Riktiga män och kvinnor!

Tommy Dahlman skriver både tankeväckande, djupa och roliga krönikor i Världen idag som jag vill rekommendera! Idag vill jag också prata lite om samma tema som han. Eller ska vi säga lägga till lite där han slutade.
http://blogg.varldenidag.se/dahlman/2013/11/25/vart-tog-alla-riktiga-man-vagen/

Idag frågar Dahlman var alla "riktiga" män tagit vägen? Det började, menar Dahlman, "när männen i Västeuropa började utforska sina feminina sidor. Det var då bakning av blåbärsmuffins blev viktigare för männen än att lägga parkettgolv". Resten av krönikan går i det här spåret, med både allvar och ironi i tonen. En riktig man klarar de tuffa jobben, behöver inte ringa hantverkaren, äger många typer av maskiner och verktyg och vistas mera ute än inne.

Många som läser det här inlägget endast ironiskt, som (ytterligare) ett inlägg i genusdebatten, missar nog en stor del av poängen i det som Dahlman säger. Läser man detta som: "ja, det här var förr, nu vet vi bättre, nu vet vi..., och nu gör vi..., nu menar vi..., och nu fostrar vi våra barn att..., då ser man inte det jag menar vara huvudpoängen, nämligen precis det som rubriken skriver, men man kunde tillägga kvinnor också.

När tangentbordet blir mera vanligt i händerna än en bit tyg, eller när mobiltelefonen är parkerad i händerna i stället för en stickning, när hemlagad mat består av en mängd gourmettillbehör från affären, då har det väl hänt något med den "riktiga" kvinnan också. När midjan är smal en månad efter förlossning och när dokumentationen av babyn tar mera tid i anspråk än den naturliga symbiosen mellan mamma barn. En snabb googling på orden mamma och barn ger flera mammayogasidor, sedan kommer pilates och andra träningsformer, ganska långt ner kommer en sida om breastfeeding. Många mammor står på scen med både läckande och svällande bröst medan en "jämställd" pappa sköter barnet i kulissen. Vart är vi på väg?

Ytterligare mycket kunde sägas om utvecklingen. Allt var inte bättre förr. Jag är glad över internet som ger (lilla) mig en möjlighet att yttra mig i offentligheten, vilket hade varit en lång och arbetssam process för bara några årtionden sedan.

Men...för att återgå till "riktiga" män och kvinnor. Vad händer med ett samhälle där allt liksom "kryper" inåt, mot hemmets lugna vrå. Där ägget bara består av en gula och ingen äggvita. Där ingen kan eller vill göra de tuffa sysslorna, där allas händer har tunt, fint och vitt skinn. Där alla har blivit bräckliga, utom på gymmet där musklerna speglas från golv till tak. Något har hänt så mycket är klart.

Kanske kunde det hela förklaras med att den tidigare äggvitan nu omvandlats och nu ägnar sig både män och kvinnor i mycket större utsträckning åt intellektuellt krävande arbete. Nu har nivån och skärpan höjts i samhället. Nu får andra ta vid och göra det hårda jobbet eftersom vi i västvärlden håller oss på en annan nivå. Stämmer det?

Just nu sitter jag inte inne med statistik men om jag erinrar mig rätt så står, åtminstone Sverige, inte särskilt högt i kurs vad gäller utbildning och forskning. Skolan klarar inte kunskapsmål och lärarutbildningen är en av de utbildningar som alla sökande kan komma in på. Sista valet. Men för den skull ska vi inte överdriva. Vi ligger inte i botten heller. Inom vissa områden håller sig Sverige framme.

Men, om det inte är det intellektuella arbetet som tagit vår kraft och krympt våra livsområden, vad är det då? Kan det vara moralen? Kan det vara så att gårdagens män de var tysta och försagda men dagens män de står upp för sanning, rätt och moral? Och kan det vara så att kvinnorna i jämställdhetens tecken sammaledes står upp för nämnda värderingar?

HÄR kommer det som jag tycker är allvarligast! Jag har behandlat detta i inlägg efter inlägg. Var finns ledarna i dagens kristenhet? VAR? Var finns de verkliga männen och verkliga kvinnorna som kan stå upp för Kristus i en tid som vill trampa Jesu blod under fötterna ständigt. Ingenting verkar ha samma underhållningsvärde och hållbarhet i nöjesindustrin som detta! Och vi som TROR på Honom och vet att han kommit och att han kommer tillbaka, vi som tror att han dog för oss, vi som tror på att han frälst oss, vi som tror att det finns evigt liv och en helighet redan här i denna tid, vi lider av den tidsanda som uppstår när Guds folk krymper in sig i äggulan med blåbärsmuffins, mjukismän och modellmammor. Vi vill se ett folk som är på väg till himlen! Som talar om Jesus och proklamerar hans seger!

Bön: Herre låt Ledare för detta land framträda. Sådana män och kvinnor som du har behag till.