Därefter lyssnade Gud

Ibland kan det hända att vi upplever att något står emellan oss själva och Gud. Gud lyssnar inte som förut, eller är det vi som inte hör som förut?

I 2 Sam 21 läser vi om en hungersnöd som varade i tre år och som föranledde David att söka Herrens ansikte. Herren svarade honom: "Detta sker på grund av Saul och hans blodbefläckade hus, därför att han dödade gibeoniterna."

Gibeoniterna hade från början lurat till sig välsignelsen från Josua, som var Herrens sändebud. De klädde ut sig i slitna kläder och skor, hade utslitna vinläglar och spruckna skor. De påstod sig ha rest från ett avlägset land och de hade kommit "för Herrens, din Guds skull." (Jos 9:3-14)

Jos 9:15-20 Och Josua lovade dem fred och ingick förbund med dem att de skulle få leva, och menighetens furstar gav dem sin ed. Men när tre dagar hade gått fick de höra att männen var deras grannar, ja, att de bodde mitt ibland dem. Då bröt Israels barn upp och kom på tredje dagen till deras städer, dessa var Gibeon, Kefira, Beerot och Kirjat-Jearim. Men Israels barn angrep dem inte, eftersom menighetens furstar hade hade givit dem sin ed vid Herren, Israels Gud. Men hela menigheten knotade mot furstarna. Då svarade alla furstarna hela menigheten: "Vi har gett dem vår ed vid Herren, Israels Gud. Nu kan vi inte röra dem. Så här ska vi göra med dem: "Vi ska låta dem leva, så att inte vreden kommer över oss på grund av den ed vi gav dem."

Och nu många år senare när David söker Guds ansikte för att få ledning kring den långa hungersnöden får han svaret att det beror på att eden till gibeoniterna brutits. Många av dem dödades av Saul.

2 Sam 21:2 Då kallade kungen till sig gibeoniterna: "Vad skall jag göra för er? Och hur skall jag bringa försoning, så att ni välsignar Herrens arvedel?

Här kopplas på ett mycket konkret sätt hungersnöden och den uteblivna välsignelsen till gibeoniterna. Det folk som en gång lurat till sig välsignelsen av Josua och furstarna i menigheten. Det folk som alltsedan dess tjänat som vedhuggare och tjänare till israeliterna. Nu skulle de plötsligt begära en upprättelse för de dödade gibeoniterna. De säger att de inte vill ha någon ekonomisk ersättning och inte vill de heller döda någon israelit, men de begärde sju av Sauls söner, att de skulle utlämnas till dem för att "de skulle hängas upp inför Herren, i Sauls, Herrens utvaldes, Gibea".

Och så skedde det också.

Alla dessa som utlämnades nämns vid namn och deras ben återfördes senare och Saul och hans son Jonathan begravdes i Benjamins land (2 Sam 21:13-14).

..."Man gjorde allt vad kungen befallt. Därefter lyssnade Gud till landets bön.

Bön: Käre Herre nu ber vi dig i Jesu namn att visa oss hur vi kan agera för att öppna himlens fönster över dagens församlingar!