I en ny undersökning säger professor Lars Tornstam att ensamheten i Sverige minskar något. Orsaken kan vara de sociala medierna, menar han.
http://www.dagen.se/vardag/professor-ensamheten-minskar-sociala-medier-kan-vara-anledningen/
De sociala medierna fyller många funktioner. Jag är en av dem som kan vittna om att de är viktiga för mig. Det är fantastiskt att alla röster kan få höras, att vem som helst kan tilltala och få svar från etablerade personer på olika områden. Det är också fantastiskt att vi kan nå världen och världsdelar under bråkdelar av en sekund och att vi kan skaffa oss kunskap om ett ämne mycket snabbt. Till och med känslor kan i viss mån förmedlas mellan vänner, med hjälp av skype, bilder, känslosymboler och ord. Ja, jag tror att medierna kan fylla många tomrum, men det finns även risker.
I samvaro med andra människor har vi kanske blivit så vana vid interaktion via nätet att mobilen eller datorn inte ens får vara i fred vid dessa tillfällen. Då kanske man börjar tangera ett övermått i sin mediala konsumtion. Eller när varje familjeögonblick, varje stor händelse, varje ömsint känsla ska delas med något hundratal människor för att verkligen bli verkligt, då är det nog samma sak. Ibland när jag är ute och går och ser något vackert och har glömt min telefon hemma så tänker jag på Maria, som fick en sådan skatt att gömma i sitt hjärta. Vi behöver samla skatter till himlen, där mott och mal inte förstör.
Men åter till ensamheten. Även om den minskar så vet vi att svenskarna har legat i topp när det gäller andelen som bor i ensamhushåll, som skiljer sig, som skaffar få barn per familj o.s.v. Alla dessa fenomen är kända sedan lång tid och när årtionde läggs till årtionde så är det inga tillfälligheter vi talar om. Det finns ensamma i alla åldersgrupper. Gamla, medelålders, yngre och barn, alla kan vara ensamma idag! Men ensamheten och avskildheten blir för många en sådan vana att människan lär sig att inte sakna närhet och kärlek.
Självklart vill inte Gud att det ska vara så här. Han har skapat oss till ett beroende. Ett beroende av honom och ett beroende av varandra.
Ps 68:6 Gud i sin heliga boning är de faderlösas fader och änkors försvarare. 7. en Gud som ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka. Men de upproriska måste bo i en öken.
När de ensamma har ett hem, då är det något annat än att umgås via sociala medier. I ett hem förekommer interaktion på så många andra plan. Hemmet ger en grundtrygghet - där kan en människa leva och där kan hon dö. I ett hem planerar man tillsammans och ger sitt liv för varandra. Så tänkte Gud om församlingen. Att den skulle vara mera än vanliga organisationer - den ska vara livet självt. I den ska vi leva och allt som är utanför hör inte till det sanna livet.
Men människan idag längtar ofta bort, vill fly, in i alkohol, droger, resor, karriär - och då blir det ju en slags ökenliv, men med dagens möjlighet till kommunikation kvar.
Jag vill att vi gemensamt ska be om upprättade församlingar och familjer och hem att bo i som passar alla åldrar oavsett kön, ålder, klass och etnicitet. Där människan är människa i första hand. En människa i beroende av Gud.
Bön: Jag ber att du Herre tar dig an de faderlösa och änkorna, men också andra ensamma. Jag ber Herre att du upprättar hem där församlingen kan växa till. I Jesu namn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar