måndag 12 mars 2012

Cirkeln sluter sig?

Man kan dö av brustet hjärta, det är ingen myt, säger forskare idag. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/brustet-hjarta-kan-doda_6916763.svd

Orsaken är kraftig stress och kan utlösas av en kraftig emotionell upplevelse. Delar av hjärtat slutar slå och i värsta fall slutar det med döden. Fysiskt kan sprickan ibland iakttas.

Det här påminner mig om en bok som jag läste för några år sedan. Idéhistorikern Karin Johannissons utmärkta studie om en känslas förändrade användning i olika historiska rum. Boken heter Nostalgia och handlar således om känslan nostalgi.

När vi idag talar om nostalgi tänker vi på något gammalt, något sentimentalt och något som vissa längtar tillbaka till. Har du hört frågan, "börjar du bli nostalgisk"? Det nämns ibland i samband med vissa musikstilar eller om hemtrakter och byar där det finns minnen sedan barndom. Ofta benämns känslan ganska ytligt.

Tyvärr har jag inte just nu tillgång till Johannissons bok eftersom hon talar absolut bäst själv. Formuleringarna är så träffande och klara och beskrivningarna går inte så här i efterhand efterlikna, men jag vill ändå lite kort berätta poängen med det jag vill säga. Enligt Johannissons studier var nostalgia förut (16-1700-tal) ett allvarligt sjukdomstillstånd. Den drabbade riskerade ofta döden. Insjuknandet kunde ske i ett främmande land om de var utkallade som soldater och det fanns i stort sett ingen bot. Ett sakta förtvinande inträdde och personen riskerade att dö, vilket många gjorde, om inte transport till hemorten ordnades.

Bristen på kärlek, närhet till hemmet, och kända miljöer kunde alltså orsaka en så stark längtan att det fysiska tillståndet nedsattes och den sjuke blev sängliggande. Någon kanske drar på munnen och har svårt att tänka sig att detta är sjukdomsorsaken, men vem minns inte debatten om de apatiska barnen? Vissa ville ju mena att barnen överdrev, att beskrivningarna var mättade med överdrifter osv. medan många psykologer och läkare i nära kontakt med barnen kunde skriva medicinska expertutlåtanden om tillståndets absoluta allvar. Kanske led de av den sjukdom som Johannisson beskrev som nostalgia?

Och nu ser vi att brustet hjärta är heller ingen myt. Hur mycket av fysiologin samverkar med vårt psyke och vår känsla? Kanske är Bibelns målande beskrivningar inte bara målande - kanske innehåller de även medicinska förklaringar som håller än idag?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar