Aaron Antonovsky som skrivit Hälsans mysterium, orig. 1991, har genom att anlägga ett salutogenetiskt perspektiv på hälsa kunnat visa att KASAM eller känslan av sammanhang har ett oerhört starkt samband med vår känsla av delaktighet och meningsfullhet. KASAM består av tre delkomponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han utvecklade även ett instrument där man på enkelt sätt kan ställa ett antal frågor för att mäta och få fram ett värde på en KASAM skala där ett högt värde indikerar att personen skulle klara stora påfrestningar medan ett lågt sådant värde visar på att personen har låg motståndskraft.
Komponenten begriplighet handlar om hur begriplig omvärlden ter sig. Hur förutsägbar, begriplig och strukturerad är omgivningen och det som sker i och omkring individen. Den andra komponenten hanterbarhet handlar om tillgång till resurser och att dessa finns tillgängliga för individen. Det innebär inte att personen i fråga måste äga resurserna men att det kontaktnät som han lever i har tillgång till resurser och att banden i gruppen är så goda att det finns en tillit till att resurserna skulle kunna göras tillgängliga i en viss situation som krävde det. Den tredje komponenten meningsfullhet handlar om att livets innehåll och utmaningar har en mening för individen och därmed är värda tid och engagemang.
Den skala som du får fram kan alltså variera betänkligt. Den kan vara hög på alla tre områden och då har du inte stora problem med vare sig begriplighet, din tillvaro har struktur, hanterbarhet, du har resurser eller tillgång till resurser, eller meningsfullhet, ditt liv är värt engagemang. Det kan också vara så att de två första är låga medan den tredje är hög. Då inträder en kamp om resurser och struktur. Frustation, stress och dålig hälsa kan följa på detta tillstånd. En annan variant är att tillvaron är strukturerad och hanterbar men saknar mening. Även detta tillstånd skapar dålig hälsa. En känsla av att det man gör saknar mening och mål.
Enligt Antonovsky, som för övrigt arbetat som professor vid Ben Gurion universitetet i Bersheba, Israel. Idén bakom teorin om KASAM som fått ett så stort genomslag, fick han när han stötte på personer som överlevt fasansfulla situationer och ändå uppvisade så stort livsmod. Han började söka friskfaktorer istället för sjukfaktorer. Vad var det som höll människan frisk? Och vad var det mest farliga för en persons hälsa?
Han fann då att dessa tre komponenter som tillsammans bildar begreppet KASAM eller känsla av sammanhang är något väldigt grundläggande. Den som inte har struktur eller kan uppfatta någon struktur eller förklaring till vad som sker i omgivningen eller den som fullständigt saknar resurser till att förverkliga planer och idéer och/eller den som (kanske till följd av dessa första två) också saknar mening med livet, då är det lätt att förstå att känslan av sammanhang är svag.
Bild: Aaron Antonovsky
Arne Jarrick, svensk professor i historia, har år 2005, skrivit tänkeboken Behovet att behövas. Jarrick besökte även det året sociologiska institutionen vid Umeå universitet som en del av arbetet kring boken. I seminarierummet följdes presentationen av en livlig diskussion eftersom boken stället frågan på sin spets. Kan man till och med dö om behovet av att behövas under en allt för lång tid inte uppfylls? Jarrick går tillbaka till tiden som inte ens historikerna vet så mycket om, men boken tar upp allvarliga och viktiga frågor och jag ställer frågan, varför har inte myndighetspersoner och beslutsfattare sett detta behov och kunnat göra kopplingen till KASAM?
En stor del av vårdproblematiken skulle troligen få en annan utgång om man tog hänsyn till dessa livsviktiga behov när man möter deprimerade, trötta eller utstötta. Kanske har de en idé, kanske bär de en liten skatt? Kanske behövs de för någon annan? Och troligen blir de friska när detta hittas!!!!
Bön: Herre led oss dag för dag till att hitta denna skatt i varandra. Hitta den skatten i oss själva och i varandra. Den skatten som är Du.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar