onsdag 25 april 2012

Andlig och/eller social

Många uppskattar kyrkans sociala arbete (93% enligt ny undersökning), medan få uppskattar det andliga arbetet (14% enligt samma undersökning).
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=306596
"Kristet socialt arbete utförs inte av allmän snällhet utan på direkt uppdrag av Jesus Kristus själv", säger Elisabeth Sandlund i artikeln ovan.

På #twitter framfördes också med anledning av den här artikeln ett tweet med följande text, "Men blev inte det här lite väl dualistiskt? Vad är skillnaden mellan "andligt" och "socialt"? Mer holism tack! (Joachim Elsander)

Och det i sin tur föranledde mig att göra en enkel sökning på de ord som jag läst så många, många år om. Som tagit halva mitt liv i anspråk, men jag ville se hur de definierades i SAOL. Ordet social definerades där på följande sätt: "samhällelig, samhälls-; välanpassad till samhällets krav; sällskaplig". Ordet andlig fanns inte definierat alls i SAOL vilket gjorde att jag fick gå till Wikipedia där ordet andlig definierades enligt följande: "Beteckning för det immateriella, själslivet, koncept som utgår från antagandet att människan har en inneboende ande". Wikipedia har sedan en ganska lång beskrivning som täcker en hel sida, men vill här ta fasta på endast dessa två aspekter, immaterialitet och inneboende andlighet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Andlighet

Sandlunds beskrivning av socialt arbete som något som utförs på uppdrag av Jesus visar att hon är mycket medveten om dualismen och olikheten i de två begreppen. Elsanders fråga om onödig dualism och en önskan om större holism speglar troligen en hjärtats inställning och en närhet till den "gyllene regeln". Dualismen blir ju på något sätt upphävd i kärleken. Det blir så att säga inte bara ett uppdrag det blir någonting som blir omöjligt att inte göra.

Men dualismen har ändå en mycket viktig roll att fylla. Samhällets behov är omättligt. Ju mer vi försöker mätta detta gap ju mera uppslukas vi och blir till slut till ingen nytta. För att Guds eget rike ska utbredas gäller det att söka hans rike och hans rättfärdighet först. Att söka hans röst och gå in i lydnad för hans ord. Då ska vi se att vårt uppdrag blir möjligt. Han ska ta bröden och de ska räcka. Han ska ta fröet och det ska växa upp och bli det högsta trädet. Han ska ta det lilla och föröka det. När Guds välsignelse kommer till, då växer arbetet trettifalt, sextifalt och hundrafalt. Då är det Guds andes principer som råder och inte "allmän snällhet".  Så Joachim, låt dualismen få leva kvar. Kärleksbudet är ändå sant!

Bön: Herre jag ber att vi ska söka ditt rike och din rättfärdighet först av allt. Då ska Du välsigna verket! I Herren Jesu Kristi Namn. 

1 kommentar:

  1. Hej Gun-Britt!
    Vilken fin blogg du har.

    Tack för din kommentar. Det jag ville åt var att jag inte tror att andlighet är något "lösflygande" utan att det alltid är kopplat till "kropp". Det är ett väldigt judiskt tänk. Att skilja det "andliga" från det "vanliga" är något grekerna gjorde. Det jag menar är att min andlighet alltid visar sig på något sätt praktiskt. Jag tror helt enkelt inte på att dela upp tillvaron i olika tårtbitar, andligt, vanligt, socialt etc. Men kanske var min tweet förhastad för jag tror Elisabeth Sandlund tänker på samma sätt.

    Allt gott och lycka till med skrivandet!

    SvaraRadera