tisdag 28 februari 2012

Över allt detta triumferar vi!

I Rom.br. 8:37 skriver Paulus: "Nej, över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek."!

Den vane Bibelläsaren känner igen sammanhanget. Ett underbart sammanhang i Romarbrevet där friheten och segern proklameras på ett fullständigt och överflödande sätt. "Ingenting kan skilja oss från Kristi kärlek" (39)

Innan Paulus kommer så här långt har han beskrivit vägen in i rättfärdighet och kallelse (28-30). "Dem han i förväg har utsett dem har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet". Under mina första år som nyfrälst var det här en av de verser som jag levde av och i! För mig såg det kristna livet alldeles ouppnåeligt ut, men vilken frihet när man läser detta! Jesus gör allt! Han kallar! Han gör oss rättfärdiga! Han skänker oss sin härlighet! Vad återstår för oss att göra? Tacka!

Sedan fortsätter han med den kända frågan: "Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss? (31)
Han skonade inte sin egen son av kärlek till oss, och ingen kan anklaga Guds utvalda. Vem kan anklaga? Kristus själv vädjar för oss.

Och sedan kommer en uppräkning, Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?
Här talas det om både yttre och inre kamp. Ångesten och nöden som kan blockera och lamslå vårt känsloliv och själsliv så till den milda grad att vi inte på minsta sätt kan "känna" Guds närvaro i prövningens stund. Då är det viktigt att vi har ordet att lita på. Ingenting kan skilja oss från Kristi kärlek. Och förföljelse och svält, det drabbas vi sällan av i västvärlden på ett öppet sätt. Däremot förekommer utestängningar och andra maktstrategier som kan vara förödande för den som halkar mellan stolarna i samhällets byråkrati. Fysisk svält får väl anses vara utomordentligt ovanligt i vår del av världen, men många drabbas fortfarande i vår värld. I västvärlden kanske vi snarare kan lida av känslomässig svält och ensamhet men mat tror jag de allra flesta har. Men tänk att mitt i förföljelsen bekänna Kristus - att stå fast vid sin tro, det är då ordet håller! Nakenhet, fara och svärd kan inte heller skilja oss från Kristus. Skulle vi mista vårt fysiska liv så vet vi att allt ska sammanfattas i Kristus och att vi har ett evigt liv att vänta.

Vi ska heller inte klara oss med knapp nöd! Vi ska triumfera! Och inte bara över dessa problem som var och en av dem är oerhört allvarliga till sina naturer utan också över änglar och andemakter, krafter i höjden och krafter i djupet eller något annat i skapelsen. Ingenting ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar