På #Migrationsverkets hemsida kan vi från 2012-03-15 läsa att MV välkomnar regeringsbeslut som tillkommit genom överenskommelse med Miljöpartiet.
http://www.migrationsverket.se/info/5486.html
De tre nyheter som välkomnas är i korthet.
1. En utvärdering av offentliga biträden
2. Migrationsrättslig praxis och andra relevanta avgöranden från högre domstolar m.m. ska göras
mera tillgängliga i Lifos.
3. Särskild utredare ska utses som ska granska bl.a. hur ärenden utformas och uppfattas. Samt hur dessa kan uppfattas!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentar: Den första punkten ser ut att kunna öka insynen och öppenheten kring de offentliga biträdena. Det är naturligtvis bra, men oftast har de som tillsätter dessa utredningar redan en betydande "kunskap och insyn" i hur verkligheten ser ut och utredningen blir en andningspaus för jobbiga beslut. Det är kanske jobbigare att ge offentliga biträden mindre arbetsuppgifter än att avvisa människor till ovissa förhållanden.
Det är bra att tillgängligheten ökar vad gäller besluten, men är Lifos ett sätt att "presentera" arbetet på ett trovärdigt sätt?
Och slutligen den tredje punkten! Det största problemet med migrationspolitiken är knappast presentation, utformning och uppfattning. Det största problemet är snarare bristen på humanitet och rörelsemöjlighet och ansvar för den enskilde tjänstemannen i regelsystemet. Regler ska finnas som stöd och för rättvisa bedömningar men de får inte skrivas så snävt att den tjänstgörande administratören kunnat utbytas mot ett datastyrt program. Utrymme för särskilda skäl och enskilda bedömningar måste få finnas.
tisdag 20 mars 2012
Är Robin Hood god?
#andershood #robinhood #helapingsten #diakonia
Just nu pågår ett än så länge begränsat twitterflöde kring en Robin Hood moralitet - ta från de rika och ge till de fattiga. Kampanjen riktar sig till allmänheten, twitterläsare och politiker då företrädesvis Anders Borg alias #andershood.
Förlåt mig om du nu uppfattar mig lagisk men jag måste få säga vad jag anser om det här!
Sanning och rättfärdighet som följer på väckelse, väckta, vakna sinnen bär oftast frukt. Frukt som består. En av frukterna är givmildhet. Sedan finns andra positiva följder av att människor vaknar till och börjar förändra sitt levnadssätt. Men...(här kommer det!)
Stöld är inte en sådan frukt!
Egendom är faktiskt något som Gud aktar högt. Inte så högt som det eviga livet eller de skatter vi samlar i himlen men han aktar ändå och värderar marken vi går på, platsen och landet som vi äger, egendomar, hus och hem som står därpå - till släktets fortbestånd. Allt detta aktar han på och värderar! Den som tjuvar så mycket som ens en kant bröd har gjort ett brott i Guds ögon. Gud vill ju ge oss bröd, han vill ge oss bostad och han vill ge oss allt det vi behöver. Vi ska inte stjäla och som kristna ska vi heller inte gå ut med det budskapet. Det blir inte, absolut inte mera rätt för att stölden sker från en rik och att stöldgodset sedan förpassas till en fattig. Jag säger nej. Gud säger nej.
Detta som jag nu sagt räcker som invändning för den här kampanjen, men jag ska lägga till ytterligare argument trots att de egentligen inte behövs. Det som är sagt visar att ingen kristen kan vinna människor med hjälp av att själv bete sig bedrägligt.
Men min nästa tanke gäller fattigdomen i sig. Som vi vet är många oförskyllt fattiga. Drabbade av tidigare generationers felsteg, drabbade av naturkatastrofer, drabbade av felaktiga tankemönster och mörker och hopplöshet. Men det finns även människor som valt en fattig väg, som inte velat gå den jobbiga vägen som det innebär att få bukt med fattigdomen. Och slutligen finns det en vinst när fattigdom som förbannelse ersätts med rikedom som välsignelse och när det låter den välsignade få växa in i en roll av ökat ansvar, ökat ägande och ökad gudsfruktan. När den fattige blir mottagare och inte kan göra någon motprestation känner den drabbade ofta skam över sin situation. En av de stora sociologerna Georg Simmel skrev en viktig essä om detta i början av förra seklet, "Den fattige", och enligt honom uppkommer epitetet fattigdom just i och med mottagandet av gåvan. Då bekänner sig den fattige till sin fattigdom. Då bryts en barriär av självförtroende och av stolthet.
Men om du som läser det jag nu skriver och går i taket p.g.a. svältkatastrofer och krigsoffer så vill jag verkligen å det bestämdaste tala om att mitt resonemang ovan får stå åt sidan i helt akuta och livsavgörande situationer. När det gäller liv och död så tror jag att alla är överens om att all tänkbar hjälp ska ges till de drabbade.
Vad lär oss då Robin Hood moralen?
1. Det är helt ok. att stjäla så länge du ger pengarna till fattiga.
2. De som är rika har inte gjort sig förtjänta av sin rikedom och de förvaltar den illa.
3. Robin Hood tror att han själv är den rätte förvaltaren.
4. Fattiga är godare än de rika. Rika är oftast direkt onda.
5. De rika är också oftast mycket dumma i kombination med sin ondska. Beter sig som spädbarn (suger tummen), fnittrar hejdlöst på fel ställen, låter sig luras med lätta medel och kan inte försvara sin egendom.
De rika är således (a) onda, (b) dumma, (c) barnsliga och lättlurade och (d) försvarslösa. Var och en som granskar detta inser ju snabbt att ekvationen inte går ihop. Hela mentaliteten är byggd på en stor fet lögn!
Hade de rika dessa egenskaper så kunde de inte ha arbetat ihop sin förmögenhet, eller om de ärvt den skulle den ha glidit ur händerna på dem. Och hur skulle de ha fått förtroende för alla sina affärer och transaktioner om de ägde den här rekvisitan av egenskaper? Nej! Det stämmer inte!
Motsatsen är heller inte sann. Men det krävs arbete, engergi, viss intelligens, uthållighet osv. för att arbeta ihop och förvalta pengar och egendom. Sedan är det en helt annan sak att den rike är ju naturligtvis godare om han är väckt i sin ande och själ till bättring och givmildhet. Till att sprida evangeliet och det goda budskapet.
Just nu pågår ett än så länge begränsat twitterflöde kring en Robin Hood moralitet - ta från de rika och ge till de fattiga. Kampanjen riktar sig till allmänheten, twitterläsare och politiker då företrädesvis Anders Borg alias #andershood.
Förlåt mig om du nu uppfattar mig lagisk men jag måste få säga vad jag anser om det här!
Sanning och rättfärdighet som följer på väckelse, väckta, vakna sinnen bär oftast frukt. Frukt som består. En av frukterna är givmildhet. Sedan finns andra positiva följder av att människor vaknar till och börjar förändra sitt levnadssätt. Men...(här kommer det!)
Stöld är inte en sådan frukt!
Egendom är faktiskt något som Gud aktar högt. Inte så högt som det eviga livet eller de skatter vi samlar i himlen men han aktar ändå och värderar marken vi går på, platsen och landet som vi äger, egendomar, hus och hem som står därpå - till släktets fortbestånd. Allt detta aktar han på och värderar! Den som tjuvar så mycket som ens en kant bröd har gjort ett brott i Guds ögon. Gud vill ju ge oss bröd, han vill ge oss bostad och han vill ge oss allt det vi behöver. Vi ska inte stjäla och som kristna ska vi heller inte gå ut med det budskapet. Det blir inte, absolut inte mera rätt för att stölden sker från en rik och att stöldgodset sedan förpassas till en fattig. Jag säger nej. Gud säger nej.
Detta som jag nu sagt räcker som invändning för den här kampanjen, men jag ska lägga till ytterligare argument trots att de egentligen inte behövs. Det som är sagt visar att ingen kristen kan vinna människor med hjälp av att själv bete sig bedrägligt.
Men om du som läser det jag nu skriver och går i taket p.g.a. svältkatastrofer och krigsoffer så vill jag verkligen å det bestämdaste tala om att mitt resonemang ovan får stå åt sidan i helt akuta och livsavgörande situationer. När det gäller liv och död så tror jag att alla är överens om att all tänkbar hjälp ska ges till de drabbade.
Vad lär oss då Robin Hood moralen?
1. Det är helt ok. att stjäla så länge du ger pengarna till fattiga.
2. De som är rika har inte gjort sig förtjänta av sin rikedom och de förvaltar den illa.
3. Robin Hood tror att han själv är den rätte förvaltaren.
4. Fattiga är godare än de rika. Rika är oftast direkt onda.
5. De rika är också oftast mycket dumma i kombination med sin ondska. Beter sig som spädbarn (suger tummen), fnittrar hejdlöst på fel ställen, låter sig luras med lätta medel och kan inte försvara sin egendom.
De rika är således (a) onda, (b) dumma, (c) barnsliga och lättlurade och (d) försvarslösa. Var och en som granskar detta inser ju snabbt att ekvationen inte går ihop. Hela mentaliteten är byggd på en stor fet lögn!
Hade de rika dessa egenskaper så kunde de inte ha arbetat ihop sin förmögenhet, eller om de ärvt den skulle den ha glidit ur händerna på dem. Och hur skulle de ha fått förtroende för alla sina affärer och transaktioner om de ägde den här rekvisitan av egenskaper? Nej! Det stämmer inte!
Motsatsen är heller inte sann. Men det krävs arbete, engergi, viss intelligens, uthållighet osv. för att arbeta ihop och förvalta pengar och egendom. Sedan är det en helt annan sak att den rike är ju naturligtvis godare om han är väckt i sin ande och själ till bättring och givmildhet. Till att sprida evangeliet och det goda budskapet.
måndag 19 mars 2012
Synonym till vederkvickelse?
Ordet vederkvickelse. Vilket underbart ord.
Jag får en bild när jag hör ordet. Jag ser en fjällbäck, rent strömmande vatten och en trött vandrare som slår sig ner, tar fram sin matsäck och hämtar vatten ur bäcken och slår sig ner för att vila. För att återhämta sig en liten stund. Han är ju nämligen på väg. Han rör sig. Men vilar en kort stund. Och blir vederkvickt.
En annan bild. Jag ser en trött nutidsmamma på väg hem med två småttingar i vagnen och den tredje lunkar på vid handtaget. På barnvagnen hänger barnens väskor och dagens matinköp från Ica. Mamma är jättetrött, barnen är trötta, pappa är bortrest eller kanske finns han inte alls i bilden. Mamma möter en god vän som säger: Jag går med dig hem och hjälper dig med middagen. Vederkvickelse! Ny styrka, påfyllning.
Om man lyssnar noga på ordet så hör man innebörden. Veder(åter) kvickelse (pigghet, uppvaknande).
Letade efter synonymer på nätet och de hade radat upp flera ord. Inget av dem är fel, och inget av dem är heller rätt.
Vila, avkoppling, tröst, stimulans, rekreation
Kunde man ta dessa synonymer och skaka om dem i en burk och få ut ett summa summarum så blev kanske det ordet just vederkvickelse eftersom den som stimuleras kvicknar till och den som vilar återställs, och den som får tröst blir starkare, och den som vilar blir piggare och den som kopplar av blir mindre trött.
Så många ord som försvinner utan att man kommer på något ord som är lika bra. Ibland hör man ju talas om vissa drycker eller maträtter som "boostar" - energiboost, och då har man väl blivit vederkvickt kan jag tänka, men boosten handlar ju om järntillskott och hälsokost inte om den andliga boosten. Den som vi så väl behöver varje dag, genom Ordet, genom Anden, genom Livet, genom Gemenskapen.
Boosta vår ande Gud så att vi blir vederkvickta!
Jag får en bild när jag hör ordet. Jag ser en fjällbäck, rent strömmande vatten och en trött vandrare som slår sig ner, tar fram sin matsäck och hämtar vatten ur bäcken och slår sig ner för att vila. För att återhämta sig en liten stund. Han är ju nämligen på väg. Han rör sig. Men vilar en kort stund. Och blir vederkvickt.
En annan bild. Jag ser en trött nutidsmamma på väg hem med två småttingar i vagnen och den tredje lunkar på vid handtaget. På barnvagnen hänger barnens väskor och dagens matinköp från Ica. Mamma är jättetrött, barnen är trötta, pappa är bortrest eller kanske finns han inte alls i bilden. Mamma möter en god vän som säger: Jag går med dig hem och hjälper dig med middagen. Vederkvickelse! Ny styrka, påfyllning.
Om man lyssnar noga på ordet så hör man innebörden. Veder(åter) kvickelse (pigghet, uppvaknande).
Letade efter synonymer på nätet och de hade radat upp flera ord. Inget av dem är fel, och inget av dem är heller rätt.
Vila, avkoppling, tröst, stimulans, rekreation
Kunde man ta dessa synonymer och skaka om dem i en burk och få ut ett summa summarum så blev kanske det ordet just vederkvickelse eftersom den som stimuleras kvicknar till och den som vilar återställs, och den som får tröst blir starkare, och den som vilar blir piggare och den som kopplar av blir mindre trött.
Så många ord som försvinner utan att man kommer på något ord som är lika bra. Ibland hör man ju talas om vissa drycker eller maträtter som "boostar" - energiboost, och då har man väl blivit vederkvickt kan jag tänka, men boosten handlar ju om järntillskott och hälsokost inte om den andliga boosten. Den som vi så väl behöver varje dag, genom Ordet, genom Anden, genom Livet, genom Gemenskapen.
Boosta vår ande Gud så att vi blir vederkvickta!
Ske din vilja eller dina viljor?
I vår allra kändaste bön, Fader vår eller vår Fader, ber vi - Ske din vilja!
Det borde inte vara svårt alls men ibland har vi lyssnat till syskonen och till lärare och till förkunnare och till vänner och till...och rösterna kan peka åt olika håll trots att de håller sig nära ordet.
Därför vet vi att det enda som håller det är när ordet, anden och viljan samverkar till Guds bästa. Självklart är det underbart och en stor förmån när detta även sker i samverkan med andra människor och i församlingen. När viljorna så att säga sammansmälter med Guds vilja och så plötsligt uppgår det i var och ens sinne vilken plats som är den rätta. Och vilken uppgift var och en ska ha.
En gång hörde jag en man predika om att han saknat vilja förut men nu hade Gud i honom skapat en vilja och en ryggrad. Jag kan säga att samma sak gäller mig. Visst var jag i den förvissningen att jag hade en vilja men ofta var jag så fylld eller influerad av andra människor att den rätta viljan inte kom fram. Men Gud är fantastisk! Han tog ju ett revben ur Adam och skapade ur detta en kvinna. Hur mycket mera kan han inte bygga in sina egenskaper i den som ivrigt söker honom och hans vilja. Och Guds vilja är enhetlig. Den är inte delad, eller splittrad. En vilja! Ett ord! Han sade och det blev.
ps 44
Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtällt därom för oss:
om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du
fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger,
utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus ty du hade behag till dem.
Du är mitt allt!
Det borde inte vara svårt alls men ibland har vi lyssnat till syskonen och till lärare och till förkunnare och till vänner och till...och rösterna kan peka åt olika håll trots att de håller sig nära ordet.
Därför vet vi att det enda som håller det är när ordet, anden och viljan samverkar till Guds bästa. Självklart är det underbart och en stor förmån när detta även sker i samverkan med andra människor och i församlingen. När viljorna så att säga sammansmälter med Guds vilja och så plötsligt uppgår det i var och ens sinne vilken plats som är den rätta. Och vilken uppgift var och en ska ha.
En gång hörde jag en man predika om att han saknat vilja förut men nu hade Gud i honom skapat en vilja och en ryggrad. Jag kan säga att samma sak gäller mig. Visst var jag i den förvissningen att jag hade en vilja men ofta var jag så fylld eller influerad av andra människor att den rätta viljan inte kom fram. Men Gud är fantastisk! Han tog ju ett revben ur Adam och skapade ur detta en kvinna. Hur mycket mera kan han inte bygga in sina egenskaper i den som ivrigt söker honom och hans vilja. Och Guds vilja är enhetlig. Den är inte delad, eller splittrad. En vilja! Ett ord! Han sade och det blev.
ps 44
Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtällt därom för oss:
om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du
fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger,
utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus ty du hade behag till dem.
Du är mitt allt!
Knutby Filadelfia - igen?
Kollade Knutbys hemsida idag. Det var länge sedan jag gjorde det. Den tid när traumat hände gick jag då och då in på hemsidan och läste och granskade. Förvånad, bestört och ledsen kände jag mig. På något sätt såg jag ju en hemsida och bilder på gemenskap som gick längre än i de flesta andra församlingar.
Bilderna i deras album vittnade om närhet, om familjer på gemensamma middagar, om lovsång där alla - ung som gammal - sträckte armarna mot himlen och hade himmelskt lyckliga ansiktsuttryck. Och så detta trauma!
Vi minns också Sten-Gunnar Hedins uttalanden. Han ville inte betrakta dem som pingstförsamling längre. Det var så många kriterier som inte uppfylldes och de hade inte samverkat med pingst centralt på ett levande sätt.
Han tyckte också att det var besvärligt när pastorer från trosrörelsen fått ingång i pingströrelsen.
På bloggen Alatheia skriver man (2007) om Sten-Gunnar Hedins fortsatta krig mot församlingen i Knutby "trots att församlingen redan har uteslutits ur pingströrelsen för flera år sedan".
Han menade också att svaret på problemen skulle vara att Åsa Waldau lämnade församlingen.
Även från trosrörelsehållet ville man inte kännas vid församlingen. Ulf Ekman skriver på sin blogg (2009) att Waldau "vid något enstaka tillfälle försökte etablera sammanhang mellan Livets ord och Knutby" och i samma inlägg säger Ekman avslutningsvis: "Jag tror inte Knutby har med Pingst att göra och inte heller med oss. Knutby är Knutby och är unikt"
De flesta ser ju hur ihåligt det argumentet är. Alla församlingar är unika, alla individer i församlingen är unika, och ibland upphöjs det unika och ibland svärtas det unika.
Ett annat exempel på avståndstagande kan vi se i beskrivningen av Jackie Arklöv, han beskrivs i denna text som "en av de nazistiska bankrånarna är den mörkhyade Jackie Arklöv."
Jag har också i ett annat sammanhang (hittar ej ref. nu) sett honom beskriven som "den utländskt adopterade fostersonen" Jackie Arklöv.
Personer som vi däremot ser upp till och är stolta över, där överdrivs gärna relationerna åt andra hållet. Vi vill vara mera släkt, mera granne, mera nära än vad vi i verkligheten är. Som exempel kan väl nämnas Tärnabys Ingemar Stenmark och Anja Pärson. De är ju för det första hela Tärnabys, sen hela Västerbottens och slutligen hela Sveriges Ingemar och Anja. Vi rår väl om dem lite till mans.
Men för att återgå till Knutby så ser jag nu på hemsidan att de är en Filadelfiaförsamling igen. Borta är de glada bilderna, men designen ser proffsig och elegant ut. Pastor Vincent skriver fina brev om det som hänt och säger ifrån sig sitt föreståndarskap från januari 2012.
Går man däremot in på pingst.se så ser man att återetablering, anpassning och likriktning endast verkar ha drabbat Knutby internt. På pingst.se känns man inte vid Knutby Filadelfia i sin sökfunktion över landets församlingar.
Förvirringen blir total när man läser Kim Vincents avskedsbrev från Filadelfiaförsamlingen Knutby och sitt avtackande efter 27 år i församlingens tjänst. Enligt Vincent och enligt hemsidan upplever sig ju församlingen tillhöra pingstsamfundet. Trots allt som hänt och all förnekelse sätter de sin lit till den gamla samfundsbeteckningen, men samfundet har ingen sådan församling i sin sökmotor.
Kanske är det fortfarande så som Ekman skrev: "De har inte med Pingst att göra och inte heller med oss. De är unika. Knutby är Knutby.
Bön: Hjälp oss Herre att inte förneka dig när det blåser hårt. Hjälp oss gå ut till dig utanför lägret och dela din smälek.
söndag 18 mars 2012
Fruktansvärt obehagligt
Jag lånar Birgitta Ohlssons (fp) formulering. Fruktansvärt obehagligt. Sjukt. Och vad kan man tillägga förutom detta - jag trodde faktiskt inte så illa om oss vanliga svenskar.
http://svtplay.se/v/2746590/abc/hus_for_flyktingbarn_vandaliseras
I Svt-klippet framgår inte vilken kommun och stadsdel det gäller, men huset skulle användas för att nio ensamkommande flyktingbarn skulle bo där i väntan på asyl. Huset har blivit nedklottrat, kastat ägg på, och totalt vattenskadat genom grov vandalisering. Klippet avslutas med "det är ju tråkigt om de inte ska kunna känna sig välkomna". Det uttalandet får väl utses till månadens understatement!
Jag har tidigare berört NIMBY -not in my backyard -problematiken. Jag tycker att det ofta är så att stora ambitioner om jämställdhet, demokrati, solidariet och världsräddarnit har en tendens till att samtidigt hysa just Nimby-åsikter. Det går bra så länge allt är långt ifrån. Så länge det inte inkräktar på mitt hem, mina tider, mina vanor, mina ytor, min bekvämlighet och mina önskningar. Men det är ingen regel. Bland solidaritetsförespråkarna finns ju sådana som lever ut budskapet i sitt liv också och kanske är det ännu farligare med dem som vare sig vill vara solidariska på nära håll eller på avstånd.
Om vi tänker på hur vi behandlar främlingarna som kommer till vårt land så är det långt ifrån hur Bibeln lär oss att behandla dem. Egentligen ska de dela våra hem, våra liv och våra ägodelar. Vi ska ge dem vad vi själva har och när de lämnar vårt hem ska de inte gå tomhänta ifrån oss.
En och samma lag skulle också gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er. 2 Mos 12:49
I 3 Mos 19:34 kan vi läsa att främlingen som bor mitt ibland er ska räknas som infödd hos er. Du ska älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.
Till och med står det dessa starka ord i 5 Mos 27:19 Förbannad är den som förvanskar rätten för främlingen, den faderlöse och änkan. Och allt folket skall säga. Amen.
Det finns så mycket mera som Gud säger om främlingen men de här orden visar huvudragen. Kärleken ska vara lika stark som till de infödda. Samma lag ska gälla och vi får inte kränka rätten för främlingen.
Därför ber jag att de som gjort detta tilltag mot huset i inslaget ska åka fast och få förklara sig. Jag tror inte detta är ungdomar eller pojkstreck! Hålet i dörren för vattenslangen var borrat och allt var så organiserat. Här ligger minst en vuxen människa bakom. Vem? Vilka? Vågar ni berätta vilka ni är?
http://svtplay.se/v/2746590/abc/hus_for_flyktingbarn_vandaliseras
I Svt-klippet framgår inte vilken kommun och stadsdel det gäller, men huset skulle användas för att nio ensamkommande flyktingbarn skulle bo där i väntan på asyl. Huset har blivit nedklottrat, kastat ägg på, och totalt vattenskadat genom grov vandalisering. Klippet avslutas med "det är ju tråkigt om de inte ska kunna känna sig välkomna". Det uttalandet får väl utses till månadens understatement!
Jag har tidigare berört NIMBY -not in my backyard -problematiken. Jag tycker att det ofta är så att stora ambitioner om jämställdhet, demokrati, solidariet och världsräddarnit har en tendens till att samtidigt hysa just Nimby-åsikter. Det går bra så länge allt är långt ifrån. Så länge det inte inkräktar på mitt hem, mina tider, mina vanor, mina ytor, min bekvämlighet och mina önskningar. Men det är ingen regel. Bland solidaritetsförespråkarna finns ju sådana som lever ut budskapet i sitt liv också och kanske är det ännu farligare med dem som vare sig vill vara solidariska på nära håll eller på avstånd.
Om vi tänker på hur vi behandlar främlingarna som kommer till vårt land så är det långt ifrån hur Bibeln lär oss att behandla dem. Egentligen ska de dela våra hem, våra liv och våra ägodelar. Vi ska ge dem vad vi själva har och när de lämnar vårt hem ska de inte gå tomhänta ifrån oss.
En och samma lag skulle också gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er. 2 Mos 12:49
I 3 Mos 19:34 kan vi läsa att främlingen som bor mitt ibland er ska räknas som infödd hos er. Du ska älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land.
Till och med står det dessa starka ord i 5 Mos 27:19 Förbannad är den som förvanskar rätten för främlingen, den faderlöse och änkan. Och allt folket skall säga. Amen.
Det finns så mycket mera som Gud säger om främlingen men de här orden visar huvudragen. Kärleken ska vara lika stark som till de infödda. Samma lag ska gälla och vi får inte kränka rätten för främlingen.
Därför ber jag att de som gjort detta tilltag mot huset i inslaget ska åka fast och få förklara sig. Jag tror inte detta är ungdomar eller pojkstreck! Hålet i dörren för vattenslangen var borrat och allt var så organiserat. Här ligger minst en vuxen människa bakom. Vem? Vilka? Vågar ni berätta vilka ni är?
På rätt sida
I ps 97:10 kan vi läsa: I som älsken Herren, haten det onda.
Han bevarar sina fromma själar, ur de ogudaktigas hand räddar han dem.
Hela psalm 97 är en hyllning till Herrens konungsliga uppenbarelse och makt! Vi kan läsa om att han är konung, om hur makten går före honom och hur naturen lyder och till och med bergen kan smälta. Många avgudadyrkare ska komma på skam, men Sion ska glädja sig och Juda döttrar ska glädja sig. De glädjer sig över domarna! Herren är den högste och vi kan också läsa om att den som älskar Herren avskyr det onda och att ljuset ska bryta fram för de rättsinniga.
Det handlar om att välja rätt. Att välja rätt väg, att kunna urskilja det som är ont och ta avstånd från det. Att inte välja den bekväma kompromissens väg som leder rakt in i dimma och töcken. Det är svårt - och kan bara åstadkommas i församlingens krets. Där kan anden uppenbara för oss hur vi ska gå.
Elisabeth Sandlund skriver i sin krönika 2012-03-12 att KD är på rätt sida spärren. Det handlar om samhällets uppsatta fyraprocentspärr. Och som vi vet har KD under lång tid legat under den spärren men i den senaste mätningen hade de nått ovanför samhällets gränslinjer för acceptans.
http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg/2012/03/kd-pa-ratt-sida-om-sparren
2012-03-01 skriver också Pelle Hörnmark "Kom igen KD". Han tycker de visar på rakryggad politik och särskilt glad är han över att de uttalade sig i inseminationsfrågan.
http://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=35&oid=11790
Han vill till och med gå så långt att han kallar dem utmanare. De ska enligt Hörnmark vara en "kristen, demokratiskt och uppkäftig röst".
Något mera missvisande har knappast skrivits på lång tid. Om du vill se på Kristdemokraternas arbete så läs deras hemsida. Jag hittar inte något minsta lilla frö eller tecken på uppkäftighet.
http://www.kristdemokraterna.se/
Så även om KD är på rätt sida av spärren är det inte alls säkert att de tillhör den skara som talas om i Ps 97:10. De som ska älska Herren och hata det onda. Ska man syssla med politik måste man gå kompromissvägen och det är en mycket svår väg att gå.
Vad vill Jesus då? Vilken sida vill han att vi ska stå på?
Joh 14:3 Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I och vara.
Han bevarar sina fromma själar, ur de ogudaktigas hand räddar han dem.
Hela psalm 97 är en hyllning till Herrens konungsliga uppenbarelse och makt! Vi kan läsa om att han är konung, om hur makten går före honom och hur naturen lyder och till och med bergen kan smälta. Många avgudadyrkare ska komma på skam, men Sion ska glädja sig och Juda döttrar ska glädja sig. De glädjer sig över domarna! Herren är den högste och vi kan också läsa om att den som älskar Herren avskyr det onda och att ljuset ska bryta fram för de rättsinniga.
Det handlar om att välja rätt. Att välja rätt väg, att kunna urskilja det som är ont och ta avstånd från det. Att inte välja den bekväma kompromissens väg som leder rakt in i dimma och töcken. Det är svårt - och kan bara åstadkommas i församlingens krets. Där kan anden uppenbara för oss hur vi ska gå.
Elisabeth Sandlund skriver i sin krönika 2012-03-12 att KD är på rätt sida spärren. Det handlar om samhällets uppsatta fyraprocentspärr. Och som vi vet har KD under lång tid legat under den spärren men i den senaste mätningen hade de nått ovanför samhällets gränslinjer för acceptans.
http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg/2012/03/kd-pa-ratt-sida-om-sparren
2012-03-01 skriver också Pelle Hörnmark "Kom igen KD". Han tycker de visar på rakryggad politik och särskilt glad är han över att de uttalade sig i inseminationsfrågan.
http://www.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=35&oid=11790
Han vill till och med gå så långt att han kallar dem utmanare. De ska enligt Hörnmark vara en "kristen, demokratiskt och uppkäftig röst".
Något mera missvisande har knappast skrivits på lång tid. Om du vill se på Kristdemokraternas arbete så läs deras hemsida. Jag hittar inte något minsta lilla frö eller tecken på uppkäftighet.
http://www.kristdemokraterna.se/
Så även om KD är på rätt sida av spärren är det inte alls säkert att de tillhör den skara som talas om i Ps 97:10. De som ska älska Herren och hata det onda. Ska man syssla med politik måste man gå kompromissvägen och det är en mycket svår väg att gå.
Vad vill Jesus då? Vilken sida vill han att vi ska stå på?
Joh 14:3 Och om jag än går bort för att bereda eder rum, så skall jag dock komma igen och taga eder till mig; ty jag vill att där jag är, där skolen I och vara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)