Nu kablas det ut i förväg att Juholt planerar sin avgång. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14244386.ab
Och trots att jag inte är politiskt engagerad, så blir jag otroligt ledsen och upprörd. Det känns som om media kan lägga över vad som helst på sossarna nu och de "köper" argumenten. Alla gamla försvarslinjer, all gruppsammanhållning verkar vara som bortblåst.
Jag har sagt det tidigare, men upprepar mig igen, till dess att någon mot stor förmodan skulle kunna övertyga mig om motsatsen.
1. Ett parti (och alldeles särskilt ett arbetarparti) kan i längden inte få förtroende om det finns en elit av icke valbara kandidater som öppet och i media tackar nej till ledande och tunga uppdrag. Varför vill ni att vi ska tro på er om ni inte ställer upp på ert eget parti?
2. Förskjutningen i mediaägandet i kombination med en inkörd allians kräver extraordinära insatser för att övertyga. S måste ha mera inflytande över media!! Helst nystartad tidning och mängder av unga bloggare och ideella som måste synas mera ute på nätet.
(som slående exempel tycker jag de senaste dygnens bevakning av S, Juholt och VU varit, samtidigt som stora demonstrationer gällande Bildts avgång genomförts på många orter i landet)
3. Den sista punkten är den som jag personligen brinner för och egentligen ingen politisk fråga. Den är ändå den angelägnaste frågan i Sverige. Vi behöver väckelse! Som går från höger till vänster. Vårt land behöver nyktra till, vi behöver se över vår moral vad gäller utbildning, arbete, samhälle, barnuppfostran, och allt egentligen. En väckelse griper in på alla dessa områden. Människor försonas, partilinjer blir renare, ja, alla berörs på ett eller annat sätt. Låt oss be för socialdemokraterna i första hand. Det är olyckligt för landet det som händer. Om ingen ledare håller måttet - hur ska då partiet kunna överleva och jag vill inte ha ett Sverige utan S.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar