I en ny undersökning säger professor Lars Tornstam att ensamheten i Sverige minskar något. Orsaken kan vara de sociala medierna, menar han.
http://www.dagen.se/vardag/professor-ensamheten-minskar-sociala-medier-kan-vara-anledningen/
De sociala medierna fyller många funktioner. Jag är en av dem som kan vittna om att de är viktiga för mig. Det är fantastiskt att alla röster kan få höras, att vem som helst kan tilltala och få svar från etablerade personer på olika områden. Det är också fantastiskt att vi kan nå världen och världsdelar under bråkdelar av en sekund och att vi kan skaffa oss kunskap om ett ämne mycket snabbt. Till och med känslor kan i viss mån förmedlas mellan vänner, med hjälp av skype, bilder, känslosymboler och ord. Ja, jag tror att medierna kan fylla många tomrum, men det finns även risker.
I samvaro med andra människor har vi kanske blivit så vana vid interaktion via nätet att mobilen eller datorn inte ens får vara i fred vid dessa tillfällen. Då kanske man börjar tangera ett övermått i sin mediala konsumtion. Eller när varje familjeögonblick, varje stor händelse, varje ömsint känsla ska delas med något hundratal människor för att verkligen bli verkligt, då är det nog samma sak. Ibland när jag är ute och går och ser något vackert och har glömt min telefon hemma så tänker jag på Maria, som fick en sådan skatt att gömma i sitt hjärta. Vi behöver samla skatter till himlen, där mott och mal inte förstör.
Men åter till ensamheten. Även om den minskar så vet vi att svenskarna har legat i topp när det gäller andelen som bor i ensamhushåll, som skiljer sig, som skaffar få barn per familj o.s.v. Alla dessa fenomen är kända sedan lång tid och när årtionde läggs till årtionde så är det inga tillfälligheter vi talar om. Det finns ensamma i alla åldersgrupper. Gamla, medelålders, yngre och barn, alla kan vara ensamma idag! Men ensamheten och avskildheten blir för många en sådan vana att människan lär sig att inte sakna närhet och kärlek.
Självklart vill inte Gud att det ska vara så här. Han har skapat oss till ett beroende. Ett beroende av honom och ett beroende av varandra.
Ps 68:6 Gud i sin heliga boning är de faderlösas fader och änkors försvarare. 7. en Gud som ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka. Men de upproriska måste bo i en öken.
När de ensamma har ett hem, då är det något annat än att umgås via sociala medier. I ett hem förekommer interaktion på så många andra plan. Hemmet ger en grundtrygghet - där kan en människa leva och där kan hon dö. I ett hem planerar man tillsammans och ger sitt liv för varandra. Så tänkte Gud om församlingen. Att den skulle vara mera än vanliga organisationer - den ska vara livet självt. I den ska vi leva och allt som är utanför hör inte till det sanna livet.
Men människan idag längtar ofta bort, vill fly, in i alkohol, droger, resor, karriär - och då blir det ju en slags ökenliv, men med dagens möjlighet till kommunikation kvar.
Jag vill att vi gemensamt ska be om upprättade församlingar och familjer och hem att bo i som passar alla åldrar oavsett kön, ålder, klass och etnicitet. Där människan är människa i första hand. En människa i beroende av Gud.
Bön: Jag ber att du Herre tar dig an de faderlösa och änkorna, men också andra ensamma. Jag ber Herre att du upprättar hem där församlingen kan växa till. I Jesu namn.
tisdag 23 april 2013
måndag 22 april 2013
Gud visar sin makt
Gud som har skapat allt i himlen och allt på jorden är inte tillfreds med många av våra lagar och beslut. OFTA glömmer människan att det är Gud som skapat jorden och människan och inte tvärtom.
När jag idag skrivit ett tweet om att Jesus ska komma tillbaka och att alla knän ska böjas inför honom så fick jag ett svar som antydde att jag på något sätt hade "morbida" önskningar om underordning och att varför skulle någon börja sig för "DIN" (min) Gud?
Svaret på den frågan är ju så oerhört enkel. Min Gud är min för att jag tror och litar på honom, men han äger mig, jag äger inte honom. Han skapade himmel och jord och människan, skapelsens krona! Gud älskar oss! Gud gjorde oss lika sig själv! Gud ser på oss med goda ögon och följer vars och ett av våra liv med största intresse. Men VI kan inte skapa Gud!
Många (som inte är kristna) tänker så här, att eftersom Bibeln är skriven av människor så är också deras Gud "uppfunnen" av människor. Men tänker man så, då har man vänt på hela skapelsen. Bibeln skrevs med den Helige Andes ledning och dessa böcker som Bibeln består av är i sina minsta beståndsdelar sammanlänkade och hopkopplade på många nivåer. Den handlar både om det som varit, det som är och det som ska komma. Den förutsäger händelseförlopp på detaljerade sätt och när Jesus kom uppfyllde han väldigt många profetior som uttalats i Gamla testamentet.
Därför kan vi som är kristna verka i full tillförsikt! Vi har en fast grund att stå på och vi vet på vem vi tror. Och vi vet också att Gud i sin kärlek ordnat saker och ting till det bästa för människan och för vår samvaro här på jorden och när vi inte lever så som Gud vill så åsamkar vi hans hjärta sorg och bedrövelse. Ibland måste Gud skingra fienderna som hopar sig kring oss.
Ps. 68:1 Gud står upp, hans fiender skingras, de som hatar honom flyr bort från hans ansikte. 2. Som rök drivs de bort, fördrivs de av dig, som vaxet smälter av eld, förgås de ogudaktiga inför Gud.
Detta låter kanske mindre angenämnt, men de rättfärdiga gläder sig när det här händer.
3. Men de rättfärdiga är glada, de fröjdar sig inför Gud och jublar av glädje!
Vilken dag! Vilken glädje! Jag ser fram emot att många "fiender" ska skingras. Mina fiender har inte människonamn, utan de verkar i det fördolda och förvränger rätt och rättfärdighet. De tränger in i skolor och i böcker, i underhållning och i tidsanda och fördärvar släkten som kommer och som nu växer upp. Men när dessa fiender skingras då får vi jubla och sjunga!
4. Sjung till Herrens ära, prisa hans namn! Bered väg för honom som drar fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, gläd er inför honom.
När jag idag skrivit ett tweet om att Jesus ska komma tillbaka och att alla knän ska böjas inför honom så fick jag ett svar som antydde att jag på något sätt hade "morbida" önskningar om underordning och att varför skulle någon börja sig för "DIN" (min) Gud?
Svaret på den frågan är ju så oerhört enkel. Min Gud är min för att jag tror och litar på honom, men han äger mig, jag äger inte honom. Han skapade himmel och jord och människan, skapelsens krona! Gud älskar oss! Gud gjorde oss lika sig själv! Gud ser på oss med goda ögon och följer vars och ett av våra liv med största intresse. Men VI kan inte skapa Gud!
Många (som inte är kristna) tänker så här, att eftersom Bibeln är skriven av människor så är också deras Gud "uppfunnen" av människor. Men tänker man så, då har man vänt på hela skapelsen. Bibeln skrevs med den Helige Andes ledning och dessa böcker som Bibeln består av är i sina minsta beståndsdelar sammanlänkade och hopkopplade på många nivåer. Den handlar både om det som varit, det som är och det som ska komma. Den förutsäger händelseförlopp på detaljerade sätt och när Jesus kom uppfyllde han väldigt många profetior som uttalats i Gamla testamentet.
Därför kan vi som är kristna verka i full tillförsikt! Vi har en fast grund att stå på och vi vet på vem vi tror. Och vi vet också att Gud i sin kärlek ordnat saker och ting till det bästa för människan och för vår samvaro här på jorden och när vi inte lever så som Gud vill så åsamkar vi hans hjärta sorg och bedrövelse. Ibland måste Gud skingra fienderna som hopar sig kring oss.
Ps. 68:1 Gud står upp, hans fiender skingras, de som hatar honom flyr bort från hans ansikte. 2. Som rök drivs de bort, fördrivs de av dig, som vaxet smälter av eld, förgås de ogudaktiga inför Gud.
Detta låter kanske mindre angenämnt, men de rättfärdiga gläder sig när det här händer.
3. Men de rättfärdiga är glada, de fröjdar sig inför Gud och jublar av glädje!
Vilken dag! Vilken glädje! Jag ser fram emot att många "fiender" ska skingras. Mina fiender har inte människonamn, utan de verkar i det fördolda och förvränger rätt och rättfärdighet. De tränger in i skolor och i böcker, i underhållning och i tidsanda och fördärvar släkten som kommer och som nu växer upp. Men när dessa fiender skingras då får vi jubla och sjunga!
4. Sjung till Herrens ära, prisa hans namn! Bered väg för honom som drar fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, gläd er inför honom.
onsdag 3 april 2013
Ljuvlighet
Rom 10:15 Och hur skulle någon kunna predika om de inte blev utsända? Det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet.
Ljuvliga steg. Ja, visst är det en stor skillnad på våra steg i livet. Ibland är det tunga steg och budskapet är likaså tungt, ibland är stegen lätta och energin har ingen ände, men vi vet att det budskap vi har att frambära gör våra steg ljuvliga för dem som vi möter. Stegen är ljuvliga när vi bär ut budskapet om fred för alla människor. Inte den fred som världen ger utan den frid som uppstår när vi försonas med Gud. Ljuvlighet, lydnad, kärlek, nåd, barmhärtighet och frälsning följer i dessa spår.
Ps 147:1 Halleluja, det är gott att lovsjunga vår Gud. Sådan lovsång är ljuvlig och skön.
Sådan lovsång är ljuvlig och skön. Det finns ju annan lovsång. Någon kanske lovsjunger en viss fotbollspelare, eller ett visst ishockeylag, eller är det kanske en artist eller politikers namn som man har på tungan och i sitt hjärta? Men Gud älskar när vi lovsjunger honom. Sådan lovsång är ljuvlig och skön. När vi tackar för skapelsen, dagarna vi fått och när vi visar denna tacksamhet och glädje till Herren så är det ljuvligt och skönt för hans öron.
Ps 119:103 Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun.
Vår mun blir välsignad när vi frambär lovets offer. Sötare än honung smakar det! Och när vi frambär det som Gud vill ha sagt så får vi del av denna välsignelse från honom. Ljuvliga fotsteg, ljuvlig lovsång, ljuvligt tal! Detta ska följa oss när vi går åstad i hans namn. Det följer också löften om vi gör detta!
Job 36:11 Om de lyssnar och tjänar honom får de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
Tänk vilken glädje när vi får framleva dagar i ljuvlig ro! För mig personligen har det (minsann) inte alltid varit så, men när vi vänder oss till honom och lever i och av hans ord så leder han oss på rätta vägar och vi kommer till ro, får fäste och får uppleva den ljuvlighet som följer på att lyssna till sitt hjärta.
Ordspr.b. 16:21 Den som har ett vist hjärta kallas förståndig och ljuvligt tal främjar lärdomen.
Detta löfte är också underbart. Tänk att bli kallad förståndig och att få frambära ljuvligt tal som främjar lärdom! Halleluja!
Men trots att vi får leva i ljuvlig ro betyder det inte att vi inte ska vara i rörelse. Herren för ut och han samlar ihop de som varit kringspridda. Hes 20:41 Som en ljuvlig doft ska jag ta emot er, när jag för ut er från folken och samlar er från de länder där ni varit kringspridda.
.
Men för att dessa löften om ljuvlighet ska tillfalla oss måste vi hålla fast. Hålla fast vid Jesus, hålla fast vid ordet och hålla fast vid tron. Inte lägga till och inte dra ifrån något från hans ord. Upp.b. 22:7 Se jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok.
Ljuvliga steg. Ja, visst är det en stor skillnad på våra steg i livet. Ibland är det tunga steg och budskapet är likaså tungt, ibland är stegen lätta och energin har ingen ände, men vi vet att det budskap vi har att frambära gör våra steg ljuvliga för dem som vi möter. Stegen är ljuvliga när vi bär ut budskapet om fred för alla människor. Inte den fred som världen ger utan den frid som uppstår när vi försonas med Gud. Ljuvlighet, lydnad, kärlek, nåd, barmhärtighet och frälsning följer i dessa spår.
Ps 147:1 Halleluja, det är gott att lovsjunga vår Gud. Sådan lovsång är ljuvlig och skön.
Sådan lovsång är ljuvlig och skön. Det finns ju annan lovsång. Någon kanske lovsjunger en viss fotbollspelare, eller ett visst ishockeylag, eller är det kanske en artist eller politikers namn som man har på tungan och i sitt hjärta? Men Gud älskar när vi lovsjunger honom. Sådan lovsång är ljuvlig och skön. När vi tackar för skapelsen, dagarna vi fått och när vi visar denna tacksamhet och glädje till Herren så är det ljuvligt och skönt för hans öron.
Ps 119:103 Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun.
Vår mun blir välsignad när vi frambär lovets offer. Sötare än honung smakar det! Och när vi frambär det som Gud vill ha sagt så får vi del av denna välsignelse från honom. Ljuvliga fotsteg, ljuvlig lovsång, ljuvligt tal! Detta ska följa oss när vi går åstad i hans namn. Det följer också löften om vi gör detta!
Job 36:11 Om de lyssnar och tjänar honom får de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
Tänk vilken glädje när vi får framleva dagar i ljuvlig ro! För mig personligen har det (minsann) inte alltid varit så, men när vi vänder oss till honom och lever i och av hans ord så leder han oss på rätta vägar och vi kommer till ro, får fäste och får uppleva den ljuvlighet som följer på att lyssna till sitt hjärta.
Ordspr.b. 16:21 Den som har ett vist hjärta kallas förståndig och ljuvligt tal främjar lärdomen.
Detta löfte är också underbart. Tänk att bli kallad förståndig och att få frambära ljuvligt tal som främjar lärdom! Halleluja!
Men trots att vi får leva i ljuvlig ro betyder det inte att vi inte ska vara i rörelse. Herren för ut och han samlar ihop de som varit kringspridda. Hes 20:41 Som en ljuvlig doft ska jag ta emot er, när jag för ut er från folken och samlar er från de länder där ni varit kringspridda.
.
Men för att dessa löften om ljuvlighet ska tillfalla oss måste vi hålla fast. Hålla fast vid Jesus, hålla fast vid ordet och hålla fast vid tron. Inte lägga till och inte dra ifrån något från hans ord. Upp.b. 22:7 Se jag kommer snart. Salig är den som håller fast vid profetians ord i denna bok.
måndag 11 februari 2013
QX-Gay-tolkningsföreträde!
FHI:s fjolårssiffror angående hälsa visar (precis som undersökningar tidigare visat) att homosexuella har mycket mera problem med droger, alkohol och tobak än andra.
http://www.qx.se/samhalle/22076/narkotika-och-alkohol-vanligare-bland-homosexuella
* Cannabisanvändning är fyra gånger vanligare bland homosexuella och bisesexuella
* Rökning är dubbelt så vanligt
* Och en av fyra (25%) har ett alkoholbruk som kan vara skadligt
Ulrika Westerlund, RFSL:s ordförande säger att det även ser likadant ut i andra länder.
Och sedan ges de själva som grupp tolkningsföreträde och ska uttala sig om orsaken till dessa siffror.
Orsakerna som utpekas är, enligt Westerlund, att de "miljöer" som erbjuds homosexuella att mötas på är fester och pubar och där cirkulerar mycket alkohol. Christian Möllerup, vice ordförande, menar att hatbrotten också har sin betydelse.
Hela tiden detta tolkningsföreträde! Alltid är allt samhällets fel. Ingen förklaring landar på livsstilen, antal partnerbyten osv. Allt beror alltid på andra.
På samma sätt hyllas också Jonas Gardell. Först som hedersdoktor och sedan på QX-galan nyligen halvdeles utnämnd till "drottning" och belamrad med priser och hjärtknipande tal av kronprinsessan Viktoria.
Viktoria menade att vi ska torka varandras tårar. Mycket god tanke, men med vilken rätt kan Gardell få breda ut sig i bästa sändningstid i kanal efter kanal och sprida sitt budskap.
* Först gav han ut böcker om Gud och gjorde anspråk på en "ny" Gudsbild.
* Sedan kom böcker om Jesus, och vi fick höra om en "ny" Jesus.
* Nu kommer böcker om 80-talet och Sverige har begåvats med en fullständigt ny nutidshistoria med tolkningsföreträde Gardell.
Han är omringad och kringgärdad av staten, lagen, svt och samhället. Stackars den som "minns" något annat! Som kanske minns sanningen. Att de siffror vi ser ovan är betydligt mindre alarmerande än de siffror på livsstil som fanns på 80-talet. Att de handskar som tårarna torkades med satt på händerna på en av samma stat anställd person som tog vård om sjuka. Att de av hänsyn till sitt liv och sina nära och kära föredrog att leva kvar på jorden och inte drabbas av dödlig smitta.
Det är inte många som vågar läsa Guds ord så som det står idag. En av de få modiga heter Berno Vidén. Han har i Radio Maranata talat kring detta i ett inslag som heter Kunglig gaygala.
http://maranata.se/2013/02/10/radio-maranata-kunglig-gaygala/
http://www.qx.se/samhalle/22076/narkotika-och-alkohol-vanligare-bland-homosexuella
* Cannabisanvändning är fyra gånger vanligare bland homosexuella och bisesexuella
* Rökning är dubbelt så vanligt
* Och en av fyra (25%) har ett alkoholbruk som kan vara skadligt
Ulrika Westerlund, RFSL:s ordförande säger att det även ser likadant ut i andra länder.
Och sedan ges de själva som grupp tolkningsföreträde och ska uttala sig om orsaken till dessa siffror.
Orsakerna som utpekas är, enligt Westerlund, att de "miljöer" som erbjuds homosexuella att mötas på är fester och pubar och där cirkulerar mycket alkohol. Christian Möllerup, vice ordförande, menar att hatbrotten också har sin betydelse.
Hela tiden detta tolkningsföreträde! Alltid är allt samhällets fel. Ingen förklaring landar på livsstilen, antal partnerbyten osv. Allt beror alltid på andra.
På samma sätt hyllas också Jonas Gardell. Först som hedersdoktor och sedan på QX-galan nyligen halvdeles utnämnd till "drottning" och belamrad med priser och hjärtknipande tal av kronprinsessan Viktoria.
Viktoria menade att vi ska torka varandras tårar. Mycket god tanke, men med vilken rätt kan Gardell få breda ut sig i bästa sändningstid i kanal efter kanal och sprida sitt budskap.
* Först gav han ut böcker om Gud och gjorde anspråk på en "ny" Gudsbild.
* Sedan kom böcker om Jesus, och vi fick höra om en "ny" Jesus.
* Nu kommer böcker om 80-talet och Sverige har begåvats med en fullständigt ny nutidshistoria med tolkningsföreträde Gardell.
Han är omringad och kringgärdad av staten, lagen, svt och samhället. Stackars den som "minns" något annat! Som kanske minns sanningen. Att de siffror vi ser ovan är betydligt mindre alarmerande än de siffror på livsstil som fanns på 80-talet. Att de handskar som tårarna torkades med satt på händerna på en av samma stat anställd person som tog vård om sjuka. Att de av hänsyn till sitt liv och sina nära och kära föredrog att leva kvar på jorden och inte drabbas av dödlig smitta.
Det är inte många som vågar läsa Guds ord så som det står idag. En av de få modiga heter Berno Vidén. Han har i Radio Maranata talat kring detta i ett inslag som heter Kunglig gaygala.
http://maranata.se/2013/02/10/radio-maranata-kunglig-gaygala/
tisdag 29 januari 2013
Gideon och Simson
Gideon och Simson, kan man vara mera olika? Kan kallelsen, utkorelsen från Herren ske mer olika?
När Gideon kallades var "hans ätt den oansenligaste i Manasse och jag(han) själv den ringaste i min fars hus." (Dom.b. 6:15). Och ändå tilltalade Herren honom så här: "Herren är med dig du tappre stridsman" (Dom.b. 6:12)! Och Gideon som klappade vete ut vete i vinpressen för att "gömma det för midajaniterna" var ju sannerligen inte mycket i sig själv. Han talade med Herren: "O, min Herre, varför har då allt detta kommit över oss? Och var är alla hans under...?" (Dom.b. 6:13) Ja, frågorna och tvivlen fanns sannerligen där, men Herren sade till honom: "Jag är med dig, och du skall slå midjaniterna som om de vore en enda man".
Och Gideon svarade: "Om jag funnit nåd för dina ögon, så låt mig få ett tecken att det är du som talar med mig". (6:17)
Och Herren visade sig för Gideon. Först väntade han på honom medan han iordningsställde offergåvor och sedan när Gideon lade fram sitt offer lät han eld slå ut ur klippan och förtära köttet och brödet. Då förstår Gideon att han sett Herren ansikte mot ansikte! Då gör Gideon något modigt, han går och river ner ett Baalsaltare och människorna vill nästa dag döda honom. "Men Herrens ande kom över Gideon, han stötte i hornet och fick efterföljare i abiesriterna.
Sedan vet vi att Gideon åter tvivlade och bad om tecken. Denna gång blev det ullen som han lade ut och hans bön var att daggen skulle falla på ullen men inte på marken och Herren ordnade det så. Och sedan kom denna urskiljning. Herren tyckte hela tiden folket var för talrikt och Gideon fick skicka hem dem allt eftersom. Till slut hade han endast 300 man kvar!
Men det underbaraste av allt är när Herren åter talar med Gideon om hur han ska kunna erövra midjaniternas läger. "Den natten sade Herren till Gideon: Stå upp och gå ner mot lägret, ty jag har givit det i din hand. (7:9) Men om du är rädd för att dra ner, gå då ner till din tjänare Pura och hör vad man säger där...
Om du är rädd...Herren kände Gideon. Men han kände också utgången. Han kände hans hjärta. Gideon vann seger på seger och han blev en av de bästa domarna Israel haft. Han fick 70 söner och avskaffade allt avgudaväsen. Allt det här hände fast Gud visste att han var rädd.
I det här fallet gav alltså Gud två olika möjligheter till Gideon. Om Gideon hade tillräckligt mod så kunde han gå direkt till lägret och inta det, men om han var rädd så fick han en möjlighet att gå tillsammans med sin tjänare Pura till förposterna i lägret för att bli övertygad.
Och Simson då. Gideons motpol i många stycken var han. Simson var utvald redan innan han föddes. En ängel uppenbarade sig för Manoas barnlösa hustru och sade att hon skulle föda en Guds nasir som var välsignad redan i moderlivet.
Även i det här fallet förekom tvivel och Herrens ängel fick bekräfta budskapet för Manoa. Men sedan efter det att Simson föddes verkar inga tvivel eller ingen rädsla ha funnits hos honom. "Pojken växte upp, och Herren välsignade honom. Herrens ande började verka på honom, medan han var i Dans läger mellan Sorga och Estaol. (Dom.b. 13:25)
Simson ville sedan när han var vuxen ha en kvinna ur ett annat folk och hans föräldrar tvivlade och förstod inte att tilltalet var från Herren, men det blev så att Simson skulle gå med sin far och mor till Timna för att tala med dem om kvinnan han utsett. "Men just när de kom fram till vingårdarna i Timna, kom ett ungt lejon rytande mot honom. Då föll Herrens ande över honom och han slet sönder lejonet med bara händerna som vore det en killing." (Dom. b. 14:5-6)
Det här var det första av många styrkeunder som hände med Simson. Många är så ofattbara att vi har svårt att omfatta dem med vårt förstånd.
Men vad är det jag vill ha sagt genom att jämföra två så olika gudsmän?
1. Ja, för det första att Gud inte väljer vissa typer av tjänare. De behöver inte se ut eller bete sig på något visst sätt eller komma ur någon viss släkt.
2. Sedan kan Gud kalla både den som ännu inte är född och den som är barn, eller vuxen. I vilken ålder som helst kan Herren tala till någon. Mose fick gå när han var över 80 år.
3. Många menar att "Josefvägen" är allenarådande. Alla ska gå en väg i förödmjukelse för att sedan upphöjas. Det är inte alltid så. Simson var stark från moderlivet men fick en förödmjukelse som slav efter det att en kvinna lurat av honom styrkan. Gideon gick från fullständig rädsla och osynlighet till att bli domare över Israels folk.
4. Styrka kan vara olika. När får vi i dagens läge någonsin höra talas om kraftgärningarnas gåva. Det är en andlig gåva som Simson hade. Men den är som andra gåvor - just en gåva.
Simson var aldrig rädd. Gideon var rädd. Båda tjänade Herren men på väldigt olika sätt. Gideon blev en väldigt god ledare. Simson drog med sig flera tusen i döden. Men båda var de utvalda.
När Gideon kallades var "hans ätt den oansenligaste i Manasse och jag(han) själv den ringaste i min fars hus." (Dom.b. 6:15). Och ändå tilltalade Herren honom så här: "Herren är med dig du tappre stridsman" (Dom.b. 6:12)! Och Gideon som klappade vete ut vete i vinpressen för att "gömma det för midajaniterna" var ju sannerligen inte mycket i sig själv. Han talade med Herren: "O, min Herre, varför har då allt detta kommit över oss? Och var är alla hans under...?" (Dom.b. 6:13) Ja, frågorna och tvivlen fanns sannerligen där, men Herren sade till honom: "Jag är med dig, och du skall slå midjaniterna som om de vore en enda man".
Och Gideon svarade: "Om jag funnit nåd för dina ögon, så låt mig få ett tecken att det är du som talar med mig". (6:17)
Och Herren visade sig för Gideon. Först väntade han på honom medan han iordningsställde offergåvor och sedan när Gideon lade fram sitt offer lät han eld slå ut ur klippan och förtära köttet och brödet. Då förstår Gideon att han sett Herren ansikte mot ansikte! Då gör Gideon något modigt, han går och river ner ett Baalsaltare och människorna vill nästa dag döda honom. "Men Herrens ande kom över Gideon, han stötte i hornet och fick efterföljare i abiesriterna.
Sedan vet vi att Gideon åter tvivlade och bad om tecken. Denna gång blev det ullen som han lade ut och hans bön var att daggen skulle falla på ullen men inte på marken och Herren ordnade det så. Och sedan kom denna urskiljning. Herren tyckte hela tiden folket var för talrikt och Gideon fick skicka hem dem allt eftersom. Till slut hade han endast 300 man kvar!
Men det underbaraste av allt är när Herren åter talar med Gideon om hur han ska kunna erövra midjaniternas läger. "Den natten sade Herren till Gideon: Stå upp och gå ner mot lägret, ty jag har givit det i din hand. (7:9) Men om du är rädd för att dra ner, gå då ner till din tjänare Pura och hör vad man säger där...
Om du är rädd...Herren kände Gideon. Men han kände också utgången. Han kände hans hjärta. Gideon vann seger på seger och han blev en av de bästa domarna Israel haft. Han fick 70 söner och avskaffade allt avgudaväsen. Allt det här hände fast Gud visste att han var rädd.
I det här fallet gav alltså Gud två olika möjligheter till Gideon. Om Gideon hade tillräckligt mod så kunde han gå direkt till lägret och inta det, men om han var rädd så fick han en möjlighet att gå tillsammans med sin tjänare Pura till förposterna i lägret för att bli övertygad.
Och Simson då. Gideons motpol i många stycken var han. Simson var utvald redan innan han föddes. En ängel uppenbarade sig för Manoas barnlösa hustru och sade att hon skulle föda en Guds nasir som var välsignad redan i moderlivet.
Även i det här fallet förekom tvivel och Herrens ängel fick bekräfta budskapet för Manoa. Men sedan efter det att Simson föddes verkar inga tvivel eller ingen rädsla ha funnits hos honom. "Pojken växte upp, och Herren välsignade honom. Herrens ande började verka på honom, medan han var i Dans läger mellan Sorga och Estaol. (Dom.b. 13:25)
Simson ville sedan när han var vuxen ha en kvinna ur ett annat folk och hans föräldrar tvivlade och förstod inte att tilltalet var från Herren, men det blev så att Simson skulle gå med sin far och mor till Timna för att tala med dem om kvinnan han utsett. "Men just när de kom fram till vingårdarna i Timna, kom ett ungt lejon rytande mot honom. Då föll Herrens ande över honom och han slet sönder lejonet med bara händerna som vore det en killing." (Dom. b. 14:5-6)
Det här var det första av många styrkeunder som hände med Simson. Många är så ofattbara att vi har svårt att omfatta dem med vårt förstånd.
Men vad är det jag vill ha sagt genom att jämföra två så olika gudsmän?
1. Ja, för det första att Gud inte väljer vissa typer av tjänare. De behöver inte se ut eller bete sig på något visst sätt eller komma ur någon viss släkt.
2. Sedan kan Gud kalla både den som ännu inte är född och den som är barn, eller vuxen. I vilken ålder som helst kan Herren tala till någon. Mose fick gå när han var över 80 år.
3. Många menar att "Josefvägen" är allenarådande. Alla ska gå en väg i förödmjukelse för att sedan upphöjas. Det är inte alltid så. Simson var stark från moderlivet men fick en förödmjukelse som slav efter det att en kvinna lurat av honom styrkan. Gideon gick från fullständig rädsla och osynlighet till att bli domare över Israels folk.
4. Styrka kan vara olika. När får vi i dagens läge någonsin höra talas om kraftgärningarnas gåva. Det är en andlig gåva som Simson hade. Men den är som andra gåvor - just en gåva.
Simson var aldrig rädd. Gideon var rädd. Båda tjänade Herren men på väldigt olika sätt. Gideon blev en väldigt god ledare. Simson drog med sig flera tusen i döden. Men båda var de utvalda.
Första uppdraget - Samuel!
Den senaste tiden har jag läst Bibeln mera metodiskt. Dels har jag läst från början igen, men även läst vissa böcker innan jag kommit dit. Samtidigt läser jag också alltid i nya testamtentet, valda delar eftersom Gud leder mig.
Idag föll det sig så att jag läste 1 Samuelsboken 3 om den unge Samuel. Vi känner alla till hans mor Hanna och hur hon hånades för sin barnlöshet och ändå var hon så innerligt kär för sin man, Elkana, att han gav henne "en dubbel del" (1 Sam.b. 1:5). De flesta av oss minns säkert också Hannas förtvivlan och bön inför Herren i Herrens tempel och inför prästen Elis åsyn. Löftet som gick i uppfyllelse och hur Hanna infriade sin del. Han återlämnades till Herren när han var helt ung och avvand. Sedan hade Hanna alltid en omsorg om sin son, "varje år gjorde hon åt honom en liten kåpa" och den unge Samuel fick i tidiga år gå klädd i linneefod.
Många gånger har vi också hört olika predikanter lägga ut texten kring hans första tilltal och hur han på ett så tydligt sätt fick höra Herrens röst. Detta predikas säkert ofta för att uppmuntra oss att lita på att Herren talar till sitt folk bara vi lyssnar. Men däremot har vi mera sällan hört någon predika eller berätta om vilken svår situation han blev ställd i som helt ung när han skulle bära fram sitt första budskap i Elis hus.
"Han var rädd att berätta synen för Eli" (1 Sam.b. 3:15), men Eli ropade på honom, "Samuel, min son!", han svarade: "Här är jag". Vi ser förhållandet. Och de flesta av oss känner till budskapet. Om domen över Elis hus. Om hur Elis söner hade befläckat offergåvorna och allt heligt. De hade till och med legat med kvinnor i tempelingången. Och domen kom även över den åldrade Eli för att han inte hade tillrättavisat sina söner.
Och Samuel, Samuel, som var rättfärdig hade sett allt, hört allt visste allt, och han höll naturligtvis av Eli. "Min son" - "Här är jag". Han fanns nära. Vi vet det sedan han fick sitt tilltal, att hans första tanke, det var ju att Eli ropat! Eli brukade ropa, vi förstår det, och hans andra söner fanns inte nära - det var Samuel som fanns nära, det var Samuel som brukade svara. Och det var Samuel som fick inviga sin profettjänst på detta svåra sätt.
17 Då sade Eli: "Vad var det han sade till dig? Dölj det inte för mig! Må Gud straffa dig både nu och senare, om du döljer för mig något enda ord av det han sade till dig".
Samuel talade då om allt och dolde ingenting.
Vilket uppdrag! Och tänk att han fick mandat av både Gud och människor. "Herren fortsatte visa sig"...och "Samuels ord kom till hela Israel" (1 Sam.b. 4:1)
Bön: Herre, lär oss lyda även när det är obekväma och jobbiga saker det gäller.
Idag föll det sig så att jag läste 1 Samuelsboken 3 om den unge Samuel. Vi känner alla till hans mor Hanna och hur hon hånades för sin barnlöshet och ändå var hon så innerligt kär för sin man, Elkana, att han gav henne "en dubbel del" (1 Sam.b. 1:5). De flesta av oss minns säkert också Hannas förtvivlan och bön inför Herren i Herrens tempel och inför prästen Elis åsyn. Löftet som gick i uppfyllelse och hur Hanna infriade sin del. Han återlämnades till Herren när han var helt ung och avvand. Sedan hade Hanna alltid en omsorg om sin son, "varje år gjorde hon åt honom en liten kåpa" och den unge Samuel fick i tidiga år gå klädd i linneefod.
Många gånger har vi också hört olika predikanter lägga ut texten kring hans första tilltal och hur han på ett så tydligt sätt fick höra Herrens röst. Detta predikas säkert ofta för att uppmuntra oss att lita på att Herren talar till sitt folk bara vi lyssnar. Men däremot har vi mera sällan hört någon predika eller berätta om vilken svår situation han blev ställd i som helt ung när han skulle bära fram sitt första budskap i Elis hus.
"Han var rädd att berätta synen för Eli" (1 Sam.b. 3:15), men Eli ropade på honom, "Samuel, min son!", han svarade: "Här är jag". Vi ser förhållandet. Och de flesta av oss känner till budskapet. Om domen över Elis hus. Om hur Elis söner hade befläckat offergåvorna och allt heligt. De hade till och med legat med kvinnor i tempelingången. Och domen kom även över den åldrade Eli för att han inte hade tillrättavisat sina söner.
Och Samuel, Samuel, som var rättfärdig hade sett allt, hört allt visste allt, och han höll naturligtvis av Eli. "Min son" - "Här är jag". Han fanns nära. Vi vet det sedan han fick sitt tilltal, att hans första tanke, det var ju att Eli ropat! Eli brukade ropa, vi förstår det, och hans andra söner fanns inte nära - det var Samuel som fanns nära, det var Samuel som brukade svara. Och det var Samuel som fick inviga sin profettjänst på detta svåra sätt.
17 Då sade Eli: "Vad var det han sade till dig? Dölj det inte för mig! Må Gud straffa dig både nu och senare, om du döljer för mig något enda ord av det han sade till dig".
Samuel talade då om allt och dolde ingenting.
Vilket uppdrag! Och tänk att han fick mandat av både Gud och människor. "Herren fortsatte visa sig"...och "Samuels ord kom till hela Israel" (1 Sam.b. 4:1)
Bön: Herre, lär oss lyda även när det är obekväma och jobbiga saker det gäller.
onsdag 19 december 2012
Läs hela Bibeln från Eden till Patmos
Rubriken på det här blogginlägget är också namnet på en bibelstudiegrupp på facebook. Jag blev inbjuden i gruppen när de hunnit några kapitel in i 1:a Mosebok så jag fick börja med att läsa ikapp. Det är nämligen en del av vitsen att man är ikapp, d.v.s. läser samma avsnitt på samma dag. Man läser två kapitel och sedan kan man reflektera, ställa frågor, göra mindre utläggningar osv. angående det man nyss har läst. Det är en levande och fin grupp med både nybörjare och med avancerade bibellärare. Börja gärna delta du också! Vi har nu hunnit fram till kapitel 25-26 och antingen läser du allt eller så hoppar du bara in.
http://www.facebook.com/groups/431587306903561/
Inger Lindau leder gruppen.
Idag har jag reflekterat över hur tålmodig och klok Isak var i filisteernas land när de greps av avundsjuka för hans rikedom. De körde först iväg honom, de började anse honom som för mäktig och sedan när han påbörjade arbetet med att gräva upp de brunnar som Abraham en gång anlagt så blev varje brunn ett tvisteämne. Konkurrens uppstod trots att Isak hade full rätt till brunnarna, men i stället för att tvista och få rätt i sak så lämnade han brunn efter brunn efter sig och grävde så tills dess att brunnen kunde brukas i full frihet. I Rehobot, fick han den platsen och sade: "Nu har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss i landet."
Här följer han sin far Abram/Abrahams linje. Vi minns de gånger delning skedde mellan honom och Lot, alltid gick han undan, till det som var kargt och inte såg ut att vara av värde. Vi vet också att Jesus själv förkastades, trots att han var en utvald hörnsten. (Apg 4:11)
Ofta är det så att det som världen ser ner på och ringaktar, det högaktar Gud. Det som människorna aktar för intet det är det levande templet som Herren bygger. Och redan här, i gamla förbundet, ser vi hur lydig Isak var mot Herren. Han flyttar sig, tvistar inte, gräver nytt, inviger en plats men hinner inte slå sig till ro där när Herren kallar honom vidare till nästa plats.
Bön: Tack Herre för förmånen att läsa ditt Ord tillsammans med andra. Välsigna oss alla med din Helige Andes kraft och hjälp så att vi förstår vad vi läser.
http://www.facebook.com/groups/431587306903561/
Inger Lindau leder gruppen.
Idag har jag reflekterat över hur tålmodig och klok Isak var i filisteernas land när de greps av avundsjuka för hans rikedom. De körde först iväg honom, de började anse honom som för mäktig och sedan när han påbörjade arbetet med att gräva upp de brunnar som Abraham en gång anlagt så blev varje brunn ett tvisteämne. Konkurrens uppstod trots att Isak hade full rätt till brunnarna, men i stället för att tvista och få rätt i sak så lämnade han brunn efter brunn efter sig och grävde så tills dess att brunnen kunde brukas i full frihet. I Rehobot, fick han den platsen och sade: "Nu har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss i landet."
Här följer han sin far Abram/Abrahams linje. Vi minns de gånger delning skedde mellan honom och Lot, alltid gick han undan, till det som var kargt och inte såg ut att vara av värde. Vi vet också att Jesus själv förkastades, trots att han var en utvald hörnsten. (Apg 4:11)
Ofta är det så att det som världen ser ner på och ringaktar, det högaktar Gud. Det som människorna aktar för intet det är det levande templet som Herren bygger. Och redan här, i gamla förbundet, ser vi hur lydig Isak var mot Herren. Han flyttar sig, tvistar inte, gräver nytt, inviger en plats men hinner inte slå sig till ro där när Herren kallar honom vidare till nästa plats.
Bön: Tack Herre för förmånen att läsa ditt Ord tillsammans med andra. Välsigna oss alla med din Helige Andes kraft och hjälp så att vi förstår vad vi läser.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)