lördag 18 februari 2012

Hans blickar prövar...

"Hos Herren tar jag min tillflykt. 
Hur kan ni säga till mig: 
"Fly som en fågel till bergen!"
Se, de gudlösa spänner bågen, 
de har lagt sin pil mot strängen
för att skjuta de rättrådiga i dunklet. 
När grundvalarna raseras, 
vad kan den rättfärdige göra?


Herren är i sitt heliga tempel, 
Herrens tron är i himlen.
Hans ögon ser,
hans blickar prövar människan.
Herren utväljer de rättfärdiga
men förkastar gudlösa och våldsmän.
Han låter det regna eldkol och svavel
regna över de onda, 
en glödhet vind är vad de bjuds.
Ty Herren är rättfärdig, 
rättfärdiga gärningar älskar han.
De rättrådiga skall se hans ansikte."


Här talar David både mod, vishet, rädsla och förtvivlan på en och samma gång. Han frågar människorna varför de ger honom rådet att fly, det är ju Herren själv som han tjänar och han är överallt. 


Och precis som vanligt, i dunklet kommer pilarna. Lyckas fienden få dig in i dunklet, så finns det stora möjligheter för honom att skjuta dig, alldeles särskilt om du tappar farten i den dåliga sikten. 


David är också förtvivlad! Han frågar rakt ut: Vad kan den rättrådige göra? Grundvalarna är raserade och inte ens David ser i det här läget någon enkel utväg. 


Men en sak är David helt säker på: De rättrådiga skall se hans ansikte. Herren utväljer dem och de skall få se hans ansikte.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar