Hoppa av glädje

Det är inte så ofta vi hoppar av glädje! Ofta när vi blir glada har vi som vuxna lärt oss ett kroppsspråk som inte innefattar att hoppa upp och ner av glädje. Men när vi gör det så är det verkligen en spontan handling som i sin nakenhet visar precis hur vi känner. Detta går inte öva in. Skuttet kommer i stunden!

I Apostlagärningarnas tredje kapitel får vi läsa om en vuxen man som hoppar av glädje. Orsaken är  den att han botades från sin livslånga lamhet och därmed den prövande situation som det måste ha inneburit att få sin försörjning genom tiggeri! Undra på att han var glad. Han inte bara hoppade upp, utan sedan följde han apostlarna in i templet, "och han gick och hoppade och prisade Gud". Så lycklig - så befriad! Och än idag gläds vi med den mannen när vi läser om hur han botades - genom ett ord från Herren.

Även i Lystra (Apg 14) kan vi se en man som varit lam sedan födseln och som hoppar upp när han blir helad. Och även där förstår vi mannen och hans glädje. Inte svårt att förstå att den som aldrig kunnat gå och sen plötsligt kan gå börjar hoppa.

Vi ser också i Malaki löften om att vi ska få fröjda oss och hoppa av glädje!

Malaki 4:2 Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur sitt bås.

Där jag är uppvuxen, i byn Maltträsk i Västerbottens län, hade vi ett litet jordbruk med två - tre kor och ibland någon eller några kalvar, och fast det var så få som skulle ut på sommarbete, minns jag hur vilda och galna korna och kalvarna var. Vilket liv! Vi fick hålla oss ur vägen när de kom rusande ut! Hur glada de var kunde de inte förmedla men vi såg hur yra de var i sin frihet!

Men sedan finns ett ställe där Herren nämner att vi ska hoppa av glädje och det ordet är inte lika lätt att förstå som de andra orden.

Lukas 6:22-24 Saliga är ni, när människor  hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er, allt för Människosonens skull. Gläd er på den dagen, ja, hoppa av glädje! Ty, se er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde era fäder med profeterna.

Visst vet vi att vi kan få utstå förakt och förföljelse och visst vet vi om att vi ska dela Kristi lidande och visst har vi hört att vi ska vara tålmodiga och vända andra kinden till och ...

Men detta! Att mitt i detta svåra glädja sig, och inte bara glädja sig stillsamt och försynt utan med jubel och hopp. Vi ska hoppa av glädje när vi skymfas!

Halleluja! Vilken vishet i Herrens ord. Hjälp oss Herre att när vi är i den situationen - minnas detta ord, ta det till oss, och hoppa av glädje!

Förvaltaren Kusas hustru

1 Kor 4:2 Av en förvaltare krävs att han visar sig pålitlig.

Vi som är Kristi medarvingar har fått mycket att förvalta. Och den som förvaltar andras pengar eller egendom har också ett stort ansvar. Han eller hon måste vara pålitlig. Inte ta undan åt sig själv. Inte väga upp felaktiga mått. Inte gå utanför de ramar som förvaltarskapet gett vid handen.

I Bibeln nämns en förvaltare vid namn Kusas. Men han nämns inte för någon egenskap han besitter och vi får aldrig veta hur han sköter sitt förvaltarskap. Ingenting säger om han sköter det bra eller dåligt. Vi får heller inte veta om han är högt avlönad och om tjänsten som förvaltare till Herodes medförde mycket av status i samhället, eller om en sådan förvaltare arbetade i det fördolda. Endast en sak berättar Bibeln om denne man och det är att hans hustru Johanna var en av kvinnorna som följde Jesus och som tjänade honom med vad hon ägde.

Luk 8:3 vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde.

Hon nämns i ett sammanhang där vi ser att Jesu tjänst är intensiv.

Luk 8:1 Därefter vandrade Jesus från stad till stad och från by till by och predikade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom 2. och även några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, från henne hade sju onda andar farit ut, (vidare..)

Hela tiden samlades mycket folk där de drog fram. Vi förstår att alla deltog i tjänsten kring Jesus på olika sätt och att kvinnorna som följde hade sina särskilda uppgifter. Men det reser sig frågor kring Johanna.

Hur kunde det komma sig att hon kunde lämna hemmet och vara ute i tjänst för Jesus? Hur såg hennes hemsituation ut? Och hur kom det sig att hon kunde tjäna Herren med ägodelar? Det måste ju betyda att Kusas också sympatiserade med Jesu tjänst, men kanske var praktiskt förhindrad att delta. Det verkar ju inte sannolikt att hon skulle kunna tjäna med ägodelar mot sin mans vilja.

Och då inställer sig nästa fråga: Hur såg Herodes på sin förvaltare? Och hur såg Herodes på Jesus?

Vi vet att Herodes ville döda Jesus när han föddes och vi vet att han åstadkom en mängd mord på barn i tron att kungasonen var bland dem. Vi vet också att Jesus hade lågt förtroende för Herodes och kallade honom "den räven" och vi vet att Herodes var den som tvådde sina händer inför beslutet att korsfästa Jesus. Han hade också varit mycket nyfiken på Jesus och uttalade att han ville träffa honom.

Luk 9:9 Herodes sade: "Johannes har jag halshuggit. Vem är han som jag hör sådant om?" Och Herodes ville gärna träffa Jesus.

Vi känner även till gästabuden hos Herodes och de synder som Johannes hade anklagat kungahuset för. Därför kan vi förstå att Kusas ställning inte lätt. Att vara en pålitlig förvaltare till en kung som var mer eller mindre korrupt bör ha påverkat honom mycket. Och då kommer vi tillbaka till Johanna, hans hustru igen.

Denna hustru som var ute med Jesus och lärjungarna och vandrade från by till by och från stad till stad. Kusas hustru. Var det inte känt vem hon var? Och hur påverkade agerandet hennes makes ställning?

Ja, det är många obesvarade frågor. Vi kan undra över henne och hennes situation, men texten ger inte svar på hur det kom sig att hon var med i skaran.

Maria Magdalena

Hon är skökan

Jesus varnar oss flera gånger för falska profeter. I matt 24:4 säger han. "Se till att ingen bedrar er", (5) Ty många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias och de ska leda många vilse. Vi vet också att det finns många villoläror idag. Många dricker ur usla brunnar och herdarna är lejda och har inte omsorg om fåren.

Men skökan och vilddjuret de tycker vi kanske det är lättare att känna igen. Manifestationerna är så tydliga i vår tid och det är lätt att säga: "Där är hon", "där är  han", men enligt N.P Wetterlund i Andens lag, ska man verkligen se upp med alla försök att kategorisera och på förenklade sätt inringa odjuret, då kan det sluta med: "att just det finger, som så pekar, är skökofingret".

Wetterlunds böcker är annorlunda i sitt språk och i sin form. Han har ibland blivit kallad kristen mystiker och visst gränsar texten stundtals till mysticism men tonen är klar och han är bibeltrogen i sina utläggningar. Det kapitel där han beskriver vilddjuret är nog den absolut bästa beskrivning man kan få av skeendet i tiden. Här ska jag dock bara nämna något lite kort. Wetterlund konstaterar dock att även om vi inte kan lokalisera vilddjuret i allt dess djup så sitter "skökan på de 7 kungsbergen i Rom, det är, på det sjuhövdade kungsdjuret i Rom." (...) "Sålunda: såsom skökan icke är en lekamlig kvinna, och de berg, på vilka hon sitter, icke är lekamliga berg, så bor hon icke heller i det lekamliga Rom rätt och slätt".
(...)
"Och hon heter: "Det stora Babylon". Ty hennes ande är det gamla Babels hedningaande, som levat upp i Roms hedniska ande och sedan blivit hennes ande." (...) "Lägg märke till - säga vi än en gång - denna ängelns fingervisning om en andlig uppfattning av skökan. Den lär oss, att hon visserligen har sitt stamhåll i Rom; men den varnar oss för att ensidigt lokalisera henne eller tänka henne innesluten i ett visst rum eller bunden vid en viss yttre plats; så att blott jag icke är där eller där eller går dit eller dit , så är jag fri skökan. Nej, så lätt är jag henne icke kvitt. Saken ligger djupare än så. Ty det är ju fråga om en skökosak, en otuktssak. Och all sådan är en smygande hemlighet som undandrager sig allas ögon. Just därför står på hennes panna det ordet: "Hemlighet". Hon är det hemliga Babel, som hemligen övar den förstabudssynd, vilken Babel övade öppet.

(...)

"För att kunna se skökan måste man vara i anden. Ty skökan är en förstabudsande, nämligen den fallne förstabudsanden, med skenet av Kristi namn, och kan ses endast i förstabudsanden. Blott så långt man är i den, så långt ser man henne."

"Och det är bristen på denne fyrsidige all-ande, som vållar den oandliga, ensidigt materialistiska uppfattningen av henne. När det t.ex. i vår statskyrka blir tal om skökan, så pekar man vanligen på den katolska kyrkan och säger: "hon är skökan". Likaså i småkyrkorna. Där pekar man på statskyrkan och säger: "hon är skökan". Men saken är den, att just det finger, som så pekar, är skökofingret. 

Här måste jag medge att jag själv är en stor syndare. Jag har verkligen utpekat vilddjuret som absolut i det närmaste identiskt med världskyrkan och alla dess förgreningar. Särskilt gäller det nätverket av politiska, religiösa, ideologiska och ekonomiska överbyggnader som sträcker sig ut över världen i fredsälskande nit och en mängd andra övergripande agendor. Men någonstans har jag ju förstått att Vilddjuret och Skökan vare sig är lätta att undfly eller att utpeka och identifiera. Någonstans bär vi alla märken efter vilddjuret i vår kropp så länge vi lever här i tiden. Vårt kött är en ständig påminnelse om detta och vi behöver bara slå på ett nyhetsprogram ser vi följdverkningarna av detta kötts åker.

Och Wetterlund säger att skökoväsendet handlar om att vara förstabudslös. "Men så långt som hon är förstabudslös, så långt är hon skökan, hon må nu vara romersk eller luthersk, storkyrka eller småkyrka. Gränsen mellan sköka och brud ligger i hjärtat och skär tvärs igenom alla kyrkor, både stora och små. Inga kyrkomurar eller bönhusväggar utestänga skökan, som är en ande. Hon utestänges blott genom de fyra heliga och saliga allten. Så enkel är saken; och så djup och allvarlig är den."

"Och hennes hat undgår ingen förstabudsmänniska". (s.89)

Ofta talar vi om olika grader av sekularisering och förvärldsligande. Vi talar om underhållningskristendom och avguderi. Många analyserar villoläror in i minsta detalj. Men denne präst, N.P Wetterlund håller sig konsekvent till förstabudssynden. Han blandar inte in något annat. Antingen lever man i första budet eller så lever man inte i första budet. Där får vi rannsaka oss var och en.

Du skall inga andra Gudar ha jämte mig

Hör dotter, se och lyssna!

Hör dotter, se och lyssna!

Glöm ditt folk och din faders hus!

Låt konungen ha sin glädje i din skönhet.

Hör dotter, ja lyssna, lyssna till Herren, ditt huvud, han som kallat dig. Lyssna i ditt hjärta. Var stilla och inse att han är den som skapat dig. Dottern, församlingen, Guds utvalda och dyrbara ädelsten här på jorden. 

Glöm, ja, glöm, glöm inte bara din faders hus, utan glöm allt som ligger bakom dig. Glöm dina nederlag och framgångar och se på Herren, han som vunnit seger. Jesus Kristus!

Och låt, ja, låt, Konungen ha sin glädje i din skönhet! Konungen gläds åt en ren församling. Hans hjärta fröjdar sig när han ser på oss och när han ser att vi lyssnar och glömmer, och när vi låter honom få glädja sig över oss. 

ty han är din herre, för honom ska du falla ner. 

För Herren kan vi falla ner. Falla ner, inte i druckna, utan vakna, inte utarmade, men rika, inte förlorare, utan vinnare. Vi kan skatta oss lyckliga som har en Herre, en konung, ett huvud.

Församlingen är så dyrbar för Herren. Han har gett sitt liv för oss. Därför är det minsta vi kan göra för honom, att låta honom ha sin glädje i oss. Han gläds när han ser sitt folk, renade och med lyfta händer och i barnslig förtröstan och tillit veta att han som begynt ett gott verk också för det till full seger!

De anhöriga överklagar

Nu har Centrum för rättvisa offentliggjort att de överklagar domen som tingsrätten fattade idag angående stämningen av Uppsala läns landsting. Anna Rogalska Hedlund, en av de ombud som representerade kärandena, är oroad över utslaget och menar att det det ger klartecken till att filma i stort sett vad som helst. I Dagens Nyheter uttalar sig Johan Lundälv, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, och menar att han inte är förvånad över domen eftersom patienter och närstående har så svagt rättsskydd.

Själv har jag suttit och läst igenom dom och domskäl och jag måste instämma i de anhörigas reaktion som känner sig "tomma och överspelade av juridiska teknikaliteter efter domen". Jag läste översiktligt, domen är 32 sidor lång och för en person som inte är jurist är den också svår i sina olika delar. Vissa delar verkar även ha varit fullständigt nya för rätten. Lagrum ställdes mot varandra som tidigare aldrig prövats och som jag förstod det var det sjuksköterskornas brott mot tystnadsplikten som var den allra ömmaste punkten där rätten fick väga för och emot flera gånger. Denna tystnadsplikt ställdes mot något som de kallade meddelarfrihet och denna kunde i denna kontext, filmning, anses vara utökad och på det sättet skulle den kvalificerade sekretessen sättas åt sidan. (s. 20 och framåt)

Landstinget har vidgått att mannen eller hans anhöriga inte gett något tillstånd och eftersom de samtidigt vidgår en långtgående sekretess blir resonemanget kring meddelarfriheten och dess förhållande till avtalet som Titan och Tv 3 skrivit med landstinget. I det avtalet undertecknar de många ansvarsområden rörande integritet och personlig hänsyn som frikänner landstinget från sitt ansvar.

Man säger att, "I och med att sjukhusledningen således medverkat till och godkänt att filminspelningar gjordes på sjukhuset finns det anledning att utgå ifrån att sköterskorna haft uppfattningen att de inte bröt mot tystnadsplikten när de medverkade vid filminspelningen på det sätt som skett. Detta gäller oavsett om de kände till att villkor som skulle utgöra sekretssförbehåll hade uppställts eller inte."

Förstår jag det här rätt så skulle sköterskorna kunna tillämpa en annan tystnadsplikt än vad de vanligen är underställda på grund av att de inte "hade uppfattningen" att de bröt mot tystnadsplikt vid filminspelning.

De talar också om EKMR- lagen och hur den införlivats i svensk rätt. Hela förhandlingen har rört sig på en sådan nivå att folkrättsliga skyldigheter och Europadomstolens tolkning av dessa. Dessa folkrättsliga rum ställs sedan mot de andra lagrummen om tystnadsplikt och meddelarfrihet. Dessa rör helt olika områden och krockar i vissa delar med varandra och dessutom finns hela tiden detta särskilda avtal som jag tidigare nämnt.

Den meddelarfrihet som tingsrätten stöder sig på hör hemma i lagrummet YGL, yttrandefrihetsgrundlagen, och ombuden från Centrum för rättvisa menar att redan där har tingsrätten gjort ett tankefel. "Den lagen finns till för att skydda enskilda personer och ett landsting är inte en enskild person," menar de.

Ja, som sagt, skulle man gå igenom domskälen noggrannare skulle troligen bilden klarna ytterligare. Men vi kan väl helt klart konstatera att:

* Landstinget har vidgått att de saknat tillstånd från personen.
* Tingsrätten kunde konstatera att sköterskorna åsidosatt tystnadsplikten.
* Tingsrätten sedan valde att ställa tystnadsplikten mot meddelarfrihet enligt YGL och på så sätt ge dem en utökad möjlighet att tala om en patient p.g.a. filminspelningen.
* Tingsrätten i hög utsträckning beaktade filmbolaget Titans avtal med landstinget och de utfästelser som var undertecknade i det avtalet.

Nu ska de anhöriga med hjälp av Centrum för rättvisa överklaga domen. Om de ska ha någon möjlighet att vinna nästa prövning i Svea hovrätt måste de hitta nya argument och framförallt hitta sätt att kunna visa att Titan åsidosatt de åtaganden de hade ansvar för.

Om någon juridiskt insatt vill läsa domen så gör det gärna och kom med  ytterligare klargöranden!

Tidigare inlägg och hänvisningar på denna blogg under etiketten rättegång och utförlig information i hela rättsaken från början till slut finns på www.centrumforrattvisa.se

De anhöriga förlorade mot tjuvfilmarna!

De anhöriga förlorade rättegången mot Uppsala läns landsting! Jag har tidigare skrivit om den här rättegången som initierats av de anhöriga till en döende man som smygfilmats utan tillstånd. De anhöriga har tagit mycket illa vid sig av hanteringen, och landstinget sände inte ens en representant till rättegången utan lät i allt sina frågor representeras av kändisadvokaten Peter Danowsky.

Dagens Nyheter skriver idag "Döende man i dokusåpa - landstinget frias". De anhöriga ska nu i stället betala 600 000 kr, vilket utgör landstingets rättegångskostnader!

På sidan Centrum för rättvisa har man ännu inte hunnit uppdatera hemsidan med denna nyhet, men sidan är sprängfylld med stoff kring rättegången och de anhöriga ber om stöd för att driva processen (vidare?). Nu får vi se hur de orkar med detta. Om de ska överklaga står de ju inför risken att ytterligare skuldsätta sig i den här frågan.

Men hur kan det få ske? Hur kan ett landsting sälja ut filmrättigheter till ett dokusåpabolag och låta dessa gå runt i korridorer och sjukrum utan de sjukas medgivande?

Som barn och God Jul

Matt 11:25 Vid den tiden sade Jesus: "Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens skapare, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små."

Det här är en underbar sanning. Jesus uppenbarar sig för de små, dem som behöver honom. Han har lovat att vara med oss alla dagar intill tidens ände. Han kom för att frälsa och befria en hel mänsklighet. Men många tycker att de redan är fria:

Joh 8:33 De svarade honom: "Vi är Abrahams barn och har aldrig varit slavar under någon. Hur kan du säga att vi ska bli fria?"

Samma tonläge hörs idag, "hur kan du säga?", "vi är redan fria", "vi har redan allt", medan Jesus står utanför. Jesus har älskat oss så oerhört och låtit sig födas i en människas gestalt för att han i allt skulle bli som oss och denne Jesus bar all vår synd, all vår skuld, all vår smärta, all vår sjukdom, all vår nöd till korset.

Jes 9:6 Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste

God Jul till Alla! Var rädda om varann. Stäng inte Jesus ute!