Träd fram

Idag när jag skulle göra en ganska vanlig vardagssak, besöka badhuset, så talade jag med Herren innan jag gick, Herre om du vill att jag ska möta någon särskild eller säga något ord från dig så peka ut den personen speciellt.

Senare när jag simmat klart och låg i bastun började Gud predika för mig i stället. Det blev inte något samtal. Han sa till mig, att den bönen du bad kan jag inte svara på eftersom du inte bad i enlighet med mitt ord. Har jag inte sagt dig, sa Herren, att du ska gripa varje tillfälle, att du ska stå upp i tid och otid och att tiden är kort?

Vilken läxa jag fick!


Men i tid och otid? Det är ju tillräckligt svårt att stå upp och förmana i tid. Vi vet att tiden är kort och vi ska ta vara på varje (lägligt?) tillfälle. Men att dessutom stå upp och förmana och vittna i otid det måste ju vara nästan en omöjlighet. Otiden det är väl den tiden som är oläglig om jag förstår det rätt. Den tiden är oläglig för mig, eftersom jag kanske behöver sömn, vila, mat, eller så är den oläglig för mottagaren. Han eller hon kan ju vara upptagen eller på väg någonstans, men tänk att precis då - mitt i otiden ska vi stå upp!



2 Tim 4:2 predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och  all undervisning.

För min egen del får jag börja med att stå upp i tid! Åtminstone försöka! Och vi vet att med Guds hjälp klarar vi det mesta. Om Gud är för oss - vem kan då vara emot oss?


Bön: Hjälp oss Herre att ta vara på alla tillfällen som du ger oss. Tiden är kort!