Gud, Darwin och vetenskapen

Startar kort inlägg med ambitiös rubrik. Ni som känner mig vet redan att jag inte är naturvetare och därför vågar jag mig på rubriksättningen.

Orsaken till detta nyvaknade intresse är att jag jobbar/gör arbetspraktik hos "Den förhistoriska världen" ett museum som drivs av en fristående, ideell, allkristen förening. http://www.dinosaurier.nu/
När det gäller Mats Molén och hans vetenskapssyn och arbete så presenterar han sig bäst själv eftersom jag bara hunnit läsa en bråkdel av allt material. http://www.matsmolen.se/ (jag har bara varit där i tre dagar ännu). Är man intresserad av ämnesområdet så läs gärna hans böcker eller prenumerera på tidskriften Genesis. http://genesis.nu/

Och just när jag börjat förstå några av de verkligt kluriga frågorna kring skapelse och evolution då hamnar jag mitt i ett program på kunskapskanalen som jag verkligen vill rekommendera! Men när du ser programmet, komplettera gärna det som de har som bakgrundprat, där de presenterar "vedertagna fakta" med annan läsning av andra personer. Programmet heter Finns det någon Gud? och sänds som sagt på Kunskapskanalen, nu har två delar av tre sänts och alla ligger på svt-play för nerladdning. http://www.svtplay.se/video/1621995/del-2-av-3

I programmet kommer forskare till tals från olika kunskapsskolor och bl.a. framträder flera kristna forskare. Det hävdas också i programmet att Darwin aldrig ifrågasatte Guds existens utan menade att Gud var kreatören bakom alla naturlagar, och detta skulle den anglosaxiska kyrkan omedelbart ha godtagit som troligt och en allmän kristen uppfattning blev då att naturlagarna är sköna och ett bevis för Guds existens. Men mycket har ju hänt sedan dess. Evolutionsteorin är förändrad på många sätt och det finns mycket som inte alls går att förklara med den. Vetenskapsteoretiker är hyggligt överens om att vare sig evolutionsteori eller kreationism kan betraktas som vetenskapliga teorier bl.a. av den orsaken att de inte är falsierbara. http://www.evolutionsteori.se/kreationism/vetenskapsteori/

En av de kristna forskare som medverkade var professor John Lennox, författare till Guds dödsgrävare. Han är mycket övertygande i sin argumentation, men programidén bygger på att mellan alla intervjuer presenteras en av produktionsbolagen utvald sanning som fakta, varför han i viss mån blir överkörd i sitt synsätt (i just det här programmet). Vid sökning på internet framkommer att Lennox mött och samtalat med Christer Sturmark, Humanist och i samma samtal deltar Stefan Gustavsson, credoakademin, samt Ulf Danielsson, professor. Hela tillställningen var ett samarrangemang mellan Credoakademin, föreningen Apologia och Humanisterna. http://urplay.se/Produkter/157800-UR-Samtiden-Tro-och-vetenskap-John-Lennox-moter-Christer-Sturmark

Och, just nu känns det som om man borde komma fram till poängen med hela det här inlägget. Här är det dags att säga något oerhört klokt där min tro på Gud kan ge den allra bästa förklaringen till allt, och det tror jag verkligen den kan. En dag ska vi få allt förklarat i ett nu! Det blir i himlen när alla kommer med sin skärva och plötsligt får vi klart för oss hur alla bitarna passar ihop! Men just nu här på jorden pågår denna viktiga debatt. Förut trodde jag det här inte var så viktigt men nu börjar mina ögon öppnas och jag förstår vikten av apologeter i vår tid. På alla områden och på alla nivåer. Vi måste försvara vår tro och vår kristendom eftersom om vi lämnar fältet öppet för andra krafter så växer det igen. Det är som när gamla åkrar lämnades åt sitt öde. Var och en av er som är norrlänning eller som har rest i små byar där detta hänt vet att det går snabbt. En generation av glömska så har åkern blivit skogsmark igen.

Därför ska vi inte sova! Och vi som inte är naturvetare kan i alla fall stödja dem som kämpar på det här området och understödja dem på olika sätt. Vi kan också var och en lära oss mera så att vi kan svara var och en som frågar oss om något.

Sedan ska vi aldrig glömma att den som inte orkar eller kan är lika frälst ändå. Det här är inte en individuell frälsningsfråga. Herren är hos var och en som åkallar hans namn!

Behöver Gud försvaras?

För några dagar sedan blev jag av flera skäl konfronterad med en mycket stor fråga som gäller livets uppkomst och skapelsen. Som kristen tror jag på Guds ord och det innebär i praktiken att jag tror att det finns en skapare och det som är skapat har tillkommit genom Ordet. Han sade ett ord och det bara blev. Ordet innefattar alltså en intelligens (uttalandet), och ett handlande (tillblivandet). Jag tror på det så som det står beskrivet.

Men, när man konfronteras med vetenskapliga fynd och dess dateringar av dessa fynd så ser vi att mellan de olika vetenskapliga synsätten och de kristna synsätte(t/n) skiljer sig flera nollor åt i tidsangivelserna. Jorden skulle, enligt strikt biblisk modell, vara endast 6000 år. Detta tillbakavisas naturligtvis helt av vetenskapen.

Och därför finns det personer som på olika sätt försöker göra den kristna tron begriplig och förståelig även inom dessa fält. En av dessa är t.ex. Mats Molén som bl.a. har skrivit boken Vårt ursprung?: om universums, jordens och livets uppkomst samt historia, 2000. Han har också givit ut andra titlar, senast 2011, samt varit redaktör för tidskriften Genesis. Ganska snabbt ser man att den hållning som han (åtminstone) tidigare stod för har fått utstå mycket kritik och särskilt då från humanistiskt håll där kreationismen inte hålls högt. Men han har också en egen vetenskaplig sida och han driver även sedan många år muséet Den förhistoriska världen. 

Här ämnar jag dock inte att fördjupa mig i de olika frågorna kring jordens och livets uppkomst, utan snarare i en följdfråga som dök upp på google+ när jag ställde frågor i en mindre krets kring dessa svåra frågor. Det var en av mina vänner som spontant svarade på mina frågor så här: "Oroa dig inte för vad du ska svara var och en, den helige ande lägger svaren i din mun". Varpå jag lika spontant svarade att jag liksom henne inte trodde att Gud behövde försvarare, Han är ju vår försvarare, men att när nu frågorna och debatten finns sedan oöverskådlig tid och kommer att finnas till dess att Herren återkommer, så tror jag att det är vår plikt att känna till lite om detta. Åtminstone så pass mycket så att vi har hört vissa uttryck inom ämnet och kanske till och med har en uppfattning att förmedla.

Och sedan kom ytterligare en synpunkt om att frågor kring apologetik är alldeles för avancerade för att rymmas i ett så begränsat forum som en liten kommentarsruta i nämnda grupp. Och jag måste erkänna att jag fick slå upp uttrycket och det var en person (som Gud reser upp?) som försvarar tron och märkligast av allt var att vi som uttalat oss spontant och utan kunskap hade utan att vi ens visste om det rört vid en av apologetikens grunder, nämligen vara eller inte vara, där just dessa argument som vi talat om var bärande!
http://www.slef.fi/sandebudet/tb/41/ar-apologetiken-nodvandig

De flesta verkar dock ganska eniga om att "apologetik inte bara är möjlig, utan också nödvändig". Man hänvisar t.ex. till Petrus tal på pingstdagen och vissa av Jesu egna tal och härledningar. Man menar alltså att redan Petrus var apologet! Det innebär att argumentet om att "olärda män ur folket stod upp fyllda av den helige ande" inte ska förstås på fel sätt. Guds ande ingav dem vad de skulle säga men någonstans i sitt medvetande kunde de ändå plocka upp något som de tidigare känt till eller hört. I Sverige talar man ofta om Stefan Gustavsson som ledande inom apologetiken. Han driver bloggen Samtid och sanning. http://www.stefangustavsson.se/

Vill man själv läsa på och bli en kristendomsförsvarare så kan man ju börja med att läsa material på credoakademins hemsida. http://www.credoakademin.nu/ Där finns mängder av kurser och material och även nämnde Stefan Gustavssons böcker och artiklar.
http://www.credoakademin.nu/images/books/

Sedan skulle jag bara vilja nämna en bok som betydde oerhört mycket för mig som nyfrälst och tänk inte visste jag att jag läste en av de kändaste apologeterna. Clive Staple Lewis är och var betraktad som en mycket skicklig sådan och hans bok Kan man vara kristen?behandlar precis den här problematiken. I den boken gör han upp med ateism, naturalism och dualism. Han tar även upp och behandlar andra världsreligioner på ett logiskt sätt. Boken gick som radioserie i England under åren 1941-1944 och fick ett mycket stort inflytande.
http://www.slef.fi/sandebudet/tb/46/en-apologet-i-modern-tid

Slutligen skulle jag även vilja rekommendera dig att läsa den bok som credoakademin sätter som den främsta apologetiska skriften av idag. Själv har jag ännu inte läst den, men den verkar mycket intressant och är skriven av William Lane Craig och heter Till trons försvar. Boken förser, enligt förordet på hemsidan, med vetenskapliga, historiska och filosofiska argument för att förklara och försvara kristen tro. På en länk finns också möjlighet att provläsa ett kapitel och beställa boken. Vi får också av Craig veta varför kristen relativism inte håller.

Och när jag nu slutar denna (mycket) översiktliga inblick i detta fält kanske jag kan svara på frågan i rubriken. Behöver Gud försvarare?

Och eftersom Gud ordnat det så att han faktiskt har gjort sig beroende av oss människor för att föra ut evangeliet så behöver han apologeter såväl som evangelister och lärare av andra slag. Guds önskan är ju att alla människor ska nås, och kan någon räddas på detta sätt är det väl värt allt.

William Lane Craig

Obs! Viktig rättegång - det gäller oss!

Maciej Zaremba har i Dagens Nyheter vid flera tillfällen skrivit om Uppsala landstings agerande och JO:s beslut kring integritetsfrågorna som blev aktuella i samband med inspelningen av tv-serien Sjukhuset.
http://www.dn.se/kultur-noje/nar-en-doende-patient-blev-bra-tv/

Det som händer nu är att de anhöriga till en av de patienter som filmades 2007 inleder en rättsprocess mot Uppsala läns landsting som alltså är svarande i denna rättegång. Bakgrunden till detta scenario beskrivs utmärkt i DN:s artikel och man förvånas gång på gång när man läser.

1. Hur kunde avtalet komma till stånd?
2. Hur kunde detta avtal åsidosätta tystnadsplikten och patienternas rätt till integritet när de är sjuka?
3. Hur kunde landstinget så fullständigt strunta i JO:s rekommendationer?
4. Och hur kan landsting "sälja ut" sina etiska frågor till företag i andra länder?

De kärande i den här rättegången har gång på gång fått se sin döde make/far ligga på dödsbädden i TV3´s repriser. Detta är fruktansvärt egentligen. Ingen av oss går ju säker i Sverige längre. Allt är till salu. Etiken. Kroppsdelarna. Dödsögonblicken. Operationerna. Ångesten. Rädslan.

http://www.unt.se/uppsala/landstinget-infor-ratta-2723418.aspx
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5714197
http://www.dagensjuridik.se/2013/11/rattegang-om-smygfilmning-pa-sjukhus-inleds-idag-vill-att-domstolen-drar-en-grans

I Dagens juridik framkommer även att:
* Landstingets ombud betalas av Titan (tv-bolaget), uppgiften dock ej styrkt.
* Ingen av alla 37 som blivit filmade hade gett tillstånd
* Många av patienterna har varit i sådana tillstånd att de inte kunnat ingå avtal
(fler upprörande punkter finner du i artikeln från DJ)

Hur långt har vi inte kommit från kärlek och barmhärtighet när sådant här kan inträffa? Varför kan inte beslutsfattare tänka sig in i situationer av olika slag och tänka att de själva kunde vara drabbade eller en nära anhörig kunde ha varit drabbad?

Måtte Herren komma med ett uppvaknande. Trots alla organiserade hjälpinsatser som vi svenskar gör för människor i nöd så verkar våra hjärtan vara hjälplöst förstockade. Vi behöver sådan hjälp som förändrar våra hjärtan och det kan bara Herren göra. Det hjälper inte med pengar hit eller dit, vi måste få nöd för andra människor.

Bön: Herre, jag ber att de anhöriga ska få sin rätt i den här domstolen och jag ber att inget landsting ska få denna makt igen att släppa in filmteam till så sjuka människor. 

http://www.tv3.se/sjukhuset

Riktiga män och kvinnor!

Tommy Dahlman skriver både tankeväckande, djupa och roliga krönikor i Världen idag som jag vill rekommendera! Idag vill jag också prata lite om samma tema som han. Eller ska vi säga lägga till lite där han slutade.
http://blogg.varldenidag.se/dahlman/2013/11/25/vart-tog-alla-riktiga-man-vagen/

Idag frågar Dahlman var alla "riktiga" män tagit vägen? Det började, menar Dahlman, "när männen i Västeuropa började utforska sina feminina sidor. Det var då bakning av blåbärsmuffins blev viktigare för männen än att lägga parkettgolv". Resten av krönikan går i det här spåret, med både allvar och ironi i tonen. En riktig man klarar de tuffa jobben, behöver inte ringa hantverkaren, äger många typer av maskiner och verktyg och vistas mera ute än inne.

Många som läser det här inlägget endast ironiskt, som (ytterligare) ett inlägg i genusdebatten, missar nog en stor del av poängen i det som Dahlman säger. Läser man detta som: "ja, det här var förr, nu vet vi bättre, nu vet vi..., och nu gör vi..., nu menar vi..., och nu fostrar vi våra barn att..., då ser man inte det jag menar vara huvudpoängen, nämligen precis det som rubriken skriver, men man kunde tillägga kvinnor också.

När tangentbordet blir mera vanligt i händerna än en bit tyg, eller när mobiltelefonen är parkerad i händerna i stället för en stickning, när hemlagad mat består av en mängd gourmettillbehör från affären, då har det väl hänt något med den "riktiga" kvinnan också. När midjan är smal en månad efter förlossning och när dokumentationen av babyn tar mera tid i anspråk än den naturliga symbiosen mellan mamma barn. En snabb googling på orden mamma och barn ger flera mammayogasidor, sedan kommer pilates och andra träningsformer, ganska långt ner kommer en sida om breastfeeding. Många mammor står på scen med både läckande och svällande bröst medan en "jämställd" pappa sköter barnet i kulissen. Vart är vi på väg?

Ytterligare mycket kunde sägas om utvecklingen. Allt var inte bättre förr. Jag är glad över internet som ger (lilla) mig en möjlighet att yttra mig i offentligheten, vilket hade varit en lång och arbetssam process för bara några årtionden sedan.

Men...för att återgå till "riktiga" män och kvinnor. Vad händer med ett samhälle där allt liksom "kryper" inåt, mot hemmets lugna vrå. Där ägget bara består av en gula och ingen äggvita. Där ingen kan eller vill göra de tuffa sysslorna, där allas händer har tunt, fint och vitt skinn. Där alla har blivit bräckliga, utom på gymmet där musklerna speglas från golv till tak. Något har hänt så mycket är klart.

Kanske kunde det hela förklaras med att den tidigare äggvitan nu omvandlats och nu ägnar sig både män och kvinnor i mycket större utsträckning åt intellektuellt krävande arbete. Nu har nivån och skärpan höjts i samhället. Nu får andra ta vid och göra det hårda jobbet eftersom vi i västvärlden håller oss på en annan nivå. Stämmer det?

Just nu sitter jag inte inne med statistik men om jag erinrar mig rätt så står, åtminstone Sverige, inte särskilt högt i kurs vad gäller utbildning och forskning. Skolan klarar inte kunskapsmål och lärarutbildningen är en av de utbildningar som alla sökande kan komma in på. Sista valet. Men för den skull ska vi inte överdriva. Vi ligger inte i botten heller. Inom vissa områden håller sig Sverige framme.

Men, om det inte är det intellektuella arbetet som tagit vår kraft och krympt våra livsområden, vad är det då? Kan det vara moralen? Kan det vara så att gårdagens män de var tysta och försagda men dagens män de står upp för sanning, rätt och moral? Och kan det vara så att kvinnorna i jämställdhetens tecken sammaledes står upp för nämnda värderingar?

HÄR kommer det som jag tycker är allvarligast! Jag har behandlat detta i inlägg efter inlägg. Var finns ledarna i dagens kristenhet? VAR? Var finns de verkliga männen och verkliga kvinnorna som kan stå upp för Kristus i en tid som vill trampa Jesu blod under fötterna ständigt. Ingenting verkar ha samma underhållningsvärde och hållbarhet i nöjesindustrin som detta! Och vi som TROR på Honom och vet att han kommit och att han kommer tillbaka, vi som tror att han dog för oss, vi som tror på att han frälst oss, vi som tror att det finns evigt liv och en helighet redan här i denna tid, vi lider av den tidsanda som uppstår när Guds folk krymper in sig i äggulan med blåbärsmuffins, mjukismän och modellmammor. Vi vill se ett folk som är på väg till himlen! Som talar om Jesus och proklamerar hans seger!

Bön: Herre låt Ledare för detta land framträda. Sådana män och kvinnor som du har behag till. 

5 x regnbåge

I Bibeln nämns regnbågen fem gånger.

De tre första gångerna regnbågen nämns har alla med Noa och förbundet att göra.

1 Mos 9:13 Min regnbåge sätter jag i skyn, och den ska vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden.

1 Mos 9:14 När jag låter moln stiga upp över jorden och regnbågen syns i skyn
(15 skall jag tänka på mitt förbund, det som slutits mellan er och mig och alla levande varelser, allt liv, och vattnet skall inte mer bli en flod som utplånar allt liv)

1 Mos 9:16 När regnbågen syns i skyn ska jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden.

Upp 4:3 Och han som satt på den såg ut som en sten av jaspis och karneol, och en regnbåge som en smaragd omgav tronen.

Upp 10:1 Och jag såg en annan väldig ängel komma ner från himlen klädd i ett moln och med regnbågen över sitt huvud. Hans ansikte var som solen och hans ben som pelare av eld.

Regnbågen vittnar om Guds förbund som han slöt med alla levande varelser på jorden att aldrig mera sända en flod som skulle utplåna allt. Idag lever vi i ett nytt förbund som är giltigt till evig tid och där Jesu blod är grunden, men regnbågen vittnar än idag på himlen om Gud och hans löfte. Vi ser också att regnbågen visade sig i Johannes uppenbarelse kring tronen och även kring en väldig ängels huvud. 

Idag vet vi att regnbågen förknippas med något helt annat. Den har blivit kidnappad som så mycket annat, men låt oss påminna oss om att Gud har satt regnbågen på himlen som ett förbund med alla levande varelser på jorden.

Välsigna eller fördöma. Fly eller stå kvar.

1 Kor 10:18 Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan.
Jak 4:7 Underordna er därför Gud. Stå emot djävulen så skall han fly för er.
2 Tim 2:22 Fly bort från ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet.tro, kärlek och frid, tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta.

Här ser vi tre exempel på flykt. I det första fallet gäller det avgudadyrkan. Herren vill att vi ska älska honom av hela vårt hjärta, av hela vårt förstånd och av hela vår själ. Allt i vårt liv ska tillhöra honom. Han bevakar oss till och med svartsjukt. Och, som vi vet finns det mycket i dagens samhälle som kan kallas avgudadyrkan. Pengar, makt, idoler, intressen, kroppsfixering och mycket annat. Allt som börjar ta fokus från Herren. Detta innebär inte att vi inte ska kunna hantera saker i världen, men vi ska inte vara bundna av dem och de ska inte locka oss bort från vägen.

I det andra exemplet är det tvärtom. Här ska djävulen själv fly från oss när vi står fasta. Vi vet att han går omkring som ett rytande lejon för att skrämma oss och försöka förmå några att lämna vägen, men vi vet att Guds ord håller och att Herren är trofast mot de sina så om vi står fasta kan han inte göra oss något. Lejonvrålen ekar ohörda och lejonet tröttnar och vänder sig åt annat håll.

Slutligen detta sista exempel där ska vi fly begären och då handlar det om köttets begärelse som vi alla på olika sätt dras med. Här kan vi inte fly vår egen kropp, här kan vi inte fly oss själva, utan det gäller att köttet underordnar sig anden och att vi sätter det andliga före det köttsliga. Sedan ser vi att här skrivs det "ungdomens onda begär", men i dagens sexualfixerade samhälle behöver varningen utsträckas till alla åldrar. Västvärlden av idag skyr åldrandet och alla vill ha del av ungdomens utseende, klädstil och intressen. Ingen vill längre kallas tant eller farbror och vem vill höra att hon eller han ser så gammal och vis ut? Nej, i dagens samhälle behöver alla åldrar se upp. Alla måste fly begären och sätta Herren först.

I Rom 13:13 kan vi läsa: "Låt oss leva värdigt, det hör dagen till, inte i utsvävningar och fylleri, inte i otukt och lösaktighet, inte i strid och avund."

Otukt är alltid synd, men dessutom är homosexuell otukt ett ytterligare steg och ett brott mot naturen.

Rom 1:27 På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.

Tidigare har jag rört vid frågan angående homosexualitet flera gånger, bl.a. i detta inlägg.
http://gbajohansson.blogspot.se/2013/05/ar-bibeln-oklar-om-homosexualitet.html

Bibeln är oerhört klar angående vår sexualitet. Kristendomen är inte sexualfientlig som vissa hävdar utan kristendomen vill skapa ramar till skydd för en drift som är svårhanterlig för många. Inom dessa ramar är sexualiteten välsignad och en viktig del av kärleken mellan man och kvinna.

Men nu kommer den svåraste delen i det här inlägget. Den del där jag funderar lite, denna gång med utgångspunkt från ett fint inlägg Torsten Åhman har gjort i sin blogg.
http://www.utanh.se/valsigna-eller-fordom
Inlägget speglar ett kärleksfullt bemötande i en församling inför en person som öppet talar om att han är homosexuell och har HIV/Aids. Mötet som sker kring bekännelsen är medmänskligt och gott och Åhman menar (med de allra flesta) att vi bör välsigna istället för att fördöma. Innesluta istället för att förkasta.

Och så svårt detta är!!! Jag har i min vänkrets exempel på homosexualitet där den formats till en kärleksfull och hållbar relation. Där man äger gemensamma värden, har bildat familj och där de har gemensamma vänner och en gemensam umgängeskrets. Och ser man på länderna som accepterat homosexulitet i ett större perspektiv så får vi ju inse att det par jag känner är inte något undantag. I nästan varje svensks umgängeskrets finns någon eller några som redan lever i etablerade former. Du hamnar öga mot öga med något som Gud säger vi ska fly ifrån och ju fler årtionden som går så vävs dessa mönster in alltmer i samhällskroppen. Då kan man ju tänka sig att Guds egendomsfolk i alla fall skulle vara en plats där saltet behåller sin sälta och att oavsett samhällets förändrade livsmönster så skulle församlingen som lever i Kristus och av Guds ord ha en bevarande karaktär, men alltfler samfund, kyrkor, ledare och kristna följer samhällsmönstret istället för Ordet.

Och, vad blir kontentan av detta? Jo, att de som verkligen vill tro på Guds ord blir de avvikande. De betraktas som fylla av "hat" trots att Gud skapat allt på denna jord så oerhört vackert och perfekt. Studera naturen, bergen, haven och sjöarna. Titta på spädbarnet och titta på årstidernas berättelse om födelse, liv och död. Allt har Gud gjort i kärlek, men vi människor vill ändå ändra på vad han sagt och vad hans vilja är. Vi vill till och med korrigera Gud ibland och säga att si eller så borde det ju inte vara, utan att vara medvetna om att det är Han som håller hela världen och dess förlopp i sin hand.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Varför vägrar syndaren se synden och få den förlåten i stället för att begära att Gud ska ändra sig och innesluta synden i sitt ord?

Varför skulle Jesus dö om allt skulle handla om förhandling och förändring?

Varför handlar kärleken hela tiden om att innesluta istället för att avskilja och fly ifrån det onda?
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bön: Hjälp oss Herre att välsigna det som du välsignar och att fly från det som du säger är ont.

HBTQ-certifiering av Visby domkyrka

I tidningen Dagen kan vi läsa om att Visby domkyrka blir först i landet med hbtq-certifiering av kyrkan och deras församlingspedagog Pia Toftenius uttalar sig så här: "Jag tror det kommer att bli en trend".
http://www.dagen.se/nyheter/visby-domkyrka-forst-att-bli-pride-markt/

Bakom det här står, enligt Dagen, Regnbågsgruppen på Gotland.

Och på Gotland säger man så här: "Domkyrkan blir regnbågsmärkt, Den här veckan går Gotland i kärlekens tecken och Visby domkyrka tar täten"
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=9037049

Annamaria Bauer i Gotlands regnbågsgrupp, är enligt helagotland glad och exalterad och vi får veta att certifieringen innebär att all personal ska utbildas i ämnet. Projektet är långtgående. Domkyrkan har också fått en ny ikon, en regnbågsjesus, vilket domprost Mats Hermansson tagit initiativ till.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har tidigare i den här bloggen vid flera tillfällen berört ämnet homosexualitet och Guds tydliga och klara syn på frågan. (lättast finner du inläggen under etiketterna hbt och hbtq). De flesta kristna som verkligen läst sin bibel vet om detta och ända tiger det stora flertalet och som vi ser ovan det finns ju också de som helt har satt Guds ord åt sidan för att till och med bli initiativtagare och drivkrafter i utvecklingen mot ett normlöst samhälle.

Församlingen är Guds egendomsfolk som han har köpt åt sig med sitt eget blod. Den är dyrbar och utvald och sparad här på jorden för att vara ett salt i förruttnelsen, men ett salt som mister sin skärpa det kan bara användas för att trampas ner. Och vid en snabb "googling" visade det sig att bara för några dagar sedan klagade en annan kyrkoherde, Kent Österdahl, Sproge (Gotland), över att "respekten för kyrkorummet är borta". Hans klagan gällde dock inte hbtq-frågor, utan han beklagade sig över en stöldräd på Gotland där mängder av kyrkor bestulits. http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=9036623
Vidare ser vi att det nyligen samlats namn för en "petad präst", Agneta Söderdahl, som uppges "vara mänsklig och inge hopp". http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8993214
Och denna månad har Gotland producerat ytterligare kyrkliga nyheter. Vi får veta att en "sexdömd präst inte får sitt fall prövat i Högsta domstolen". Han har hela tiden hävdat oskuld, men nämnde Mats Hermansson som nyligen kläckt snilleblixten med en regnbågsjesus, säger i denna artikel att "vi jobbar i förtroendebranschen". Högsta domstolens beslut innebär att hovrättens fällande dom ligger fast.

Ja, det här var ett litet axplock om vad som händer på Gotland just nu. Domprosten ordnar en ny ikon, en regnbågsjesus och vi har också fått veta att han jobbar i förtroendebranschen. Stiftet ska nu avgöra i hur stor omfattning den dömde prästen har skadat kyrkans anseende. Min fråga till denne Mats Hermansson är: Har du någon aning om i hur stor utsträckning du själv skadar kyrkans anseende? Och hur du sårar andra kristna?