Öppet

Budskapet om Jesus Kristus framfördes öppet överallt där han gick fram. Synligheten var ett måste för att människorna skulle kunna komma till tro. Ändå var det långt ifrån alla som mötte honom som trodde på honom. Oftast blev det två läger. Den ena gruppen trodde på honom och ville följa honom och den andra gruppen tog ställning emot. Tänk att man får aldrig höra talas om någon som är neutral när det gäller Jesus!

I Joh 11 får vi läsa om hur det gick till när hans vän Lasarus uppstod från döden. Han hade legat död i fyra dygn när han kallades ut ur graven och hans vänner fick befria honom från bindlarna som han haft. Vilken lycka! Vilken glädje! Många kom då till tro på honom (v.45) men några gick till fariseerna och berättade vad Jesus hade gjort (v.46). Till och med blev det läge att ordna med ett rådslag (v. 47). Översteprästerna och fariseerna deltog. Problemet som presenterades var att Jesus gjorde för många tecken.(47) "Om vi låter honom fortsätta börjar alla tro på honom, och då kommer romarna och utplånar både vår heliga plats och vårt folk". (48) Logiken i resonemanget är svår att förstå men kanske tänkte de att deras lära skulle förklaras vara underordnad eller med ett lägre värde än den lära som Jesus hade. De var i ett liknande tillstånd som dagens församlingar och var tvungna att tänka strategiskt och ekonomiskt och på dem som hade makten. På Jesu tid var det romarna.

Översteprästen Kajafas uttalade sig profetiskt utan att veta om det och sa att det var bättre att en dog för folket än att hela folket gick under och (...) från den dagen var de fast beslutna att döda honom. (53)

Det är nu det händer, det som vi aldrig läser om annars, att Jesus inte längre gick omkring öppet bland judarna. Många gånger drog han sig undan till ensliga platser för att vara med sin Fader men Jesus rörde sig alltid i ljuset - fullt öppet! Han drog sig undan till Efraim, en stad i området nära öknen och där höll han till med sina lärjungar. Medan de var där gick många omkring och sökte efter honom och funderade och pratade. Och det gick även ut en befallning om att om någon såg till honom skulle det anmälas.

Den här tiden i Efraim vet vi inte mycket om. Men jag tror att varje dag, varje timme var så dyrbar för Jesus. Han hade sitt umgänge med den helige ande och med Fadern, men lärjungarna var ju mycket kära för honom. Här fick han tillfälle att dela dagar, stunder av helig samvaro med dem innan han skulle lämna över sig till korset. Jesus visste att dagen var nära och han visste att det här var en tid av nåd och samvaro, och han visste att i längden kunde de inte hålla till i Efraim, men de fick en tid!