fadern gör. Visst händer det att vi inte "visste", men sedan när vi blivit upplysta så ska vi inte upprepa beteendet. De goda och underbara nyheterna är ju att vi alla kan ändra oss. Vi är skapade så att vi kan lära oss något nytt så länge vi lever. Fantastiskt! Det finns hopp om oss alla. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<i>Herre jag tackar dig för att din nåd är så överflödande. Jag tackar dig också för att du leder oss bort från mörkret och in i ditt underbara ljus. </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-61437028430791394082017-10-14T10:03:00.000-07:002017-10-14T10:03:15.598-07:00Manifestation mot mörkretIdag har jag deltagit i en stor tyst manifestation mot människohandel. Manifestationen pågår i många stora städer världen över och vi fick se många exempel på att det uppmärksammades när vi gick fram i vårt långa led. Allt var så välorganiserat, trafiken hölls på plats, fotgängare väntade tåligt, medan vissa tog sig igenom i de små öppningar som fanns i ledet. På något sätt blev vandringen för frihet en konkret påminnelse om ofrihet för alla dessa som hindrades en kort stund mitt i Stockholmstrafiken. Men offren för människohandeln är mycket mera ofria än så, för många handlar det om rent slaveri och de flesta säljer sex. <a href="https://www.blogger.com/null" target="_blank">FN har definierat</a> människohandel/trafficking så att det innefattar väldigt stora grupperingar som befinner sig i olika grader av ofrihet. <br />
<br />
Det som känns märkligt med denna tysta demonstration är att vi inte ser någon motpart. Fienden är så att säga helt osynlig. Det går inte debattera eller föra fram någon åsikt till någon som är för människohandel eftersom en sådan åsikt aldrig blir offentlig. <a href="https://www.expressen.se/halsoliv/manskligt/polisen-simon-34-det-har-ar-verkligheten/" target="_blank">Polisen Simon Häggström</a> som gav oss information innan marschen gav en dyster bild av utgångsläget och av framtidsbilden. Han menar at problemet bara eskalerar, att vi har mer handel att vänta och att väldigt få fall avslöjas och att ännu färre blir fria från slaveriet. Det är också känt att trots att vissa fall ändå anmäls så leder de nästan aldrig till åtal. <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/flest-anmalningar-om-manniskohandel-med-barn-i-landet">Docent Märta Johansson</a>, Örebro universitet, har granskat anmälningarna och bl.a. funnit att trots att polisen i Stockholm gör ett gott arbete, och trots 22 anmälningar under förra året om handel med barn, så ledde inte ett enda fall till åtal! <br />
<br />
Ja, efter att bara ha läst lite fakta om människohandel så känns problemet fullständigt övermäktigt. Ytterligare en försvårande faktor i dagens samhälle är bristen på fotfolk och vanliga människor, samt överskottet av byråkrater, journalister, forskare, politiker och andra specialister inom olika områden som berör handeln. Det pågår mängder av arbete både nationellt och internationellt, men har detta övergripande arbete någon bra träffbild? Finner man de skyldiga? Går de fälla?<br />
<br />
Kanske behöver vi komma till en verklighetsnivå där var och en av oss måste vara vakna och observanta. Som min syster nyligen sa; "de måste ju hålla till någonstans, och trafiken kan inte vara osynlig. Varför reagerar inte grannar och de som bor nära? De kan ju inte äga egna hus överallt?" Det är en jordnära och enkel iakttagelse. Borde vi inte reagera över hur det ser ut bland våra medmänniskor? <br />
<br />
En annan sak som jag tänkte på var den andliga sidan. Dessa mörkermakter ger sig ju inte tillkänna i offentligheten. De kommer inte fram i ljuset utan de opererar i mörkret. Men om vi minns Paulus ord om varför vi ska sätta på oss vapenrustningen så var det ju just för att kämpa mot och besegra "furstar, väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna". (Ef 6: 12) Och vi vet också att Paulus vid ett annat tillfälle uppmuntrade oss att inte boxas i luften utan att vi ska rikta slagen. ( 1 Kor 9:26-27) Visserligen talade han i det här sista fallet om sin egen kropp, men om vi ser till hans brev som helhet och alla tillfällen han hade att försvara sin tro så vet vi att Paulus var träffsäker även i yttre arbete. <br />
<br />
Därför är det så angeläget vänner att vi använder bönen mot detta mörker. Guds Ande kan genomlysa, avslöja och träffa säkert. Han kan hjälpa oss på ett sätt som är helt överlägset all samtida byråkrati och forskning. Men parallellt med bönen hoppas jag att Herren kallar på ett folk som går ner på en verklig nivå och som är beredda att möta offren och tala med dem. Som är beredda på att avslöja det onda och att upprätta de svaga. Alla kan vi inte springa ute och leta offer, men Gud kan utse dem som har den rätta blicken och dem som har det rätta hjärtat och Han ska finna dem och vi ska få se att den handel som idag kan fortsätta år ut och år in ganska ostört av alla myndigheter, trots ansträngningar, ska få ge vika för den kraft som uppväckte Jesus från de döda, den Jesus som är barnens bästa vän. Be om arbetare till skörden. <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2eHcRltLXWCHG3RE1NNXWACA4D-k8S1q_mNxh4HOxs0WSOyttCaR-vsDQ3SpWlAl6T16XXvvggxDPJ4NEEooQHJ7VmTX6s74PpZh4SGsFHEh8W0VjDGm7gSrp7QpqFckAfJkS7BZwFm21/s1600/human_trafficking_awareness_7_by_andreawaldrop-d4txsws.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1067" data-original-width="1600" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2eHcRltLXWCHG3RE1NNXWACA4D-k8S1q_mNxh4HOxs0WSOyttCaR-vsDQ3SpWlAl6T16XXvvggxDPJ4NEEooQHJ7VmTX6s74PpZh4SGsFHEh8W0VjDGm7gSrp7QpqFckAfJkS7BZwFm21/s320/human_trafficking_awareness_7_by_andreawaldrop-d4txsws.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<b></b><i></i><u></u><sub></sub><sup></sup><strike></strike><br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-52985227499049833172017-08-25T23:38:00.001-07:002017-08-25T23:43:43.825-07:00Räck ut din handApg 4: 29-30 Och nu Herre, se hur de hotar oss, och hjälp dina tjänare att frimodigt predika ditt ord genom att du räcker ut din hand för att bota och låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.<br />
<br />
Se hur de hotar oss. Ja, visst är det sant, och ändå lever vi i ett av de fredligaste länderna på jorden. Se, hur de hotar oss. Ja, visst är det sant. Kristna är den idag mycket förfölja om vi ser i ett globalt perspektiv och även i våra fredliga länder dras snaran åt allt mera. Bön förbjuds på allt fler ställen, undervisning om kristen tro tas bort ur alla läroböcker, bibliotek tillhandahåller inte mycket som ger ljus och ser vi till nyhetsförmedlare i samhället finns det knappast något kvar som kan erinra om att Sverige varit ett kristet land.<br />
<br />
I fallet ovan, där den bönen bads hade apostlarna släpats inför domstol för att de predikat i Jesu namn. Och, de stod modigt upp i domstolen, trots förbud att nämna "det Namnet" och sa att de inte kunde tiga med vad de sett och hört. (Apg 4:20) <i>Halleluja!</i><br />
<i><br /></i>
Domstolsförhöret slutade med att apostlarna frigavs "eftersom de för folkets skull inte kunde finna något lämpligt sätt att straffa dem. Ty alla prisade Gud för det som hade hänt." (Apg 4:21-22)<br />
<br />
Stora rådet vek sig i det här fallet för folket, men det var inte enda orsaken, det fanns även tvivel och funderingar bland rådets medlemmar om sanningshalten i vad som predikades. De sade: "Vad skall vi göra med de här människorna? Att ett märkligt tecken har skett genom dem, det står klart för alla som bor i Jerusalem, och det kan vi inte förneka." (Apg 4:16)<br />
<br />
Och, när de blivit frigivna begav de sig genast till sina egna och berättade vad som sagts till dem i rådet. Församlingen började genast ropa till Gud, upphöja honom och be. De beskrev sedan sin situation och bad: "Och nu Herre, du ser hur de hotar oss, och hjälp dina tjänare att frimodigt predika ditt ord genom att du räcker ut din hand för att bota och låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn." (Apg 4:29-30)<br />
<br />
De var hotade, de var begränsade, de var förföljda. Vi kunde likväl tänka oss att bönen kunde ha varit en bön om tillflykt, en bön om skydd och en bön om avskildhet, men de bad, Räck ut din hand och låt tecken och under ske! De bad om fortsatt framgång för Ordet mitt i förföljelsen. Räck ut din hand Herre.<br />
<br />
Och, idag när vi har så många makter som vill ta vårt handlingsutrymme i besittning får vi ropa samma bön, räck ut din hand Herre och låt tecken och under ske i ditt namn. Låt sjuka bli friska, låt förförda vakna, låt kedjor brista, låt bergen och höjderna vika, låt ditt Namn bli förhärligat genom dina tjänare här på jorden, dessa som förföljs, Herren och hans smorda. Låt din vilja ske, låt ditt rike komma. Räck ut din hand, Herre!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7E7GKBoWSki_PxeF9_lMpoNsHCwfgodema7jeKZMQrm4xpScZCbQwJH00TwIhRr8ILXKwzrHTeTOyQoXoThKdI0vJI-Bb98lkO9hbn8LWcssm8Wt63GC38wHP8Cpk-5R_1h9RTADeaGYX/s1600/Str%25C3%25A4ck-ut-din-hand.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="395" data-original-width="313" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7E7GKBoWSki_PxeF9_lMpoNsHCwfgodema7jeKZMQrm4xpScZCbQwJH00TwIhRr8ILXKwzrHTeTOyQoXoThKdI0vJI-Bb98lkO9hbn8LWcssm8Wt63GC38wHP8Cpk-5R_1h9RTADeaGYX/s320/Str%25C3%25A4ck-ut-din-hand.png" width="253" /></a></div>
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-19526700358808100892017-08-24T04:05:00.000-07:002018-01-29T01:58:41.686-08:00Davids sonMatt 22:41-45<br>
Medan fariseerna var samlade, frågade Jesus dem: Vad anser ni om Messias? Vems son är han? De svarade honom "Davids son".<br>
<br>
Många gånger har jag undrat över det svaret. Hur kunde fariseerna tänka sig att Messias skulle vara Davids son? Han var ju en dödlig människa, även om han hade ett oerhört värde i landet Israel som han de facto verkligen befäste under sin tid. Men när fariseerna ger David den positionen att vara far till Messias så ger man honom mer än en vanlig människas kvalitéer.<br>
<br>
En förklaring till den upphöjda statusen är löftet till David om att hans tron skulle bestå i evighet (2 Sam 7:12-16). Det verkar också finnas inriktningar inom judendomen som hävdat(r) att David skulle ha <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/David" target="_blank">varit syndfri</a>. Otroheten skulle i själva verket inte ha varit otrohet utan det skulle enligt Talmud ha legat inom ramen för det tillåtna och möjligheten att begära skilsmässa. På samma sätt skulle inte mordet på Uria vara ett mord utan i stället vara en följd av Urias motstånd mot, och vägran att lyda sin kung.<br>
<br>
Det här förklarar något av svaret Jesus fick. Messias skulle vara Davids son. Han skulle infria löftet om landet och den eviga tronen. Och, vi som tror på Jesus som Messias vet att Han infriade löftet. Löftet om landet och riket som inte är av den här världen och löftet om tronen som består i evighet.<br>
<br>
En annan sak vi ser i det här sammanhanget är att kommunikationen mellan fariseerna och Jesus var ömsesidig. Det var inte bara fariseerna som talade till och anklagade Jesus och hans lärjungar för olika bud som de (an)såg att han bröt mot. Här ser vi att Jesus frågar dem om vad de anser. Händelsen som utspelar sig innan det här har gjort ett annat israelitiskt parti svarslösa, saduceerna. De hade prövat Jesus om hur det skulle bli vid uppståndelsen för änkan som hade gift sig med flera olika bröder, och när Jesus svarade att man inte gifter sig utan är som änglarna i himlen vid uppståndelsen (Matt 22:30), då häpnade folket och fariseerna samlades kring honom. (Matt 22:34) Och, då ville de ställa honom på prov, genom att fråga honom: "Vilket är det största budet i lagen?" (Matt 22:36) Varpå Jesus svarade:<br>
<br>
"Du ska älska Herren din Gud av ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd." Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv". På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna. (Matt 22: 37-40)<br>
<br>
Och medan fariseerna var samlade kring Jesus frågar han dem vem de anser Messias vara. Troligen hade de knappast hunnit hämta sig. Jesu svar gick inte gå emot till en enda bokstav. Det gick inte lägga till något och det måste ha tett sig hopplöst att förlänga samtalet om det viktigaste budet och i det läget kommer Jesus själv med en fråga till dem. En mycket central fråga. En fråga som varje rätt troende farise måste kunna svaret på, och svaret kommer nästan ur ryggmärgen, invant, "Davids.<br>
<br>
Då fortsätter Jesus med ännu en fråga. Han frågar dem hur det då kan komma sig att David, driven av Anden, kallar honom (Messias, egen not) för Herre? I Psalm 110:1 säger nämligen David: <i>Herren sade till min Herre, </i>Sätt dig på min högra sida tills jag har lagt dina fiender under mina fötter. Om nu David kallar honom sin Herre hur kan då Messias vara Davids son? (Matt 22:44-45)<br>
<br>
Ingen kunde svara honom ett ord, och från den dagen vågade ingen längre fråga honom. (Matt 22:46)<br>
<br>
I nästa avsnitt ser vi dock att ämnet inte var avhandlat ännu. Jesus varnar folket för fariseernas bördor men han ger dem också rätt i det han säger att allt vad de säger ska ni göra och hålla, men efter deras gärningar ska ni inte handla. Ty de talar men handlar inte. (Matt 23:3)<br>
<br>
Jesus var och är Messias, Davids son. Davids son är han genom löftet, men vi vet också att genealogin vittnar om det. Under Jesu tid på jorden vet vi att Petrus bekände Honom vara Messias (Matt 16:16, Mark 8:29, Joh 11:27), andarna som drevs ut bekände (Luk 4:41) och att Ordet själv på många ställen vittnade (Luk 2:11, 24:26, 24:46, Joh 20:31).<br>
<br>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiau6dw2Di7tTKvMN4j_hoIf2vepwISZFKyrlm7Rf0fxApCGhK33LZIjFZbtxXGiXKomiUIZvunK25vH4VVzuVHqFX4zcKk8ZbPT-ELLJnLosQ2onUUUCYkv4EWQG9tVFudU3N6uL0Nczs_/s1600/jesus+SON+OF+DAVID.gif" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="361" data-original-width="303" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiau6dw2Di7tTKvMN4j_hoIf2vepwISZFKyrlm7Rf0fxApCGhK33LZIjFZbtxXGiXKomiUIZvunK25vH4VVzuVHqFX4zcKk8ZbPT-ELLJnLosQ2onUUUCYkv4EWQG9tVFudU3N6uL0Nczs_/s320/jesus+SON+OF+DAVID.gif" width="268"></a></div>
<br>
<br><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-36859077076202787382017-08-12T05:44:00.001-07:002017-08-12T05:47:03.445-07:00Min köMin egen lilla kö har börjat prata med mig. Egentligen visste jag inte om min kö. Den har hållit sig så tyst och lugn eftersom den har haft andra köer framför sig alltid. Nu kom de plötsligt fram och ser sig förvånade omkring. Så länge har de köat att de nästan glömt varför de en gång ställde sig där. Yrvakna och förvånade säger de; "har du glömt mig?", och jag säger, "nej, då, jag visste nog att du fanns; jag kommer." Sakerna är inte stora, men det är mina saker. Små saker som jag skjutit på och som jag vanligen aldrig fått tid med. Du som läste mitt förra inlägg om hyllan såg att redan där nämnde jag en hel del saker som står i kön. Saker som inte stressar och pressar mig, saker som i stället står där och vittnar om att det finns en dag i morgon också.<br />
<br />
Det förunderliga med alla dessa saker är att de bara ploppar upp helt plötsligt nu när de får finnas. För första gången bor jag på en adress utan mitt/mina barn. Det är så ovanligt att inte vänta någon till middag och att börja med att än en gång att planera sin tillvaro. Först kommer nästan en panikkänsla, trots att vi blev så glada, sedan kommer lite förvirring, sedan kommer med Guds hjälp den nya ordningen på plats, steg för steg. Att plocka med små örhängen från förr, sortera undan och hitta platser där det egentligen inte finns någon plats kvar, men där det ändå fanns när man kollade. Visst är det en slags lycka att förstå att livet alltid går vidare hur konstigt det än verkar ibland? Och visst är det en glädje att se och förstå att Gud intresserat följer oss i alla våra små problem? Att Han är genuint intresserad av oss? Inte bara när vi presterar och är jätteduktiga.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6nAc8S7NOLFi9Eyh1xA7rrmRc8eDN4J0L9Iw_b9RIqEKSBD0-zkTE6FCAWFYdes9JmZxoScY-nThT79OPl04QqdEAL86flW93F3HROfCt5DTIrMFTZSsSH1BOKdnpQKKmoC-IFJFJMLcW/s1600/this-is-the-way.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="311" data-original-width="311" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6nAc8S7NOLFi9Eyh1xA7rrmRc8eDN4J0L9Iw_b9RIqEKSBD0-zkTE6FCAWFYdes9JmZxoScY-nThT79OPl04QqdEAL86flW93F3HROfCt5DTIrMFTZSsSH1BOKdnpQKKmoC-IFJFJMLcW/s1600/this-is-the-way.jpg" /></a></div>
<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-33766427612025361322017-08-12T00:24:00.000-07:002017-08-12T01:36:42.620-07:00HyllanFör två dagar sedan köpte jag en enkel, smal och rätt hög bokhylla. Många av mina böcker fick den stora äran att omedelbart inplaceras i den. Kände en väldig glädje över att kunna tänka på att det är min hylla. Den livsresa som jag och min yngsta dotter gör och gjort har inneburit att vi bott inneboende och inte haft tillgång till våra egna möbler på länge. Visst är det spännande många gånger att se hur Herren ska leda och hur han ska hjälpa över alla hinder, men det har också inneburit avkall och påfrestningar emellanåt. Nu när jag tittar på min smala, höga hylla så ser jag många av mina favoriter samsas sida vid sida, med ryggarna mot mig. Plötsligt finner jag Nabeel Quereshi sida vid sida med Joseph Prince. Den förste känd apologet, före detta muslim, som kämpar mot en mycket svårartad cancer nu och som under hela sjukdomsförloppet fått mängder av förbön och som verkligen har fått sin tro prövad på allt sätt. Hela tiden trogen sin övertygelse om att enda vägen till Fadern är genom Jesus Kristus. Och, Joseph Prince, som säkert har sin kamp. Inte leder någon en av världens snabbast växande församlingar genom någon "lättsinnig" nådesförkunnelse. Många har tyckt att hans förkunnelse har nåd närmat sig supernåd, och själv gränsar han ibland till att i sina böcker och sin förkunnelse nästan bli nådens upptäckare. Men, oavsett, hans förkunnelse behövs i den här tiden. Sedan ser jag att på vänstra sidan om Nabeels bok står plötsligt en kristen biografi, Djupt nere i mörkret av Héctor Tobar. Visst var det intressant att höra deras berättelse, dessa 33 gruvarbetare som var instängda långt under marken i så många dagar. Och, inte en enda av dem dog. Alla räddades upp till ytan i ett projekt som var det största i Chiles historia. Sedan ser jag en rolig bok som smugit sig in bland alla de kristna böckerna. Och, förresten smugit sig in är nog fel ord. Hon är rätt så omfattande i omfånget, kära Cosette, som jag köpte för en krona på Skarpnäcks biblioteks utsortering. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte på. Kanske tänkte jag att den dagen skulle komma när jag skulle vilja läsa en vanlig historisk och lite fantasifylld roman igen. Och, nu står hon där och tronar, Cosette, så vi får väl se om den dagen kommer här framöver.<br>
<br>
Raden under ger några små vittnesbörd från min tid på universitetet. De flesta böckerna finns i lådor, och några blev kasserade, och några få kom med i min lilla flytt. Ett filosofilexikon, en sammanfattande bok om samhällsvetenskapliga teorier, en metodbok, en bok i socialpsykologi och Baumann, som jag fick i present. Och, jag ser ryggen på den ena av broder Henrys böcker, så otroligt stora arbeten, men tyvärr har jag inte läst igenom dem än. Ytterligare böcker som ligger framför mig är Rosenius serie som jag fick köpa till ett så otroligt fördelaktigt pris här i Skarpnäck, på Möjligheternas hus. Påbörjat den första, tillsammans med en annan hög att påbörjade och snart avslutade böcker.<br>
<br>
Lilla bordet bredvid sängen är så överlastat. Ännu vet jag inte vilka böcker som jag måste lägga undan ett tag. Alla som ligger där känns så livsviktiga just nu. Där ligger Bibeln och Wetterlund, och samsas med en leende nutidspredikant som heter Joel Osteen, och sen ligger många fler på mitt bord, men allt ska man inte berätta på sin blogg.<br>
<br>
Resan, som heter Livet, är verkligen märklig och intressant. Många har säkert uppfattningar om vem man är och hur man är, medan andra inte kunde bry sig mindre. Men det viktiga är inte vad andra tänker eller tycker. Det viktiga är att vi söker Herren och med Hans hjälp bevarar vårt hjärta, för därifrån utgår själva livet.<br>
<br>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_5VBKMb6BwgvJSBFaTMhAqxowZLvcduWG1gg7s0fUlBRG_uhyVg3_AYnLAeslXIYJvFE0DZrVdwBnGJaFjGvc3LhizISMcgHF-QTpo7SEx5Y3d2FW5TwKkN1PPkZHIhXXjy-s7qM0ialP/s1600/Blog-bevara-ditt-hj%25C3%25A4rta-white.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="260" data-original-width="725" height="114" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_5VBKMb6BwgvJSBFaTMhAqxowZLvcduWG1gg7s0fUlBRG_uhyVg3_AYnLAeslXIYJvFE0DZrVdwBnGJaFjGvc3LhizISMcgHF-QTpo7SEx5Y3d2FW5TwKkN1PPkZHIhXXjy-s7qM0ialP/s320/Blog-bevara-ditt-hj%25C3%25A4rta-white.png" width="320"></a></div>
<br><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-45809983917385385422017-02-05T12:36:00.003-08:002017-02-05T22:08:26.535-08:00Om livet, och det levande. Om träden och fåren.En gång var jag 23 år, ensam mamma. Jag hade fått en stor ära, att hålla ett litet 1:a maj tal för VPK:s ungdomsförbund. Så kul, och så spännande! Jag minns inte hur många som lyssnade, troligen var de få, eftersom Lycksele är en liten stad. Jag minns att talet innehöll väldigt få konkreta, politiska förslag, och mängder av ordet vi i alla möjliga former. "Vi" skulle hålla samman, "vi" skulle hjälpas åt och "vi" skulle forma. Mitt förtroende för både samhället och människorna var stort. Jag växte upp med socialdemokratiska föräldrar och det var inte så märkligt att jag ville vara snäppet rödare. Det var så många orättvisor, tyckte jag. Inte kan jag kalla mig rödstrumpa direkt. I Lycksele fanns knappast några sådana, men jag kanske kan skryta lite med att jag blev Lycksele kommunfullmäktiges yngsta ledamot och hedrades med en helsida i Västerbottens Kuriren. Och, jag minns också underbare Lars Berggren som lärde mig så mycket om politik och interpellationer och yttranden. Jobbade några månader i partilokalen och åkte i några år, då och då på olika sammankomster med partiet.<br />
<br />
Sedan gick några år. Jag studerade på Umeå Universitet. Visst var kurserna spännande och visst fick vi lära oss mycket. Visst fanns den marxistiska grundtonen kvar i undervisningslokalerna och det var ju inte för intet Umeå kallades "det röda universitetet". Men jag kom i mitten av 80-talet och det mesta hade klingat av, men böckerna, forskningen och de djupa frågorna hade etsat sig fast i systemet. Särskilt inom sociologin som jag kom att börja älska.<br />
<br />
Men ytterligare tid gick. Marxismen visade fram fler och fler sprickor. Och då tänker jag inte i första hand på alla avslöjanden och allt ont som hänt inom ramen för dessa system. På något förunderligt sätt fäste inte de rapporterna på mig. Jag var i en annan värld. Jag sökte sanningen. Jag sökte bland sociologer, marxister och filosofer och så småningom även inom andra icke-akademiska grenar som new age och vissa andra "övernaturliga" läror och fenomen. I efterhand har jag många gånger tänkt att det var tur att jag inte blev överkörd (i trafiken) under de åren. Jag var så drömmande.<br />
<br />
Och, visst blev jag frälst. Och visst är det en egen historia. Och visst tog det lång tid, med många, många samtal, många skrivna papper och en vän med ett ytterst stort tålamod. 30 år hann jag bli, när jag bytte ut det gamla politiska (som jag redan lämnat egentligen flera år innan) mot radikala pingstmöten.<br />
<br />
Nu trodde jag till 100 % på Gud. Jag trodde omedelbart på att den Gud som lever också gör under. Därför hände det också väldigt radikala saker den första tiden. Förunderliga bönesvar, syner och drömmar. Jag läste och jag läste och jag läste och bad och bad och bad, men sällan fick jag lugn mitt i min frälsning. Oftast böljade vågorna både i mitt inre och i min omgivning, men Gud började få allt mer konturer och jag var en flitig besökare i min lokala församling.<br />
<br />
Du kanske undrar hur jag så säkert vet att vi har en levande Gud? Jo, det beror på att min frälsningsupplevelse var så övertygande. Jag formligen bländades av ett så starkt ljus att jag inte kunde se och allt hände inom loppet av några små sekunder, när den som talade sa något som fick en polett att ramla ner som jag burit frågor om i många år. Predikanten hette Bo-Anders Stenstrand. Han predikade på Lapplandsveckan 1986 på ett eftermiddagsmöte om förnyelse och egentligen riktade han sig till de redan kristna, men för mig blev orden han talade till liv och plötsligt såg jag Guds oerhörda plan med människan och det liv vi är införda i.<br />
<br />
Därför tror även jag på solidaritet. Men jag tror inte längre på det vi jag trodde på som ung. Nu tror jag på ett vi som är sammansatt av Guds folk. De som tillsammans tror på sin skapare och sin skapelse. De som ska bygga den nya staden, det nya Jerusalem. Det vi:et tror jag på. Inte kan jag tro på samhällets ambitioner att forma stora vi. Det har aldrig någonsin lyckats, men som kristna ska vi inte heller motarbeta de som verkar för goda förslag som hjälper oss att leva gott på jorden.<br />
<br />
Och visst är det sant det Stefan Sundström skriver i sin <a href="http://www.etc.se/kronika/traden-och-faren-hjalper-varandra-varfor-skulle-inte-vi-manniskor" target="_blank">krönika</a> i ETC, "Träden och fåren hjälper varandra - varför skulle inte vi människor?" Sundström refererar till hur träden har inbyggda system och kan skydda ett träd som skadas, han berättar också om fårens beteende när fara hotas, och han berrättar också om skillnader på de vilda fåren och de framavlade fåren, där de förra har friskt beteende och skyddar sin avkomma. Vidare funderar Sundström över människan. Över anonymitet och separatism. Över isolation och sårbarhet.<br />
<br />
Och sen ställs konkurrens mot solidaritet, ont mot gott, så som samhället läser sin samtid. Även vi kristna ser det ju så (oftast), att om vi förnekar oss själva (lägger vetekornet i jorden) och gör Guds vilja då får vi del av den godhet Gud har förmedlat till oss och gett oss genom sin Helige Ande. Den Ande som är mer än vår människoande. Den Ande som från början ordnat det så att träden och fåren hjälper varann.<div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-7878953461754732912016-09-10T08:25:00.001-07:002016-11-12T02:28:40.769-08:00TillsammansPs 133:1-2 <i>Se hur gott och ljuvligt det är när bröder bor enigt tillsammans. Det är som när den fina oljan på huvudet rinner ner i skägget, över Arons skägg, och ner på kragen på hans dräkt.</i><br />
<i><br /></i>
Enighet och gemenskap är älskat av Herren. Det är så gott och ljuvligt med enighet och gemenskap att oljan flödar över. Ibland kan detta överflöd strömma fram mitt bland vargarna, mitt bland människorna som ogillar och kanske hatar oss.<br />
<br />
Ps 23: 5 <i>Du dukar för mig ett bord i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. </i><br />
<i><br /></i>
För Gud är ingenting omöjligt. Han frälser och läker oss, han upprättar oss, han för och föder oss till nytt liv och han är vår försörjare, vår Herre och vår vän. Vem har en sådan Gud som vi?<br />
<br />
Men när vi tänker på ordet <i>tillsammans</i> så är det inte ett problemfritt ord. De flesta av oss föds in i en familj. Och är då allt ordnat och inga inre eller yttre hotbilder finns mot det nya livet så kommer det lilla barnet att utvecklas och så småningom bli en egen individ. Det första året vet inte barnet var det själv slutar och var mamman och pappan börjar, men allt eftersom lär sig barnet mer och mer och den kunskap som barnet får kommer att avgöra en stor del av vilken personlighet barnet får som vuxen. Tänk så viktigt att barnet får höra det som är sant, gott och rätt. Det som bygger upp och inte det som fördärvar.<br />
<br />
Här kommer första provet i det vanliga livet oftast tidigt. När ska <i>tillsammans </i>med mamma och pappa brytas? Hur ska det brytas och av vem eller vilka? Idag vet vi att staten tar hand om barnen ganska snart och att det finns läroplaner för både förskola och skola. Men vilka är barnen <i>tillsammans </i>med under sin uppväxt?<br />
<br />
Sedan kommer många faser i livet. Många bildar par och blir <i>tillsammans </i>med någon i ett äktenskap. Samma personer eller andra väljer att ge sitt liv för olika organiserade syften och uppgifter. Vilka är de <i>tillsammans </i>med?<br />
<br />
Jag tänker också på församlingen. Guds plan för att människorna skulle komma tillsammans. Församla sig. Och de som avvek på något sätt eller inte ville delta hamnade utanför församlingen. Oftast var församlingen lokal och antingen var man med (frälst eller inte) eller också inte. Idag har vi ett nytt dilemma, eller nya möjligheter om man väljer att se det så, att om inte den ena församlingen passar så kan man gå in i och delta i en annan församling. Och naturligtvis blir man ju <i>tillsammans </i>med andra människor i en annan församling.<br />
<br />
Gud vill också vara <i>tillsammans </i>med oss, sin skapelse. Det handlar om både den enskilda bönen, familjelivet och församlingslivet. Och livet med Gud ska vara lika verkligt som det liv vi lever med varandra. Många gånger ser vi hur Paulus i sina brev fattar sina beslut <i>tillsammans </i>med Herren, genom den helige Ande, men vi ser också Paulus praktiska sida när han beskriver arbetet som han utför <i>tillsammans </i>med bröderna eller någon enskild medarbetare som han nämner.<br />
<br />
Och så småningom ska vi som tror på Herren uppstå med honom.<br />
<br />
Kol 3:4 <i>När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom. </i><br />
1 Tess 4:17 <i>Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi <b>alltid</b> vara hos Herren. </i><br />
Ps 23: <i>Ja, godhet och nåd ska följa mig alla mina livsdagar, och jag ska bo i Herrens hus för alltid. </i><br />
<i><br /></i>
<i>Bön: Herre hjälp oss förstå vilka vi ska vara tillsammans med och på vilket sätt vi ska umgås med dig och ditt ord. Låt oss aldrig tappa taget om den frälsning du har berett åt oss och hjälp oss få många med oss - sådana som vill vara tillsammans med Dig och oss.</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigxdQ6BTHKT7bZwjymNb7MVoTwXFE6PjqQfIHg0vMQY-zTo1kLkvGIq0-jcjKnQmlVfbQo1nKK2HCwexDjRKm9qu6wDyk4YfdHFPwYe7P2fR1OaxCnSgWskXXmOiEGEbOh_MGqy2SaV2sp/s1600/community-meal.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigxdQ6BTHKT7bZwjymNb7MVoTwXFE6PjqQfIHg0vMQY-zTo1kLkvGIq0-jcjKnQmlVfbQo1nKK2HCwexDjRKm9qu6wDyk4YfdHFPwYe7P2fR1OaxCnSgWskXXmOiEGEbOh_MGqy2SaV2sp/s320/community-meal.jpg" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<i><br /></i>
<i><br /></i><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-42082129311401793862016-09-04T08:54:00.000-07:002016-09-04T08:57:29.665-07:00Run Forrest Run (REAL)<iframe allowfullscreen="" frameborder="0" height="344" src="https://www.youtube.com/embed/5R_HIcE_TIE" width="459"></iframe><br />
<br />
Hur många av oss har inte sett den underbara dramakomedin, <i>Forrest Gump</i> från 1994? De flesta av oss skulle jag tro. Den underbara handlingen när huvudpersonen Forrest Gump, som fötts med både rörelsehinder och med begränsat intellekt, sitter på sin parkbänk och delar sitt liv med olika människor som gör honom sällskap på bänken och som samtidigt delar innehållet i en chokladask han håller i sitt knä är så osannolik och underhållande. Hans liv blir så centralt i många historiskt kända personers liv och samtidigt utspelar sig en livslång förälskelse i grannflickan som han lärde känna som barn.<br />
<br />
Rubriken på det här inlägget utspelar sig vid två olika tillfällen i hans liv. Första gången är han ett barn som går illa med skenor på benen, och Forrest har sällskap på väg hem från skolan av grannflickan Jenny när plötsligt ett mobbgäng kommer efter dem och börjar kasta sten på Forrest. Till slut blir läget så hotfullt att Jenny ropar; "Run Forrest run", och Forrest som inte borde kunna springa, springer. Han springer ifrån sina plågoandar och skenorna lossnar från hans ben när han springer. (Den andra gången är det samma Jenny och samma Forrest som vuxna som upplever en liknande situation)<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Idag tänkte jag på den här scenen. Den blev så levande för mig och jag tänkte att så länge vi är i rörelse för Herren så lossnar alla bojor och band som försöker snärja oss, och alla hinder får vika. Vi springer även om vi inte kan springa. Varför? Jo, för att nå målet, få segerkransen som är beredd för oss. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
1 Kor 9:24 <i>Vet ni inte att av alla löparna som springer på arenan är det bara en som får priset. Spring så att ni vinner det. </i></div>
<div>
1 Kor 9:26 <i>Jag springer alltså inte utan att ha målet i sikte, jag boxas inte likt en som slår i tomma luften. </i></div>
<div>
Ordspr 4:12 <i>När du går ska inget hindra dina steg, när du springer ska du inte falla.</i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div>
<i>Bön: Hjälp oss Herre att springa med målet i sikte utan att falla. Halleluja! Din är äran. </i></div>
<div>
<i><br /></i></div>
<div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-65336652052093913812016-07-02T08:17:00.002-07:002016-07-02T08:21:56.246-07:00Beuty for ashesBeuty for ashes, diamanter ur kol eller en oväntad solros på komposthögen. Tänk att få lämna något så värdelöst i pant och få något så oersättligt och värdefullt i utbyte!<br />
<br />
Kol 1:13 <i>Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade sons rike. </i><br />
<i><br /></i>
Sarah Young uttrycker sig så här vackert i boken <i>Jesus lever </i>(s. 132) ; "Inget går förlorat när du delar det med mig. Jag kan skapa skönhet ur askan efter krossade drömmar; jag kan utvinna glädje ur sorg och frid ur motgångar."<br />
<br />
Gud har ju verkligen frälst oss från allt det gamla, men inte bara från det verkligt gamla utan också det som igår kanske var nytt. Han gör allting nytt! I varje stund och varje sekund. Han frälste också oss som en gång var främmande för Gud genom vårt sinnelag och genom våra onda gärningar hans fiender (Kol 1:21). Paulus talar också i samma brev om att när hemligheten om frälsning blev uppenbarad, så skulle det göras känt för hedningarna vilken rikedom och härlighet som finns i denna frälsning.<br />
<br />
Halleluja!<br />
<br />
Därför får vi säga med Paulus att vi är döda för synden men lever för Gud i Kristus Jesus. Vi är förenade med honom genom en död som hans. Och vi får lita på det ordet att det finns ingen fördömelse för den som är i Kristus Jesus.<br />
<br />
Många gånger kanske vårt känsloliv och våra tankar vill föra oss in i totalt mörker. Vi ser absolut ingen utväg och vårt förvandlade liv "känns" inte och upplevs inte som förvandlat. Vi förblindas i vissa situationer för den omvandling som Herren gjort och gör med oss. Kanske tänker vi då mörka tankar och tycker att ingenting egentligen har någon betydelse. Men låt aldrig sådana tankar slå rot! De kommer från mörkret och är framburna av lögnens fader. Vårt liv har betydelse. Vi har fått evigt liv till pant och tänk att redan här på jorden får vi leva i, av och för Herren.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3TElt9se8iNCYoqfB6DM97B6u2ytMPxN5BNT13zPkRuEOKv_GJmymoYRX3Zy2DMi-6RE3QyLj4O4e1nBbxqz6faDx9THL9NSgXeJDecWUiVz6m7wnVisYtQh27eeizpiJGb2VKwLdZpcn/s1600/Ashes-to-Beauty-Blog.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="131" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3TElt9se8iNCYoqfB6DM97B6u2ytMPxN5BNT13zPkRuEOKv_GJmymoYRX3Zy2DMi-6RE3QyLj4O4e1nBbxqz6faDx9THL9NSgXeJDecWUiVz6m7wnVisYtQh27eeizpiJGb2VKwLdZpcn/s320/Ashes-to-Beauty-Blog.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-26027310800008145752016-05-07T23:44:00.001-07:002016-05-08T00:45:47.707-07:00Låt barnen komma<p dir="ltr"><i>De kända orden från Luk 18:16 Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, ty Guds rike tillhör sådana, </i>vittnar tydligt om en mycket viktig grundval i Bibeln. </p>
<p dir="ltr">Ordet <i>låt,</i> visar att i barnen, i människan finns innerst inne en längtan efter samhörighet med sin skapare. Barnen tillhör Guds rike och dras därför till Jesus. Men vi har ju också en fiende som vill hindra oss att nå den gemenskapen med Gud. Det finns många sätt att hindra barnen (Guds barn) att dras in i Guds rike. De kan intalas att andra värden är viktigare. De kan födas in i sammanhang där de aldrig får en chans att lära känna Jesus och sedan finns ett oändligt antal hinder som kan läggas ut för dem som redan tror, men om hindret avlägsnas kommer den inbyggda längtan som finns i varje människohjärta att starta sitt sökande till dess hon hittar den samhörighet som ingen människa kan ge. </p>
<p dir="ltr">Och från Matt 12:20 vet vi att han ska inte krossa ett brutet rör eller släcka en rykande veke. Det innebär att även om det gått en tid, eller till och med långa tider, och om mycket lagt sig emellan och försökt kväva barnets inbyggda gudslängtan så kommer inte Jesus att bidra till att lågan släcks. Han kommer att uppliva den och ge den näring. Han förlåter synder. Han rensar undan hinder och han låter sig inte nöja förrän barnets ögon är fyllda av hopp och ljus igen. </p>
<p dir="ltr">1 Petr 2:4 <i>Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. </i></p>
<div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-56356069237171573692016-04-02T01:15:00.002-07:002016-04-07T20:45:56.284-07:00Förförelser måste kommaLuk 17:1 <i>Jesus sade till sina lärjungar: "Förförelser måste komma, men ve den genom vilka de kommer!".</i><br />
<i><br /></i>
Läser vi vidare så vet vi att följden av att förföra är allvarlig, till och med skulle en kvarnsten kring halsen och havets djup vara lindrigare följder. Men vi ser också Jesu outgrundliga mildhet och förlåtelse genast därpå.<br />
<br />
Luk 17:3-4 <i>Var på er vakt! Om din broder syndar, så tillrättavisa honom, och om han ångrar sig , så förlåt honom. Även om han syndar mot dig sju gånger om dagen och kommer tillbaka till dig sju gånger och säger: "Jag ångrar mig, så skall du förlåta honom."</i><br />
<i><br /></i>
Kontrasterna kunde inte vara skarpare. De är knivskarpa och omöjliga att missförstå. Följden av att synda och förföra är så allvarlig att kvarnstensutgången beskrivs som mildare än den verkliga och samtidigt ska vi förlåta ett oändligt antal gånger varje syndare som kommer tillbaka och ångrar sig. Den förste som förför och inte kommer tillbaka har kanske egna tankar om vad som är rätt och fel. Han eller hon <i>behöver</i> inte förlåtelse av någon anledning. Kanske vill de inte erkänna att det som de gör är synd utan framhärdar och vill ändra på vad Gud har sagt, så som vi ser dagliga exempel på vad gäller homosexualitet, och alla med den synden medföljande bokstäver.<br />
<br />
Matt 18:15 <i>Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig har du vunnit din broder. </i><br />
<i><br /></i>
I det här ordet ger Jesus ett stort mandat till oss kristna att försöka rädda våra syskon som hamnar snett. Vi ska inte (bara) lita på ledare, utan det här är en uppgift som ligger på var och en av oss. Men vi ska inte springa runt och söka synder, och inte heller anklaga människor för något som de inte gjort. Däremot, när vi är säkra på vår sak, måste vi fatta mod och tala med personen enskilt. Kanske kan vi rädda en broder eller syster <i>om de lyssnar på dig.</i> Tänk, vilket bevis på Jesu kärlek om någon tar dig enskilt och talar med dig. Då får du en möjlighet att lyssna och ändra dig.<br />
<br />
Från samma sammanhang vet vi hur vi sedan ska agera om personen inte lyssnar, och då är vi genast inne på jobbigare områden. Fler blir inblandade och risken är att den brodern eller systern du ville tillrättavisa bara avvisar även dem som kommer efter och allt kanske slutar med ett uteslutande ur församlingsgemenskapen, vilket är något ödesdigert. Det allra bästa är när bara <i>en </i>person är inblandad och den personen kommer tillbaka och ångrar sig självmant, så som vi läste i Luk 17:3-4, det näst bästa är när det kan lösas med två personer. Och, naturligtvis kan problemet lösas även i Matt 18:16-17, där vittnen är inblandade, om personen verkligen av hjärtat ångrar sig.<br />
<br />
I Markus 9: 42-50 talar Jesus till oss alla och varnar oss för förförelse. Hellre ska vi mista en kroppsdel än att använda den till att falla för frestelser. Det han särskilt nämner är <i>ögat, handen och foten. </i>I den kända psalm 1, vet vi att vi inte ska <i>lyssna </i>till de ogudaktigas råd, så det gäller även våra öron och vad vi lånar dem till. Den som lyssnar till de råden hamnar relativt snart på syndares väg, och slutligen sitter personen i den olyckliga situationen att hans sällskap har blivit bespottare.<br />
<br />
Nej, låt oss hjälpa varandra på vägen. Alla kan drabbas av frestelser och prövningar. Till och med Jesus prövades i <i>allt, </i>men utan att falla, och därför vet vi att vi har en överstepräst som har medkänsla med oss. Ännu förlåter han oss, även om vi kommer tillbaka sju gånger om dagen och har misslyckats.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyUDPOQcMdYmxi0HzWwCOI6D0xjYRmFPFcKkFvR5DkOY36LUuKNaR4O-uCYgtNNtZLnRM7d9TIKCxGOzlPHKV5ZF72BoC4mIwNEb4xhyaEP-zBasVl_QfI9i9o8_Gf5llYueuQFow0bMt5/s1600/r%25C3%25A4ddad.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="160" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhyUDPOQcMdYmxi0HzWwCOI6D0xjYRmFPFcKkFvR5DkOY36LUuKNaR4O-uCYgtNNtZLnRM7d9TIKCxGOzlPHKV5ZF72BoC4mIwNEb4xhyaEP-zBasVl_QfI9i9o8_Gf5llYueuQFow0bMt5/s320/r%25C3%25A4ddad.jpg" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-35761957280116589792016-03-23T05:00:00.001-07:002016-03-23T05:00:51.567-07:00Säg hellreLukas 11:28 <i>Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det. </i><br />
<i><br /></i>
Så här svarade Jesus en kvinna i folkhavet som ropade: "Saligt är det modersliv som burit dig och saliga de bröst som du har diat." (Luk 11:27)<br />
<br />
Kvinnan som ropade gjorde det säkerligen helt spontant, och av glädje över den undervisning Jesus delade med folket. På så enkla sätt och med så få ord kunde han överbevisa dem om att han inte kunde driva ut onda andar med en annan ond ande, då skulle ju riket gå under, och med lika enkla ord varnade han för att lämna sitt inre tomt på innehåll efter det att man fått det "städat". Risken fanns då att den onde anden kom tillbaka och denna gång tog sju andra andar med sig, som dessutom var värre än den första. Och när kvinnan nåddes av den här undervisningen skrek hon rakt igenom folkhavet att Jesu mor borde vara en mycket välsignad kvinna eftersom hon burit och gett liv åt en sådan vis man.<br />
<br />
Synen att Maria skulle vara särskild välsignad bland kvinnor delar denna ropande kvinna med stora delar av kristenheten som dyrkar henne på olika sätt. Genom reliker, bilder, böner och annan upphöjelse får man nästan intrycket av att även hon hade gudomligt ursprung. "Gudaföderskan" kallas hon ibland. Men vi ser vad Jesus svarar på kvinnans rop:<br />
<br />
Luk 11:28 <b><i>Säg hellre</i>: </b><i>Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det. </i><br />
<i><br /></i>
En tydlig markering om vad som var det angelägna, då som nu. Lyssna (läsa), ta till sig Guds ord och bevara det.<br />
<br />
En annan gång sökte Maria och hans bröder honom när han satt och undervisade lärjungarna.<br />
<br />
Mark 3:32-35 <i>Folket som satt omkring honom sade: "Se! Din mor och dina bröder är här utanför och frågar efter dig." Han svarade: "Vem är min mor? Och vilka är mina bröder?" Han såg på dem som satt runt omkring honom och sade: "Här är min mor och mina bröder". Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor."</i><br />
<i><br /></i>
Här är ännu en markering från Jesu sida. Han markerar tydligt att det är Guds ord och Guds vilja som är det enda centrala. Alldeles säkert var hans mor och hans bröder mycket kära för honom, men han lät inte den kärleken skymma Guds vilja.<br />
<br />
Sista gången det omnämns att Jesus talar om och till sin mor sitter han på korset under olidliga plågor.<br />
<br />
Joh 19:25-27 <i>Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var Klopas hustru, och Maria Magdalena. När Jesus såg sin mor bredvid den lärjunge som han älskade, sa han till sin mor: "Kvinna, där är din son". Sedan sade han till lärjungen: "Där är din mor." Från den stunden tog lärjungen hem henne till sig. </i><br />
<i><br /></i>
I lidandets värsta stund tänker Jesus på sin mor och på sin lärjunge. Han upphäver biologin för att låta ett nytt släkte ta vid, den himmelska släkten! Den släkten uppstod i full skala på pingstdagen, men visst grundlades den redan här vid korset?<br />
<br />
Gal 3:28 <i>Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. </i><br />
<i><br /></i>
I den här versen blir församlingens mål verkligen ännu tydligare. Här upphävs inte bara etnicitet, utan klass och kön också. Det betyder inte att vi blir androgyna, statslösa eller fullständigt ekonomiskt jämställda här på jorden, men detta är församlingens mål i Kristus, att bli ett i Kristus Jesus.<br />
<br />
Och när det gäller Maria, det finns många som skrivit mycket mera ingående om detta, men det vi behöver veta är att Jesus älskade sin mor. Hon bevarade ordet som hon fått i sitt hjärta och hon tillhörde verkligen Jesu församling, men inte för att hon var Jesu mor, utan på grund av att hon bevarade Ordet i tro och gick med Honom.<br />
<br />
<br />
<br />
<br /><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-61917159841232329122016-03-23T02:48:00.000-07:002016-03-23T03:17:49.185-07:00Jesus har nyckelnLuk 11:52 <i>Ve eder, I lagkloke; ty I hafven <b>fått</b> nyckeln till förståndet; sjelfve gån I intet in, och <b>förvägren </b>dem som viljen ingå. </i>(SK73)<br />
<br />
Luk 11:52 <i>Ve er, laglärda! Ni har <b>tagit</b> nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte gått in, och dem som ville komma in har ni <b>hindrat</b>. </i>(SFB15)<br />
<br />
Luk 11:52 <i>Ve er, ni laglärda! Ni har <b>tagit bort</b> nyckeln till kunskapen. Själva har ni inte kommit in, och dem som är på väg in har ni <b>hindrat</b>. </i>(SFB98)<br />
<br />
Luk 11:52 <i>Ve eder, I lagkloke, som haven <b>tagit bort</b> nyckeln till kunskapen! Själva haven I icke kommit ditin och för dem som ville komma in haven I <b>lagt hinder</b>. </i>(Svenska1917)<br />
<br />
Här ser vi fyra svenska bibelöversättningar som i en och samma bibelvers ger olika förståelse av vad Jesus ville säga. Den radikalaste, som jag ser det, är SK73, där det tydligt sägs att de lagkloka har <i>fått </i>nyckeln till förståndet. Den skrivningen vittnar om att bakom förståndet finns en givare och en nåd, den Herre som de uppger sig ha kunskap om. Även i den sista delen av versen är den skrivningen starkast, här sägs det att de lagkloka <i>förvägrar</i> dem som vill ingå att ingå. Den ger en väldig makt till de lagkloka. I den här skrivningen finns inte något utrymme för att passera ett hinder så som de andra översättningarna möjligen ger utrymme för.<br />
<br />
I Folkbibeln 98 och i Svenska 1917 sägs de lagkloka ha <i>tagit bort </i>nyckeln till kunskapen. Man kan inte ta bort något man inte haft, och vi ser i alla fyra översättningar att Jesus faktiskt ger de lagkloka det erkännandet att de har och har haft kunskap. Problemet är inte i någon översättning brist på kunskap. Samtliga visar att de lagkloka <i>vet</i> vägen. I Folkbibeln 2015 sägs dock denna kunskap vara <i>tagen. </i>Här har människan handlat i första hand och <i>tagit </i>sig kunskap.<br />
<br />
Men vi ser också att tre översättningar (SK73, SFB15, Svenska1917) säger att människorna <i>vill/ville </i>komma in, men blev hindrade, medan en översättning (SFB98) säger att <i>de är på väg in. </i><br />
<i><br /></i>
Det viktiga med den här versen är naturligtvis innehållet och inte i första hand att jämföra alla detaljer. Vi ser mängder av exempel idag på hur människor både hindras och förvillas av sådana som kallar sig ledare. Många av dem har titlar, hög lön och samhällelig respekt, men de respekterar inte sin uppdragsgivare (Herren) utan gör egna läror som <i>hindrar och förvägrar </i>dem som vill komma in att göra det.<br />
<br />
Men låt oss även titta på några fler översättningar.<br />
<br />
Luk 11:52 <i>Woe to you, lawyers (experts in the Mosaic Law)! For you have <b>taken away </b>the key to knowledge; you did not go in yourselves, and you <b>hindered and prevented </b>those who <b>were </b>entering. </i>(Amp)<br />
<br />
Luk 11:52 <i>Woe unto you, lawyers! for you have <b>taken away</b> the key of knowledge: ye entered not in yourselves, and them taht <b>were</b> entering in ye <b>hindered.</b> </i>(KJV)<br />
<br />
I Amplified och King James Version ser vi att de i stort sett överensstämmer med de svenska men att här får man av verbformen <i>were </i>veta att människorna som hindrades faktiskt inte bara hindrades att få kunskap, de var faktiskt inne i en process där de redan fått tillträde till kunskap, när de hindrades.<br />
<br />
Luk 11:52 <i>Woe to you lawyers! For you have <b>taken away </b>the key of knowledge. You did not enter in yourselves, and you <b>hindered </b>those who <b>were</b> entering. </i>(ESV)<br />
<br />
De laglärda har alltså <i>tagit bort</i> nyckeln till kunskap. Vi får inte veta hur det här gått till. Självklart har inte dessa laglärda haft möte och där tagit beslut om att nyckeln till kunskap ska tas bort. Inte heller har det skett över en natt. Processen fram till att nyckeln blev tagen tog säkerligen många generationer. I samma kapitel som den här versen anklagar Jesus de laglärda och fariseerna för mängder av olika fel, som alla kan sammanfattas med att de börjat vakta på yttre regler och glömma hjärtat och kärleken till Gud. De ville göra utsidan av bägaren ren men de var inuti fulla av girighet och ondska. De lade ok på människorna men ville inte på minsta sätt underlätta för dem att bära dem. Deras förfäder hade dödat profeterna och nu vårdade den här generationen gravvårdarna. Vi förstår att alla dessa handlingar, som i sig själva inte var onda, hade framkallat en institutionaliserad religionsutövning där det levande livet förkvävdes under alla bördor och krav.<br />
<br />
När Jesus kom med alla dessa anklagelser var han faktiskt hembjuden till en farisé. Tidigare under dagen hade han talat till en stor folkskara och även där hade han kommit med obekväma budskap. I texten framgår det inte om allt som han sade inne hos farisén sades i samband med att de delade måltid eller om salvan som avfyrades var så kraftig att maten fick stå orörd. Det vi vet är att Jesus lade sig till bords och utan att tvätta händerna. Det var upprinnelsen till att det i den inbjudande fariséns hus presenterades så många sanningar.<br />
<br />
I dagens samhälle skulle många vilsegångna biskopar, präster och studenter behöva möta denne radikale Jesus. <i>Han såg att de hade tagit nyckeln - men vi vet att HANS plan var inte att de skulle ha slarvat bort den för alltid, utan Jesu plan var att ta den tillbaka och ge frälsningen åter till människorna fritt och för intet. Vilken nåd!</i><br />
<i><br /></i>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6Sd6yiPxveLTh3tozDeEnILxetDKP6-fzCvi2FxeESni7Ubb87rwxQ0JLIvh1ups9fFD9djyifX86TIA5-MN2BolEnNibmIRloFTqMmb5es8qw1htVb3zVvnIss_xrnVg6cSSCgzw-t_m/s1600/nyckel.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6Sd6yiPxveLTh3tozDeEnILxetDKP6-fzCvi2FxeESni7Ubb87rwxQ0JLIvh1ups9fFD9djyifX86TIA5-MN2BolEnNibmIRloFTqMmb5es8qw1htVb3zVvnIss_xrnVg6cSSCgzw-t_m/s320/nyckel.jpg" width="320" /></a></div>
<i><br /></i>
<br />
<br />
<i><br /></i>
<i><br /></i><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5169105917335682904.post-68345747804011841312016-03-13T11:15:00.001-07:002016-03-13T11:16:22.342-07:00Enkel barnabön men svår att efterlevaJoh 17:24 <i>Far jag vill att där jag är, där ska också de som du har gett mig vara."</i><br />
<i><br /></i>
Tänk att de här orden är de sista i Jesu avskedstal till lärjungarna. Rubriken för det kapitlet är till och med "Jesu översteprästerliga förbön". Men om vi lyssnar till orden som han säger så kunde de sagts av ett barn, eller en ärlig, vuxen person som inte är rädd att förlora ansiktet. De är sagda av någon som verkligen både kan uttrycka ett behov och samtidigt ge uttryck för all sin tillit till sin fader.<br />
<br />
Tilliten återspeglas i den enkla bönens <i>Far...Far, jag vill...</i><br />
<i><br /></i>
Och vi vet sedan tidigare undervisning att Jesus sagt att Gud är beredd att ge goda gåvor till dem som ber honom om det.<br />
<br />
Luk 11:11-13 <i>Finns det någon far bland er som ger sin son en orm när han ber om en fisk? Eller en skorpion när han ber om ett ägg? Om nu ni som är onda förstår att ge goda gåvor till sina barn, hur mycket mer ska då inte er Far i himlen ge den helige Ande till dem som ber honom?</i><br />
<i><br /></i>
Tilliten återspeglas också i frågans innehåll. <i>Jag vill att där jag är, där ska också de som du gett mig vara. </i>Gemenskapen med Fadern och gemenskapen med syskonen. <i>Far, jag vill...</i><br />
<i><br /></i>
Vår Far i himlen har fått höra många tusen eller miljoner sådana böner under årtusenden. Det grundläggande behovet av att samlas finns hos alla folk och stammar. Men samlingen som sker i den helige Ande och i gemenskap med Fadern är av ett slag som inte världen kan förstå. Men Jesu önskan och bön var att världens människor skulle komma in i den gemenskapen. Hans önskan var att de skulle komma till tro på honom och de ord han hade talat. Han bad inte bara för sina vänner utan han bad för alla dem som var utanför gemenskapen. De som ännu inte kommit till tro.<br />
<br />
Joh 17: 20-23 <i>Men jag ber inte bara för dem, utan också för dem som kommer att tro på mig genom deras ord. Jag ber att de alla ska vara ett. och att de ska vara i oss, liksom du Far, är i mig och jag i dig. Då ska världen tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har gett mig har jag gett till dem, för att de ska vara ett liksom vi är ett: jag i dem och du i mig, så att de är fullkomligt förenade till ett. Då ska världen förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem så som du älskat mig. </i><br />
<i><br /></i>
Den här enkla bönen, en översteprästs, en väns, en broders, en Konungs bön, kunde likväl vara ett barns bön. <i>Far, jag vill att de ska vara hos mig som du är med mig. Jag vill att de också ska förstå att de är lika älskade av dig som jag är. </i>Men den här enklaste av alla böner är också den svåraste.<br />
<br />
<i><br /></i><div class="blogger-post-footer"><!-- Begin BlogToplist tracker code -->
<a href="http://www.blogtoplist.se/religion/" title="Religion">
<img src="http://www.blogtoplist.se/tracker.php?u=27766" alt="Religion" border="0" /></a>
<!-- End BlogToplist tracker code --></div>gbajohansson@gmail.comhttp://www.blogger.com/profile/00722128510076212896noreply@blogger.com0