De kommer

Amanda Sandberg var en frälsningssoldat, född 1873 i Överklinten, Bygdeå, som efter att ha besökt Frälsningsarméns internationella kongress 1914 författade sången, De komma från öst och väst. (källa:wikipedia) Hon författade även många andra sånger som ofta sjungs på möten.

Jag minns när jag var liten att De komma från öst och väst sjöngs i mitt hem trots att det inte var något frikyrkligt hem. Men även andra sånger med glada, enkla melodier hittade vägen in i många hem. Och just när det gäller den sången så hade den blivit sjungen och sjungen så många gånger att när jag sedan blev frälst och började sjunga den i församlingen så hade texten till att börja med ett ganska ytligt innehåll för mig. Visst förstod jag och tänkte att det är underbart att vi alla ska samlas ihop och att Gud har räknat in oss alla, men jag tänkte nog aldrig på att jag skulle få uppleva mycket som återspeglas i alla dessa sångverser.

De komma från öst och väst, de komma från syd och nord.

Alla folkslag, alla länder, gränserna försvinner, och i det enskilda livet ser vi korset, när de utsträckta armarna, mot rövarna på korset möter himlen i Faderns vilja och jorden och underjorden i mörkrets aktivitet, men också förlust.

Att sitta till bords med Jesus en gång och höra hans välkomstord

Här möter vi det tillkommande. Jesu återkomst, det fullkomliga! Men vi kan under livets gång få glädja oss åt att dela bord med mästaren och få höra hans välkomstord genom syskon och de som älskar Herren.

Och skåda hans härlighet

Upp 21:23 Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet.

Detta fantastiska väntar vi på och vi tror på att Jesus ska komma tillbaka till oss för att slutföra sin plan. Men under tiden vi väntar så har vi den härlighet som är oss given genom den Helige ande. Den härlighet som blir synlig i församlingen. I det ljus som var och en av oss har att förvalta och låta lysa fram genom de bräckliga kärl som människan är.

Taga del av sång och spel uti all evighet

Aktivitet, glädje, ljus och fortsatt tjänst inför tronen väntar. Bilderna av himlen som overksam är en stor lögn för att få det himmelska att verka ointressant. Vi kommer att ha medvetande och kropp, vi kommer att kunna glädja oss och känna oss hela. Där har allt som splittrar och sårar försvunnit, där har tårarna torkats och där får vi leva i enhet och sanning. Rättfärdigheten är fullständig, men till dess han kommer bygger vi Guds rike på jorden.

Fortsätter vi i sången så ser vi att de kommer från stormiga hav, från höga berg och från djupa dalar. Så är livet idag också. Idag använder inte ungdomarna det här sättet att prata, de talar om att vissa saker suger, andra saker duger, osv. men oavsett generation så kan man sätta sig in i djup sorg (dalen), stor hänförelse och glädje (berget) och det stormiga havet, när vi hamnar i konflikt med omgivningen. Allt detta händer oss, och den som aldrig prövas i sin tro kanske har en ofarlig tro. Fienden har ingen anledning att angripa den som inte utmanar.

Versen därpå handlar om befrielse ur jordens tvång. Ja, det är också ett ord man kunde skriva en hel del om. System, organisation, tvång! Ett barn som protesterar kanske säger: "är jag tvingad?" Och som förälder kan man då stå på sig om man vet att det leder till något gott, det tillfälliga tvånget, men här åsyftar nog författaren något större. Tvånget att anpassa oss till jorden, att finnas i dessa sammanhang som inte är byggda med himmelska principer utan har helt andra mål och ambitioner.

Men hela sången slutar med en påminnelse om himlen, "de kära som gått förut, där väntar oss dagen lång" och slutstrofen handlar om att änglarna sjunger en välkomstsång.

Och hela detta underbara hopp vi har fick lärjungarna skåda in i. Jag tänker på när Petrus, Jakob och Johannes fick följa Jesus upp på förklaringsberget (Luk 9) och Petrus blev så ivrig och ville bygga hyddor för att stanna kvar där, men dagen därpå gjorde Jesus som han brukade.

Luk 9:37 När de dagen därefter, kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor.

Tjänsten, kallelsen, vardagen.