Vem har syndat?

Vem har syndat? Vem har syndat eftersom...? Vem är det som syndar så att vi förblindas, av hat eller kärlek, av nitälskan eller apati, vem är det?

Joh 9:2 Hans lärjungar frågade: "Rabbi, vem är det som har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?

Lärjungarna frågade. Jesu närmaste vänner och medarbetare frågade, Rabbi, vem är det som har syndat? Frågan saknade inte grund. Det var känt att både förbannelser och välsignelser drabbar i flera generationer. Och, här fanns en man som varit blind sedan födelsen. Inte kunde han ha orsakat sin blindhet, menade de kanske, men hur var det med hans föräldrar?

Denne pojke föddes blind, hade aldrig sett ljus, aldrig sett växter och människor. Han hade fått förlita sig på sina andra sinnen och sina medmänniskor i hela sitt liv. Men ändå talar lärjungarna i det här läget endast om den fysiska synen. Ingen hade ännu fört något på tal om hjärtat och den inre människan, om det ljus som ger ljus, om den sanning som föder sanning, om det liv som ger liv, och inte bara i nuet, världen, utan i evigheters evighet. Så oerhört värdefullt.

Jesu svar till lärjungarna var att varken pojken eller föräldrarna hade syndat utan att det skett för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom. Guds gärningar är inte något som bara händer för att lama ska gå, döva ska höra och blinda ska se. Visst är alla dessa gåvor värdefulla, mycket värdefulla, men det finns något som är ännu mera värdefullt, evigt liv i Jesus Kristus. Nåd, försoning, helande och en ljus framtid med Honom.

Så då borde vi kristna aldrig förblindas mera? Eller, hur är det? Tänker på en krönika jag läste nyligen i Världen idag av Hans Weichbrodt, "Det som Jesus efterfrågar är alltså inte perfektion eller felfrihet, utan törst (2018-01-18). Weichbrodt tar i krönikan upp Jesu ord om att han kan släcka all törst om vi kommer till Honom. I texten dras resonemanget till sin spets när Weichbrodt säger att det är möjligt att äta sig hungrig och svälta sig mätt. I svältläget känns inte Bibeln attraktiv. Orden får inte liv och bönen är trög eller saknas helt. Om man har den känslan måste man ta tag i ätandet oavsett om man är hungrig eller inte. Den som har svultit sig mätt ser inte sina egna behov, ser inte heller orsaker till något och blir först partiellt blind sedan drabbar det område efter område tills mörkret tagit över. Så, du som är hungrig. Tacka Gud för att du är hungrig. Risken är mindre för att du ska drabbas av blindhet, blind kärlek, blint hat. Blir du ändå drabbad kommer du ur din blindhet eftersom Guds Ande är liv och den förändrar och förnyar oss varje dag.

Bön: Herre, hjälp oss att inte svälta oss mätta. Hjälp oss att inte förblindas. Öppna våra ögon så att vi kan se Dig.