Visar inlägg med etikett Vetenskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vetenskap. Visa alla inlägg

måndag 2 mars 2015

Kort replik till Bo Rothstein om religionens betydelse

Bo Rothstein skriver en artikel som fått det att storma i twitterflödet.

Artikeln är laddad med underförstådda meningar.

1. Ett bättre samhälle är ett samhälle där människor uppger sig ha tillit till varandra som medborgare samt till myndigheter och organisationer i samhället.
2. Ett bättre samhälle har mindre uppgiven korruption än ett sämre.

Rothstein inleder artikeln med förvåning över att religionens ställning ökat de senaste årtiondena. Argumenten för detta är få, KD:s plats i Riksdagen samt Israel-Palestina konfliktens karaktär. Rothstein pekar även på den kristna högern i USA som mera framträdande idag än i tidigare årtionden och århundraden. Inget av dessa argument upplever jag som uppbyggt av fakta.

Därefter gör Rothstein fyra nedslag i fyra världsreligioners program och använder dessa som argument för att världsreligionerna har det gemensamt att de hävdar att de kan skapa en bättre värld. Här måste vi ge Rothstein helt rätt. även om inblicken i världsreligionerna sträcker sig till en halv mening om vardera. Men det Bo Rothstein helt bortser ifrån är att dessa världsreligioner har olika programförklaringar och olika vägar att nå sina mål. Målen är heller inte likartade för religionerna, utan bättre samhällen nås som en bieffekt av att samhällena befolkas av mera troende människor.

Därefter kommer han in på frågeställningen, hur väl dessa lyckas i sina föresatser. Och även denna gång utan att tänka på att religionerna har helt andra mål än att skapa politiskt korrekta samhällen. (Tvärtom sa t.ex. Jesus att kejsaren/världen skulle ha sitt och Gud sitt, det sammanföll alltså inte alls, utan världens ande stod honom emot)

Sedan besvarar Rothstein frågorna med World Value index, och de sex frågor som ställs över många länder, nu senast ett hundratal. Data visar som Rothstein visar inga tydliga samband mellan tillit och religion.

Rothsteins menar att om världsreligionerna lyckats "leverera" det de utger sig för att leverera så skulle de mest religiösa länderna i detta index ha visat på att länderna blivit mindre korrupta samt att tilliten mellan samhällsmedborgarna i allmänhet ökat. Så var inte fallet i indexet utan snarare fanns motsatta värden där det såg ut som de mest religösa länderna var mest korrupta. Av detta drar han slutsatsen att religion inte skapar bättre samhällen.

Men här finns många frågetecken.
1. Vad är ett bättre samhälle?
2. Är med nödvändighet ett samhälle med låg korruption ett bra samhälle i övrigt?
3. Är ett samhälle där människor uppger sig ha hög tillit till varandra och till samhället också ett samhälle med hög grad av sammanhållning?
4. Finns skillnader i indexet mellan länder som har en majoritet av någon av dessa världsreligioner till de som innefattar flera religioner?
5. När man talar om bättre och sämre samhällen tar man ju också hänsyn till fattigdom, levnadsstandard mm. hur samvarierar dessa med religiositet?

Jag tycker att det vore mycket intressant att se en uppföljning av det som presenterats eftersom det säger något. Beror hög korruption i mycket religiösa länder på den motsatsställning som t.ex. kristendomen ger uttryck för till världen och det världsliga? Eller kan det helt enkelt bero på att de sekulariserade länderna också har mer tillförlitliga röstningssystem, vilket utgör grund för tillitsindexet?


fredag 29 november 2013

Gud, Darwin och vetenskapen

Startar kort inlägg med ambitiös rubrik. Ni som känner mig vet redan att jag inte är naturvetare och därför vågar jag mig på rubriksättningen.

Orsaken till detta nyvaknade intresse är att jag jobbar/gör arbetspraktik hos "Den förhistoriska världen" ett museum som drivs av en fristående, ideell, allkristen förening. http://www.dinosaurier.nu/
När det gäller Mats Molén och hans vetenskapssyn och arbete så presenterar han sig bäst själv eftersom jag bara hunnit läsa en bråkdel av allt material. http://www.matsmolen.se/ (jag har bara varit där i tre dagar ännu). Är man intresserad av ämnesområdet så läs gärna hans böcker eller prenumerera på tidskriften Genesis. http://genesis.nu/

Och just när jag börjat förstå några av de verkligt kluriga frågorna kring skapelse och evolution då hamnar jag mitt i ett program på kunskapskanalen som jag verkligen vill rekommendera! Men när du ser programmet, komplettera gärna det som de har som bakgrundprat, där de presenterar "vedertagna fakta" med annan läsning av andra personer. Programmet heter Finns det någon Gud? och sänds som sagt på Kunskapskanalen, nu har två delar av tre sänts och alla ligger på svt-play för nerladdning. http://www.svtplay.se/video/1621995/del-2-av-3

I programmet kommer forskare till tals från olika kunskapsskolor och bl.a. framträder flera kristna forskare. Det hävdas också i programmet att Darwin aldrig ifrågasatte Guds existens utan menade att Gud var kreatören bakom alla naturlagar, och detta skulle den anglosaxiska kyrkan omedelbart ha godtagit som troligt och en allmän kristen uppfattning blev då att naturlagarna är sköna och ett bevis för Guds existens. Men mycket har ju hänt sedan dess. Evolutionsteorin är förändrad på många sätt och det finns mycket som inte alls går att förklara med den. Vetenskapsteoretiker är hyggligt överens om att vare sig evolutionsteori eller kreationism kan betraktas som vetenskapliga teorier bl.a. av den orsaken att de inte är falsierbara. http://www.evolutionsteori.se/kreationism/vetenskapsteori/

En av de kristna forskare som medverkade var professor John Lennox, författare till Guds dödsgrävare. Han är mycket övertygande i sin argumentation, men programidén bygger på att mellan alla intervjuer presenteras en av produktionsbolagen utvald sanning som fakta, varför han i viss mån blir överkörd i sitt synsätt (i just det här programmet). Vid sökning på internet framkommer att Lennox mött och samtalat med Christer Sturmark, Humanist och i samma samtal deltar Stefan Gustavsson, credoakademin, samt Ulf Danielsson, professor. Hela tillställningen var ett samarrangemang mellan Credoakademin, föreningen Apologia och Humanisterna. http://urplay.se/Produkter/157800-UR-Samtiden-Tro-och-vetenskap-John-Lennox-moter-Christer-Sturmark

Och, just nu känns det som om man borde komma fram till poängen med hela det här inlägget. Här är det dags att säga något oerhört klokt där min tro på Gud kan ge den allra bästa förklaringen till allt, och det tror jag verkligen den kan. En dag ska vi få allt förklarat i ett nu! Det blir i himlen när alla kommer med sin skärva och plötsligt får vi klart för oss hur alla bitarna passar ihop! Men just nu här på jorden pågår denna viktiga debatt. Förut trodde jag det här inte var så viktigt men nu börjar mina ögon öppnas och jag förstår vikten av apologeter i vår tid. På alla områden och på alla nivåer. Vi måste försvara vår tro och vår kristendom eftersom om vi lämnar fältet öppet för andra krafter så växer det igen. Det är som när gamla åkrar lämnades åt sitt öde. Var och en av er som är norrlänning eller som har rest i små byar där detta hänt vet att det går snabbt. En generation av glömska så har åkern blivit skogsmark igen.

Därför ska vi inte sova! Och vi som inte är naturvetare kan i alla fall stödja dem som kämpar på det här området och understödja dem på olika sätt. Vi kan också var och en lära oss mera så att vi kan svara var och en som frågar oss om något.

Sedan ska vi aldrig glömma att den som inte orkar eller kan är lika frälst ändå. Det här är inte en individuell frälsningsfråga. Herren är hos var och en som åkallar hans namn!





måndag 25 november 2013

Behöver Gud försvaras?

För några dagar sedan blev jag av flera skäl konfronterad med en mycket stor fråga som gäller livets uppkomst och skapelsen. Som kristen tror jag på Guds ord och det innebär i praktiken att jag tror att det finns en skapare och det som är skapat har tillkommit genom Ordet. Han sade ett ord och det bara blev. Ordet innefattar alltså en intelligens (uttalandet), och ett handlande (tillblivandet). Jag tror på det så som det står beskrivet.

Men, när man konfronteras med vetenskapliga fynd och dess dateringar av dessa fynd så ser vi att mellan de olika vetenskapliga synsätten och de kristna synsätte(t/n) skiljer sig flera nollor åt i tidsangivelserna. Jorden skulle, enligt strikt biblisk modell, vara endast 6000 år. Detta tillbakavisas naturligtvis helt av vetenskapen.

Och därför finns det personer som på olika sätt försöker göra den kristna tron begriplig och förståelig även inom dessa fält. En av dessa är t.ex. Mats Molén som bl.a. har skrivit boken Vårt ursprung?: om universums, jordens och livets uppkomst samt historia, 2000. Han har också givit ut andra titlar, senast 2011, samt varit redaktör för tidskriften Genesis. Ganska snabbt ser man att den hållning som han (åtminstone) tidigare stod för har fått utstå mycket kritik och särskilt då från humanistiskt håll där kreationismen inte hålls högt. Men han har också en egen vetenskaplig sida och han driver även sedan många år muséet Den förhistoriska världen. 

Här ämnar jag dock inte att fördjupa mig i de olika frågorna kring jordens och livets uppkomst, utan snarare i en följdfråga som dök upp på google+ när jag ställde frågor i en mindre krets kring dessa svåra frågor. Det var en av mina vänner som spontant svarade på mina frågor så här: "Oroa dig inte för vad du ska svara var och en, den helige ande lägger svaren i din mun". Varpå jag lika spontant svarade att jag liksom henne inte trodde att Gud behövde försvarare, Han är ju vår försvarare, men att när nu frågorna och debatten finns sedan oöverskådlig tid och kommer att finnas till dess att Herren återkommer, så tror jag att det är vår plikt att känna till lite om detta. Åtminstone så pass mycket så att vi har hört vissa uttryck inom ämnet och kanske till och med har en uppfattning att förmedla.

Och sedan kom ytterligare en synpunkt om att frågor kring apologetik är alldeles för avancerade för att rymmas i ett så begränsat forum som en liten kommentarsruta i nämnda grupp. Och jag måste erkänna att jag fick slå upp uttrycket och det var en person (som Gud reser upp?) som försvarar tron och märkligast av allt var att vi som uttalat oss spontant och utan kunskap hade utan att vi ens visste om det rört vid en av apologetikens grunder, nämligen vara eller inte vara, där just dessa argument som vi talat om var bärande!
http://www.slef.fi/sandebudet/tb/41/ar-apologetiken-nodvandig

De flesta verkar dock ganska eniga om att "apologetik inte bara är möjlig, utan också nödvändig". Man hänvisar t.ex. till Petrus tal på pingstdagen och vissa av Jesu egna tal och härledningar. Man menar alltså att redan Petrus var apologet! Det innebär att argumentet om att "olärda män ur folket stod upp fyllda av den helige ande" inte ska förstås på fel sätt. Guds ande ingav dem vad de skulle säga men någonstans i sitt medvetande kunde de ändå plocka upp något som de tidigare känt till eller hört. I Sverige talar man ofta om Stefan Gustavsson som ledande inom apologetiken. Han driver bloggen Samtid och sanning. http://www.stefangustavsson.se/

Vill man själv läsa på och bli en kristendomsförsvarare så kan man ju börja med att läsa material på credoakademins hemsida. http://www.credoakademin.nu/ Där finns mängder av kurser och material och även nämnde Stefan Gustavssons böcker och artiklar.
http://www.credoakademin.nu/images/books/

Sedan skulle jag bara vilja nämna en bok som betydde oerhört mycket för mig som nyfrälst och tänk inte visste jag att jag läste en av de kändaste apologeterna. Clive Staple Lewis är och var betraktad som en mycket skicklig sådan och hans bok Kan man vara kristen?behandlar precis den här problematiken. I den boken gör han upp med ateism, naturalism och dualism. Han tar även upp och behandlar andra världsreligioner på ett logiskt sätt. Boken gick som radioserie i England under åren 1941-1944 och fick ett mycket stort inflytande.
http://www.slef.fi/sandebudet/tb/46/en-apologet-i-modern-tid

Slutligen skulle jag även vilja rekommendera dig att läsa den bok som credoakademin sätter som den främsta apologetiska skriften av idag. Själv har jag ännu inte läst den, men den verkar mycket intressant och är skriven av William Lane Craig och heter Till trons försvar. Boken förser, enligt förordet på hemsidan, med vetenskapliga, historiska och filosofiska argument för att förklara och försvara kristen tro. På en länk finns också möjlighet att provläsa ett kapitel och beställa boken. Vi får också av Craig veta varför kristen relativism inte håller.

Och när jag nu slutar denna (mycket) översiktliga inblick i detta fält kanske jag kan svara på frågan i rubriken. Behöver Gud försvarare?

Och eftersom Gud ordnat det så att han faktiskt har gjort sig beroende av oss människor för att föra ut evangeliet så behöver han apologeter såväl som evangelister och lärare av andra slag. Guds önskan är ju att alla människor ska nås, och kan någon räddas på detta sätt är det väl värt allt.

William Lane Craig




torsdag 1 mars 2012

Så kul...

Mitt under mitt arbete med att uppdatera, scanna och sortera intyg, betyg, och allt annat som hör ihop med att söka arbete så kommer jag då till samverkansdelen och ska kolla upp referenser. Och då ser jag att jag inte alls hållit koll det senaste året. Det ligger en avhandling från Göteborg som tar avstamp i mitt arbete. Detta är första gången det händer! Jag har blivit refererad några gånger och recenserad en gång, men inte visste jag att det fanns en färsk doktor i Göteborg som skrivit så nära mitt ämne.

Avhandlingen heter: Kvinnovärldar och barnamord: Makt, ansvar och gemenskap i rättsprotokoll c:a 1700 - 1840. Institutionen för Historiska studier. Helena Hagelin har skrivit den.
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23414/1/gupea_2077_23414_1.pdf

Så här skriver Hagelin i sina utgångspunkter:

"UTGÅNGSPUNKTER
Ingeborgs graviditet, förlossning och barnamord var en krissituation
som hon inte kunde eller fick hantera ensam. Lokalsamhället, hushållet och den värld av kvinnor hon befann sig i gjorde sitt yttersta för att
avslöja hennes hemlighet och bringa reda i den situation som uppstått. I föreliggande studie ska framför allt kvinnornas sociala sammanslutningar och deras roll belysas utifrån barnamordsprocesser.
Den engelske historikern Mark Jackson har formulerat en sammanfattning av barnamordsforskningen som på samma gång kan sägas
vara en reflektion över en lucka i densamma:
Thus, previous studies have underestimated both the extent to which women were active participiants in the legal
process and the manner in which women themselves
helped to define and maintain the boundaries of acceptable female behaviour.
2

Denna formulering sätter fingret på något av det mest centrala som
ska utforskas i denna studie – kvinnornas roll i den rättsliga processen
och i definiering och upprätthållande av normer kring kvinnlighet och
kvinnovardag. Umeåsociologen Gun-Britt Johansson berör denna
problematik när hon i sin avhandling Synderskan och lagen: Barnamord i
tre Norrlandslän 1830-1870 framhåller den utomäktenskapligt gravida
kvinnans rädsla för förlusten av sociala relationer som förklaring till
barnamorden.
3
 Där Johansson ser relationerna som avgörande för
kvinnans handling vill jag gå vidare och närmare studera, analysera
och värdera hur dessa relationer verkligen fungerade och vilka uttryck de tog sig i vardagslivet. "

Det känns så roligt när det man gjort blir läst och inte bara läst utan använt. Oj, oj, nu får jag lust att komma tillbaka till universitetet igen!

Sov Gott!

fredag 24 februari 2012

Social tillit och korruption

Statsvetaren och professorn Bo Rothstein har i många år forskat kring korruption, lycka och tillit. I en av hans senare rapporter, Social tillit,lycka, korruption och välfärdsstat, skriver han om det stora problemet kring tillit och korruption. För att ett samhälles regler och lagar ska efterföljas krävs ett viss mått av tillit till ledningen i landet. Rothstein pejlar dessa variabler och frågar; "Är social tillit nödvändig för att övervinna korruptionen eller ödelägger korruption den sociala tilliten?" Svaret på frågan är både enkel och komplicerad, då det kan finnas korruption på så många olika nivåer i samhället och det kan vara så olika utbredning. Men Rothstein svarar så här: "Att bli kvitt ett korrumperat beteende kräver således en hög grad av tillit. Det är också detta vi finner på aggregerad nivå - länder med lite korruption tenderar att ha hög grad av social tillit och vice versa. http://www.rothstein.dinstudio.se/files/SOM_2011.pdf

Han går också vidare i frågeställningen genom att fråga om det är så att det går att visa att korruption även förstör den sociala tilliten - och därmed det sociala välbefinnandet ? (säger han, eftersom den kopplingen är säkerställd). OCH han kan visa genom studier i två motsatta länder, Rumänien och Sverige, att avslöjad korruption minskar tilliten! Den minskar inte bara tilliten till dessa som utfört de korrupta handlingarna utan till "folk i allmänhet".

Korruption är alltså en allvarlig företeelse. Enligt Rothsteins erfarenhet och forskningsresultat förstör korruptionen vårt medborgerliga kitt som ska hålla oss samman. Tilliten rubbas, inte bara till makthavare, utan till människor "i allmänhet". Om den och den gör så, kanske den gör så, och vem vet hur det är med den och slutligen - hur handlar den enskilde själv i en korrupt omgivning?


Vänner låt oss hoppas och tro att Sverige ska hålla fanan högt vad gäller mutor och korruption. Låt oss slippa höra att människor mutas in i länder när de faktiskt till och med står under dödshot där. Låt oss slippa tappa förtroendet för svenska polisen. Låt det finnas en förklaring!

måndag 13 februari 2012

Behovet att behövas

Att känna sig behövd och viktig är ett grundläggade behov som människan har. Som ung och politiskt aktiv var detta en av de frågor som brann i mig. Detta är så viktigt för de flesta att det till och med kan påverka vårt hälsotillstånd att inte känna sig behövd.

Aaron Antonovsky som skrivit Hälsans mysterium, orig. 1991, har genom att anlägga ett salutogenetiskt perspektiv på hälsa kunnat visa att KASAM eller känslan av sammanhang har ett oerhört starkt samband med vår känsla av delaktighet och meningsfullhet. KASAM består av tre delkomponenter, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Han utvecklade även ett instrument där man på enkelt sätt kan ställa ett antal frågor för att mäta och få fram ett värde på en KASAM skala där ett högt värde indikerar att personen skulle klara stora påfrestningar medan ett lågt sådant värde visar på att personen har låg motståndskraft.

Komponenten begriplighet handlar om hur begriplig omvärlden ter sig. Hur förutsägbar, begriplig och strukturerad är omgivningen och det som sker i och omkring individen. Den andra komponenten hanterbarhet handlar om tillgång till resurser och att dessa finns tillgängliga för individen. Det innebär inte att personen i fråga måste äga resurserna men att det kontaktnät som han lever i har tillgång till resurser och att banden i gruppen är så goda att det finns en tillit till att resurserna skulle kunna göras tillgängliga i en viss situation som krävde det. Den tredje komponenten meningsfullhet handlar om att livets innehåll och utmaningar har en mening för individen och därmed är värda tid och engagemang.

Den skala som du får fram kan alltså variera betänkligt. Den kan vara hög på alla tre områden och då har du inte stora problem med vare sig begriplighet, din tillvaro har struktur, hanterbarhet, du har resurser eller tillgång till resurser, eller meningsfullhet, ditt liv är värt engagemang. Det kan också vara så att de två första är låga medan den tredje är hög. Då inträder en kamp om resurser och struktur. Frustation, stress och dålig hälsa kan följa på detta tillstånd. En annan variant är att tillvaron är strukturerad och hanterbar men saknar mening. Även detta tillstånd skapar dålig hälsa. En känsla av att det man gör saknar mening och mål.

Enligt Antonovsky, som för övrigt arbetat som professor vid Ben Gurion universitetet i Bersheba, Israel. Idén bakom teorin om KASAM som fått ett så stort genomslag, fick han när han stötte på personer som överlevt fasansfulla situationer och ändå uppvisade så stort livsmod. Han började söka friskfaktorer istället för sjukfaktorer. Vad var det som höll människan frisk? Och vad var det mest farliga för en persons hälsa?

Han fann då att dessa tre komponenter som tillsammans bildar begreppet KASAM eller känsla av sammanhang är något väldigt grundläggande. Den som inte har struktur eller kan uppfatta någon struktur eller förklaring till vad som sker i omgivningen eller den som fullständigt saknar resurser till att förverkliga planer och idéer och/eller den som (kanske till följd av dessa första två) också saknar mening med livet, då är det lätt att förstå att känslan av sammanhang är svag.
Bild: Aaron Antonovsky

Arne Jarrick, svensk professor i historia, har år 2005, skrivit tänkeboken Behovet att behövas. Jarrick besökte även det året sociologiska institutionen vid Umeå universitet som en del av arbetet kring boken. I seminarierummet följdes presentationen av en livlig diskussion eftersom boken stället frågan på sin spets. Kan man till och med dö om behovet av att behövas under en allt för lång tid inte uppfylls? Jarrick går tillbaka till tiden som inte ens historikerna vet så mycket om, men boken tar upp allvarliga och viktiga frågor och jag ställer frågan, varför har inte myndighetspersoner och beslutsfattare sett detta behov och kunnat göra kopplingen till KASAM?



En stor del av vårdproblematiken skulle troligen få en annan utgång om man tog hänsyn till dessa livsviktiga behov när man möter deprimerade, trötta eller utstötta. Kanske har de en idé, kanske bär de en liten skatt? Kanske behövs de för någon annan? Och troligen blir de friska när detta hittas!!!!

Bön: Herre led oss dag för dag till att hitta denna skatt i varandra. Hitta den skatten i oss själva och i varandra. Den skatten som är Du. 



torsdag 9 februari 2012

Oskrivet blad

Upplysningstidens Rousseau talade om att barnen föds som oskrivna blad. Sedan dess har teorierna varit många. Vi vet att något finns som kallas arvssynd. Denna är ytterst omodern att tala om, men det handlar om ett arv som är socialt, medicinskt, kulturellt och biologiskt. Barnen föds inte in i ett vacuum utan de har vissa saker med sig,  den genetiska ärftligheten för det första men de föds också in i en kultur ett sammanhang som präglat föräldrarna och generationerna före det. Med Pierre Bourdieu kunde vi lika gärna kalla arvssynden för habitus. Detta kända begrepp som används på många olika sätt har ett oerhört djup. Han talar om mönster ristade i själen sedan generationer, dessa mönster påverkar oss mera än vi tror och leder oss i våra val och positioner i samhället, eller på de fält där vi verkar.

Som kristna vet vi att det enda sättet att bryta med dessa nedärvda kulturella, biologiska och sociala mönster är frälsning i Jesu blod. Många tycker kanske att Gud är sträng som krävde blodet från sin egen son till försoning för människornas synd. Men så svårartad var synden. Så mycket avskydde han den. Han avskydde den så mycket att han inte ville förhandla på minsta sätt med människorna. Han skulle inte ha tålt kompromisser eller nya diagnoser. Han skulle inte ha tålt undanflykter och lögner. Han tålde bara detta - offret som var livet på sin egen älskade son. Och det blodet var helt igenom rent. Han var den ende som aldrig någonsin syndat och därför kunde hans blod sudda ut mönster, om så de uppstått i hur många generationer som helst. Hans seger var nämligen en seger även över tiden! Och rummet! För alltid räcker blodet. Därför behöver vi aldrig vara rädda för arvssynden eller något. Jesu blod har burit allt.

Och apropå oskrivna blad. Nystart!

Jag bad till Gud om ledning i en fråga och ville ta en s.k. tumvers. Alltid brukar denna enkla metod kunna ge mig svar. Och idag (!) hamnade uppslaget precis på det blad där NT börjar på höger sida, men den vänstra är blank (i min Bibel). Där hamnade min tumme. Jag tänkte detta är också ledning. Gud vill säga att - Just nu är livet ett oskrivet blad, vad vill du ska stå på den sidan sedan när den är skriven?



onsdag 8 februari 2012

Fullt sysselsatt

* Inkomstbefriad
* arbetslös
* mellan två arbeten
--------------------------------
Omskrivningarna är många.
--------------------------------
Jag är säker på att du har hört talas om pensionärer som plötsligt blev så upptagna att de inte har en liten stund att träffas på ens. Och på samma sätt har du hört talas om ensamhetens gissel. Instängdhet, isolering, ensamhet, utanförskap. Att vara mellan två arbeten eller arbetslös är lite av alltihop. Vissa perioder har jag så fullt upp att det nästan överstiger det jag gjorde när jag heltidsarbetade och andra perioder kan det bli grubbel (och bön) och lite mera av inåtvändhet.

Idag är vi så vana vid att arbetsmarknaden ska definiera oss. Arbetsförmedlingen definierar mig som arbetslös fast jag gör mycket arbete. Det hjälper inte alls, eftersom de inte bryr sig ett dugg om vad jag gör. De bryr sig om ifall jag är anställd av någon som ger mig lön. Sedan om jag är produktiv eller inte på arbetet det är också en oviss fråga.

Roland Paulsen som forskat om arbete och vad vi fyller vår arbetstid med, säger till och med att det kan vara mer moraliskt att inte arbeta.http://www.dn.se/nyheter/sverige/att-inte-arbeta-kan-vara-mer-moraliskt. I boken Arbetssamhället kommer en bild fram som visar att många använder en stor del av dagen till privata ärenden och annat. Rekordet var väl någon som bara arbetade en kvart per dag. http://www.unt.se/kultur/det-meningslosa-arbetet-1003128.aspx Boken rekommenderas för övrigt varmt.



Men då finns det människor som är ivrigt sysselsatta nästan för jämnan. Åh, vad jag har avundats dessa, som inte lamslagits av meningslösheten ibland. Desto gladare blir jag när jag verkligen hittar fram till uppgifter som jag brinner för, då kan jag jobba nästan oavbrutet.

Paulus var en sådan person som alltid, alltid verkar ha varit igång. Antingen på resande fot eller om han bodde något längre tag på ett ställe så jobbade han och predikade dessutom. I Apg. 18 när han var i Korinth tillsammans med de nyligen återkomna judarna Aquila och Priscilla arbetade han som sadelmakare och inte nog med detta "varje sabbat talade Paulus i synagogan och försökte övertyga både judar och greker". När Silas och Timotheus kom från Makedonien dit var han fullt upptagen av sin förkunnelse.

De flesta som lyckas väl i livet är sådana personer. Det spelar ingen roll i vilken livssituation de kommer, de finner alltid på råd. Se på Levi Pethrus, hur kan en man åstadkomma så mycket och se på Ulf Ekman och det han åstadkommit i vår tid. Ja, det är människor, och jag vet att det funnits många runt båda dessa, men om de inte skrivit, rest och producerat i den takt de gjort så skulle inte verket ha vuxit till så mycket heller.

Så om man skulle spekulera lite så här i sluttampen av inlägget. Är då den fullständigt apostoliska jämställdheten ens möjlig eller önskvärd? Visst vore det ett drömscenario, men om en väldigt lugn och stillsam person skulle dela livsvillkor med den som är mycket driftig skulle ju någon av dem tycka att det blev orättvist (?). Och så skulle grälet vara igång om vems regelverk som skulle gälla, vem skulle få tolkningsföreträde? Och, det skulle ju ledarna få. Och då...är vi tillbaka till att den frihet som Kristus vunnit för oss, den skulle ju urarta till tvång. Någon kanske invänder att det ska vara kärleken som driver till jämlikhet men vi är faktiskt väldigt olika vi människor och jag tror att det skulle vara mycket svårt. Men om grupper av människor vill försöka gör de en god sak. Andra som inte orkar, törs, kan eller vill ska inte belastas för detta. Den sonen gör fri han blir verkligen fri!