Kony 2012

Youtubeklippet Kony 2012 har redan 70 miljoner tittare världen över. http://www.youtube.com/watch?v=Y4MnpzG5Sqc

Det handlar om Joseph Kony, LRA och Uganda. De händelser som beskrivs är helt enkelt fruktansvärda, men ugandiska bloggare har reagerat och sagt att de inte känner igen sig i klippet. De känner sig förminskade och de upplever även att klippet är missvisande på olika sätt. http://www.youtube.com/watch?v=Y4MnpzG5Sqc

Själv reagerade jag också starkt på klippet. Inte bara för våldet och beskrivningarna utan framförallt på sättet detta framförs. Hur Kony 2012 ska bli (läs är) en internationell kampanj. Hur internet är fyllt av röda (hatfyllda?) affischer med Kony´s ansikte på. Där segern som utlovas är hans fängslande och de osynliga barnens synliggörande.

Alla dessa människor, alla dessa soldater, allt detta blod, allt detta hat. Att bemöta ont med ont.

Jag vill inte se de här affischerna kring världen. På vilket sätt har världen blivit bättre av att vi klistrar upp hatobjekt på väggar och affischtavlor? På vilket sätt kan Konykampanjen ge hopp?

Nej! Vi som tror på Honom som frälst oss. Vi sätter vårt hopp till honom. Vi vill se Jesus upphöjd och vi vill se Guds församling i tillväxt. Vi tror på honom som kan befria! Från både yttre och inre slaveri!

Bön: Jag ber dig Herre, grip in i denna världsomspännande rörelse med din kraft, med din ande, med din kärlek. Ställ till rätta. Besegra det onda.